Odlingssäkra koncept är det viktigaste

Att odla odlingssäkert är viktigt inte bara för att få en bra gröda och ekonomi, utan också för en hållbar framtida odling. Det menar Ingemar Gruvaeus på växtnäringsbolaget Yara.  

 

– Det är viktigt att försöka optimera växtnäringen. Vi lyckas aldrig hundraprocentigt och det kommer vi kanske aldrig att göra. Men vi blir bättre och bättre hela tiden, säger Ingemar Gruvaeus på Yara. Foto: Isabella Odmark

Miljö och klimat är områden som Yara, liksom många andra, arbetar aktivt med just nu. 

– Det handlar om förhållandet mellan en effektiv och bra produktion som hela samhället är beroende av, och en ökad anpassning och hänsyn till omgivande miljö och klimat. Och jag tror att vi från jordbruket måste vara så proaktiva som vi kan. Annars kommer någon annan att bestämma det här åt oss och då blir resultatet säkert sämre, säger Ingemar Gruvaeus, som jobbar med försöksverksamhet, utveckling av produkter och gödslingskoncept på Yara. 

En miljöanpassning inom tillverkningen som Yara just nu arbetar med är att ta fram ett fossilfritt tillverkat kvävegödselmedel. I processen ska man byta ut naturgas mot vätgas, som tillverkats av fossilfri el, när man framställer ammoniak.

– Vi är i full gång med att starta upp de första produktionerna och leverans till lantbruk runt om i världen, och vi räknar med att Sverige ska vara först i världen och kunna skörda fossil­fritt gödslat vete 2023. Det är jätteintressant och kul att man tar ett stort steg där, säger Ingemar och fortsätter:

– Det har varit en prisfråga, och det är det fortsatt. Fossilfritt tillverkad vätgas är dyrare än naturgas. Det är inte en stor teknisk utmaning, men det kommer krävas mer fossilfritt tillverkad el. 
 

– Priset på kväve har gått upp jättemycket sista månaden. Så under den närmaste tiden här nu i vår får vi räkna med att vi har ökande priser på kväve framförallt, men också på fosfor. Det gör att rena kvävemedel och NPK kommer gå upp ganska rejält under den närmaste tiden inför våren. Hur det blir långsiktigt framöver kan jag inte uttala mig om, det är som att spå väder, säger Ingemar Gruvaeus. Foto: Yara

Optimal gödsling

När det kommer till klimat och miljö är tillverkningen av insatsprodukter en del, och själva odlingen en mycket viktig del. 

– Där handlar det om vad varje enskild person gör. Vi måste ha så effektiva system som möjligt, så att det inte finns kväve tillgängligt på fel plats vid fel tidpunkt, säger Ingemar och fortsätter: 

– Det är viktigt med optimering. Det kväve vi använder ska gå in i grödan. Det ska inte hamna någon annanstans, eller finnas kvar efter skörd. 

Yara jobbar mycket med försöksverksamhet och teknikutveckling för att hjälpa lantbrukare att hamna rätt. Ingemar nämner den klassiska N-sensorn, nollrutor och N-tester som bra redskap. Numera är det möjligt att som lantbrukare hyra en N-tester. Dessa har tidigare varit förhållandevis dyra och använts av rådgivare i första hand. 

Med den kollar man klorofyllkoncentrationen i bladet. Via kväveförsök har Yara testat och korrelerat koncentrationer till kvävegödslingsbehov, vilket gör det möjligt att få en indikation på om det fattas kväve. 

– Det är en ganska användarenkel historia. Man kan testa ett år och det blir ingen stor investering. Den kräver kontinuerlig uppdatering för att den ska fungera på nya sorter, men det får man tillgängligt via appen, säger Ingemar. 

För att få till en anpassning till olika behov inom fältet kan man använda N-sensorn eller testa nya satellitbaserade redskapet, atfarm. 

– Där kan man få en bild av variationen och justera efter N-testern, trycka på knappen för styrfil och sen köra. En väldigt enkel och billig lösning där man kan testa varierad gödsling, säger Ingemar. 

Enligt honom finns det ett intresse för tjänsterna, men han tycker att det vore bra om redskapen användes i större utsträckning än vad som görs.

Inför säsongen kommer Yara lyfta fram ett nytt digitalt redskap för att kommunicera mer kring fosfor och kaliumbehov utifrån mål och vilka grödor man har i växtföljden, ”Bördighetsanpassad P- och K-gödsling”. Det är ett hjälpmedel för att få ihop gödslingen på ett bra vis över hela växtföljden, om man har mer krävande grödor i växtföljden, så som potatis och sockerbetor. Skärmavbild från Yara.se

Komplettera efter hand 

Att bara köra ett genomsnitt när det gäller växtnäring rakt av är inget Ingemar rekommenderar. Då det finns en allt för stor variation inom fälten och mellan åren. 

– Grundkonceptet är att vi startar försiktigt. Vi försöker att inte lägga mer än att vi är säkra på att vi inte kommer gödsla över optimalt. Det är bra både av miljö­skäl och för att undvika liggsäd. Sedan kan man komplettera efter hand.

Enligt Ingemar brukar det handla om någonstans mellan 0-100 kilo kväve i form av sena kompletteringar per hektar.  

– Hundra kilo kan låta extremt mycket före axgång i vete men vi har testat och ibland finns så stora behov och då fungerar det alldeles utmärkt, säger han.

Skördepotentialen i de nya sorterna har gått upp ganska dramatiskt under 2010-talet. Senaste 10-20 åren har medelskördarna lyft cirka 15 procent i spannmål.  

– Även om nya sorter är effektivare än gamla ökar den totala kvävegivan för att nå den skörd och kvalité som vi vill ha.. Det ställer mer krav på oss att vi anpassar och optimerar och gör det på rätt vis. Det innebär också att vi lägger en större andel av det totala kvävet sent. Det är de sena justeringarna som spelar roll. Vi har visat i försöken de senaste åren att det fungerar alldeles utmärkt, säger han.

Enligt Ingemar är odlingssäkerhet det viktigaste tänket när det gäller växtnäring. 

– Att ha säkra koncept som ger en bra sannolikhet att lyckas bra. Det är tur att vi har en sådan stor andel kombisådd i vårsäd, för det ger en väldigt säker odling. Det är inte det billigaste konceptet. Men det är väldigt odlingssäkert och det ger bästa nyttan av tillförd N, P och K.

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 18 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste