Lyckad investering i kalvstall

Gård & Djurhälsans årliga event nötköttsseminariet fick i tider som dessa ske digitalt. Under dagen fick deltagarna bland annat åka med till Nilssons lantbruk och deras kalvstall.  

 

I samband med Gård & Djurhälsans digitala nötköttseminarie fick deltagarna hänga med till Nilssons lantbruk, som drivs av Simon och Johanna Nilsson, samt Johannas bror Joel Nilsson. På gården växer djuren 950 gram om dagen. 
– Tillväxten är bra, kalvhälsan är bra och arbetet går lätt, säger Simon Nilsson, som är nöjd med kalvstallet på gården. Foto: Anett Seeman


Årets tema var smittskydd, och under förmiddagen besökte Virpi Welling och Anett Seeman från Gård & Djurhälsan Nilssons lantbruk i Herte i Hälsingland, där Johanna och Simon Nilsson driver ungnötsproduktion tillsammans med Johannas lillebror Joel Nilsson. 

2010 gick Johannas och Joels pappa hastigt bort efter en kort tids sjukdom. Företaget gick på sparlåga under några år, och barnen hade andra jobb. 

– Men vi kom till en punkt när vi kände att vi behövde bestämma vad som skulle hända med gården; driva vidare eller lägga ner. Efter mycket överväganden så gjorde vi en liten rockad hur vi bodde och i november 2014 tog vi över gården, säger Johanna. 
 

Under hela mjölkperioden får kalvarna också tillgång till torrhö och ensilage från det att mjölkgivan kommit ner på tre liter mjölk. I boxarna finns också en kraftfoderautomat. Kalvkraftfodret är något som hänger med när kalvarna flyttas till avdelningen för avvanda djur, detta efter ett råd de fick då de till en början märkte att kalvarna tappade i tillväxt efter flytten. Givan blir successivt mindre och mindre, under de nio veckor som kalvarna är i den avdelningen. 
Skärmavbild från Gård & Djurhälsans nötköttseminarie

Nytt stall

Första utmaningen var att bygga om kalvstallet. Det gamla stallet var alldeles för litet och svårjobbat, och kalvhälsan var inte utmärkt. Så de började planera och rita för ett nytt kalvstall som stod färdigt 2016. I och med bygget hade de smittskyddssamråd med Virpi Welling, något som de tycker varit värt mycket. 

Resultatet blev ett stall med plats för 70 mjölkdrickande kalvar och plats för 40 avvanda kalvar i djupströbädd. Upplägget är ett foderbord i mitten, med sju boxar på vardera sida med fem kalvar i varje box. Sedan en heltäckande vägg till nästa avdelning där de avvanda kalvarna finns i djupströbädd med tio kalvar i varje box. 

– Våra främsta mål när vi skulle bygga kalvstallet var att öka antalet platser samt att förbättra tillväxt och kalvhälsa, minska behandlingsfrekvensen och dödligheten och få en bättre arbetsmiljö och effektivitet.­ Vi ville ha små grupper, napphinksutfodring, dragfritt, ljust och luftigt och ett okomplicerat utgödslingssystem, berättar Simon, som tycker att de lyckats uppfylla önskemålen väl.

Mellanväggarna mellan boxarna har varit en av de viktigaste grejerna, så att djuren inte ska ha kontakt mellan boxarna, menar Simon, som är den som ritat stallet. 

– Jag blir väldigt glad när jag ser att det finns en gjuten betongkant mellan varje fack. Ibland vill man kanske förenkla gjutningen lite och bara ha en platta och sedan lägger man lösa mellanväggar, men då försvinner sektioneringen och då kan gödsel slira mellan boxarna, säger Virpi.

– Vi måste ha betongkanten när vi ska gödsla ut box för box. Annars skulle väggarna gå sönder när vi går in med traktorn. Vi får stöd med skopan, säger Simon.

– Så betongkanten är en fördel, både praktiskt och smittskyddsmässigt, säger Virpi.

Längs med båda långsidorna i stallet finns portar med fönster, som ger ett bra ljusinsläpp. Stallet har en bra takhöjd och luften är torr. Enligt Simon blir det aldrig kondens eller fuktigt i stallet, något som är viktigt ur smittsynpunkt.  

Kontakt med kalven

Kalvarna utfodras till en början med fyra liter mjölk två gånger per dag med hjälp av en mjölktaxi. Anett Seeman undrar hur det kommer sig att de valt hinkar istället för amma. 

– För att få kontakten med kalvarna. Man ser direkt små tecken som slokande öron, snoriga näsor och allmänt om nån ser lite vissen ut, så då kan man ha en helt annan kontroll på kalven, säger Simon. 

Enligt Johanna har man väldigt få problem med diarré i stallet. Att hålla rätt temperatur på mjölken och att vara noga med att diska ur mjölktaxin efter varje mål hjälper till menar hon. Varje kalv har också sin egen hink.  

– Vi diskar hinkarna utefter behov under perioden då kalvarna dricker mjölk. Som läget är nu diskar vi hinkarna för hand. Vi tycker inte att det är någon större arbetsinsats. Men så småningom vill vi investera i diskmaskin, framförallt för napparna. Det handlar om diskning en eller två gånger. Vi tycker inte att vi behöver mer, säger Johanna.

Även om bygget har kostat en del tycker Nilssons att det har varit värt det. 

– Vi resonerade som så att vi ville ha ett fungerande stall som vi inte behövde jobba ihjäl oss i. Så det fick kosta lite för att fungera bra. En djurplats kostar 22 000 kronor. Det är väl ett ganska högt pris kanske. Men vi är mer än nöjda, säger Simon.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 13 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lantbruket förtjänar ett åtgärdsprogram som är rimligt  

Krönika: Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inför kommande cykeln 2021-2027 är ute på samråd. Deras uppdrag går bland annat ut på att visa hur Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i/kring våra vattenmiljöer. Som vattenrådgivare förväntas jag att läsa och granska åtgärdsprogrammen och alla tillhörande dokument i sömmarna för att komma med relevanta åsikter från mitt perspektiv.

Kommentera