Ska möta kompetens­behovet i branschen

Kvalificerad servicetekniker inom lantbruk, så heter den nya utbildningen som från och med 2022 kommer starta på Biologiska Yrkeshögskolan, BYS, i Skara. Enligt Malin Ljungné, rektor på BYS, är utbildningen ett resultat av ett långt samarbete med branschen.  

 

Biologiska Yrkeshögskolan i Skara startar ny utbildning och får fortsatt förtroende att driva vidare sex av sju ansökta utbildningar. Foto: BYS


– Det är ur det här samarbetet som diskussionerna och tankarna kring att det behövs en utbildning på högre nivå har kommit. Utbildningen är kommen ur det behov som branschen har beskrivit, att de inte hittar den kompetens som de söker och får leta med ljus och lykta efter alltifrån maskintekniker till verkmästare, säger Malin Ljungné. 

Samarbetspartnerna som varit delaktiga i processen om den nya utbildningen är bland annat Lantmännen Maskin, Axima och Gunnars maskiner som finns i Skara regionen. 

Utbildningen som ligger på 250 YH-poäng är riktat till de som vill vidareutbilda sig med en specialisering på lantbruksmaskiner men kräver också vissa förkunskaper, dels minst sex månaders yrkeserfarenhet samt att man gått någon kurs inom serviceteknik, till exempel på gymnasiet. 

– Det är branschens önskemål. För att man ska kunna tillgodogöra sig en högre utbildning så behöver man ha med sig de här grundkunskaperna. 

– Vi hade inte fått genom den här utbildningen om vi inte haft det här goda samarbetet och stödet från branschen. Dom har verkligen bidragit, och det säger en del om kompetensbristen, säger Malin Ljungné, rektor på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara. Foto: BYS

Hur ser upplägget ut för utbildningen?

– Tanken är att det ska vara ett nära samarbete med branschen hela tiden. Dels genom kursen LIA, lärande i arbete. Men även inom föreläsningar, övningar och studiebesök som är kopplade till den spetskompetens och den verklighet som är där ute. 

Utbildningen bygger på att studenterna ska följa lantbrukssäsongen, förklarar Malin.

–  Att efter teoretiska studier vara ute vid vårbruket när det är stort behov av kompetens så att man som studerande får se hur det är att jobba som servicetekniker inom lantbruk. För det skiljer sig från en vanlig servicetekniker. Det finns inte så mycket marginal under vårbruket, då måste allting funka. Och det vill vi att man har med sig när man gått hos oss. 

Vem är det som söker tror ni?

– Vi är ju ganska stora på gymnasiesidan inom serviceteknik, så vi hoppas att våra tidigare gymnasielever söker till oss. Men med tanke på den brist på kompetens som finns så hoppas vi också att personer som har gått andra vägar i dag, som kanske inte tänkte sig att jobba inom lantbruk, att dom hittar en väg tillbaks eller en väg in i lantbruket. 

Än så länge är det för tidigt att sia om hur intresset ser ut då ansökningsperioden inte öppnar förrän till hösten, men enligt underlaget tror Malin att utbildningsplatserna kommer att fyllas. 

Och för skolans utbildningar överlag har det under det gångna året märkts ett ökat intresse. 

–  Vi har sett en stor ökning av antalet sökande till egentligen samtliga utbildningar på yrkeshögskolan. Men vi ser också att det är många som söker många utbildningar, att man kanske inte riktigt har landat i vad man vill. Man söker brett för att se om man kommer in någonstans.

En välkommen satsning

Axima är ett av de maskinföretag som varit delaktiga i att föra fram  branschens behov som ligger till grund för den nya utbildningen på Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, BYS. ”En positiv satsning”, säger Johannes Brodén, vice vd på företaget. 

Tillsammans med fler maskinföretag i regionen har Axima varit med och gett input till den nya YH-utbildningen, kvalificerad servicetekniker inom lantbruk. Jordbruksaktuellt har pratat med Johannes Brodén på Axima, ett av flera företag som också tidigare utgjort praktikplats för elever från den gymnasiala utbildningen inom service­teknik.  

Vad innebär det för er att den här utbildningen startar?

– Vi är ju i en bransch där det är stora pensions­avgångar framöver, så det är viktigt att säkerställa att det utbildas mekaniker. Då är en sån här utbildning jättepositiv. 

Vad innebär det för branschen i sin helhet?

– Det är bra att det finns en rekryteringsbas. Utbildningsplattformar är viktiga, där skolorna kan samarbeta med företagen. Sedan får man såklart se hur detta landar, men att det kommit till stånd en utbildning i vårt område nu där det är ganska tätt med företag som bedriver verkstäder, det är jätte­positivt. 

Vad tror du om framtids­utsikterna för servicetekniker? 

– Jag tror det är ett yrke med ljusa framtidsutsikter. Maskiner kommer behöva servas och underhållas även i framtiden, och det blir mer och mer avancerad felsökning, så behovet av service kommer säkerligen finnas kvar. 
 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 16 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lantbruket förtjänar ett åtgärdsprogram som är rimligt  

Krönika: Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inför kommande cykeln 2021-2027 är ute på samråd. Deras uppdrag går bland annat ut på att visa hur Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i/kring våra vattenmiljöer. Som vattenrådgivare förväntas jag att läsa och granska åtgärdsprogrammen och alla tillhörande dokument i sömmarna för att komma med relevanta åsikter från mitt perspektiv.

Kommentera