Honungsfusk ett växande problem

Efterfrågan på honung är i dag större än den mängd som produceras, både i Sverige och i övriga Europa. Glappet däremellan fylls upp av import och tillverkare av så kallad förfalskad honung tar mer plats på marknaden. Problemet hotar slå ut Europas biodlare. 

 

Förfalskad honung sprider sig i EU och Sveriges biodlares riksförbund flaggar nu för att det hotar slå ut Europas biodlare. Foto: Mostphotos


– Vi förstår mer och mer hur allvarligt det här är. Många bi­­odlare i Europa lägger ner sin verksamhet för att den inte är lönsam längre med det stora inflödet av prispressad fusk­honung, säger Monica Selling, förbundsordförande för Sveriges Biodlares Riksförbund.  

Problemet som har pågått under en längre tid har blivit större med tiden, förklarar Monica som även är förbundets internationella representant och lyfter att det också är en fråga som tar mer plats nu på EU-nivå. 

– Det har diskuterats om hur vissa EU-länder kan producera så mycket honung när de inte har tillräckligt med bisamhällen. För vi ser att produktionen har ökat men antalet bisamhällen har inte det.  

Enligt förbundet så importerar EU i dag cirka 130 000 ton honung där Kina och Ukraina står som de största exportörerna till EU. I Sverige konsumeras cirka 7 000 ton honung i dag, varav drygt hälften är svensk honung. Den andra halvan utgörs av import. 

Förfalskning av honung handlar främst om att honungen blandas ut, vanligtvis med rissirap eller majssirap. De rätta nivåerna av till exempel vattenhalt, pollen och enzymer justeras i efterhand och honungen paketeras sedan om innan den når slutdestination. Men enligt Monica så startar fusket redan hos biodlaren som skördar honungen omogen. Tekniken gör att fuskhonungen är svår att avslöjas. 

Hoten förbundet ser är flera, men startar med att priset på EU-marknaden dumpas då den förfalskade honungen ligger långt under äkta honung. Yrkesbiodlare får inte täckning för produktionsarbetet och fler tvingas i konkurs. 

Om den här utvecklingen fortgår, vad leder det till för svenska biodlare?

– Det är där vi måste ta höjd. Merparten av våra biodlare är småskaliga. En del säljer till livsmedelshandeln men en del säljer på andra vägar, såsom gårdsbutiker eller direkt till konsument. Men det kommer på sikt att leda till att vi får en massa skit i affärerna som inte är honung. Och där har vi också en uppgift att utbilda de stora livsmedelsjättarna. När dom köper in så har de ett ansvar att varan är äkta, att ägna sig åt spårbarhet och ta reda på att honungen håller den standard som utlovas.

Monica Selling är förbunds­ordförande för Sveriges Biodlares Riksförbund och själv biodlare sedan 35 år tillbaka.
– Honung ligger bland de tre mest förfalskade livsmedel i dag. Och eftersom både konsumenter och biodlare är engagerade så är det jätteviktigt att vi jobbar med här frågorna. Foto: Privat

Gemensam EU-standard

Trots att standardiseringsorganisationen, som i Sverige står under Livsmedelsverket, Codex Alimentarius, har regler som definierar äkta honung och det finns analyslaboratorium i EU så rinner den falska honungen genom kontrollerna. 

– De stora europeiska analyslaboratorierna har väldigt svårt att hänga med. Och dessutom är det väldigt dyra metoder.

Och när avancerade analyser har svårt att upptäcka fusket är det också svårt för konsument, menar Monica. 

– Det är svårt att avgöra om man inte är insatt. Och vi vet inte hur mycket av den förfalskade honungen som kommer in till Sverige i dag. 

Förbundet har föreslagit ett antal åtgärder varav ett handlar om ett gemensamt europeiskt referenslaboratorium men också att få till en gemensam EU-standard för märkning, både för honung, vax och biprodukter. 

– De frågorna jobbar man med i dag i den internationella standardiseringsorganisationen. Men det är ett mångårigt arbete och det krävs kemiska analyser, duktiga biokemister och analytiker för att komma framåt i det här. 

Monica är övertygad om att ett EU-baserat direktiv är på gång, men att det tar tid. Men att i Sverige kan frågan om att börja tillämpa en annan märkning vara ett första steg. 

– Vi jobbar mot livsmedelsverket med att få till en ny märkning, helt enligt EU:s direktiv och som visar ursprung mer tydligt.

Vad tror du kommer hända framöver i den här frågan?

– Jag tror vi måste slåss för det, för konsumenterna vill också ha äkta honung. Vi ser ju i dag, när biodlare förlorar sin inkomst på grund av fusket att det är då världen börjar vakna. Det är trots allt pengarna som har en gigantisk stor inverkan och det finns väldigt många fler yrkesbiodlare ute i Europa än vad det gör i Sverige och i Norden. 

Enligt Monica finns det mycket att göra på den svenska marknaden. 

– Vi behöver jobba med ordentlig konsumentupplysning hur vi kan föra fram nyttan av vår egen honung och hur bra den är på alla sätt. 

Förutom att EU-pengar nu sökts för att driva frågan om ett analyslaboratorium i Sverige så är det upplysning samt kartläggning av svensk honung i handeln som förbundet har på sin agenda framöver. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 07 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste