Nya toppnivåer för priset på åkermark

Det genomsnittliga priset på åkermark nådde under 2020 nya toppnivåer. 536 000 kronor per hektar var priset på den åkermark som marknaden var beredd att betala mest för. Det visar den årliga statistiken för åkermarkspriser från Ludvig & Co.

Under 2020 steg det nationella genomsnittspriset för åkermark med en procent och blickar man tillbaka tio år är det en prisökning på totalt 38 procent. Enligt Ludvig & Co som står bakom sammanställningen fortsätter svensk åkermark att vara en attraktiv investering.

– Blickar vi framåt är bedömningen att jordbruksmarken i Sverige blir än mer attraktiv, då vi kan se att södra Europa påverkats av kraftiga vädersvängningar med bland annat torka och perioder med kraftig nederbörd. I Sverige har vi fantastiska förutsättningar för att bedriva växtodling och livsmedelsproduktion, men vikten av god dränering samt möjlighet att ackumulera vatten för bevattning blir än viktigare framöver, säger Markus Helin, chefsmäklare på Ludvig & Co, i ett pressmeddelande.

Stora prisskillnader

Statistiken gäller den åkermark som förmedlats av företagets fastighetsmäklare och redovisas utifrån åkermarkens bördighet snarare än geografisk belägenhet.

Prisbilden är dock väldigt varierad, både vad det gäller åkermark mellan landsändarna där man för samma summa, tre miljoner kronor, får 13 hektar i Skåne och 115 hektar i Norrland. Men även inom respektive bördighetsklass visas skillnader. Den mest bördiga åkermarken återfinns i region 1 som motsvarar södra och nordöstra Skåne samt Östergötland. Här låg prisintervallet mellan 215 000 och 510 000 kronor per hektar, när 25 procent av alla försäljningar sorterats bort för att eliminera de allra högsta och lägsta noteringarna.

Att priserna skiljer sig så pass mycket inom de olika bördighetsklasserna beror på flera parametrar enligt Per Skargren, segmentschef Skog och Lantbruk på Ludvig & Co.

–  Främst är det odlingsbetingelser såsom klimat och jordmån men också de fysiska förutsättningarna som till exempel fältens utformning och hur många aktiva brukare som konkurrerar om åkermarken.

Av de som investerade i tillskottsmark under fjolåret är 93 procent sedan tidigare ägare av en lantbruksfastighet, något som kan skvallra om en stark framtidstro hos lantbrukare. Nyetablerade som köpt åkermark under året utgör endast sju procent. Statistiken visar också att de som köper mark som oftast är etablerade i närområdet, då 81 procent av köparna är från samma kommun som där marken man köper finns.

Hög genomsnittsålder

Genomsnittsåldern för de som står bakom försäljningen av åkermark ligger på 65 år och av dessa är 65 procent män och 35 procent kvinnor. När det gäller köparen är det en ålder på i genomsnitt 50 år med fördelningen 86 procent män och 14 procent kvinnor.

– Den höga genomsnittsåldern för köpare beror dels av att den som redan äger åkermark i stor utsträckning köper mer åkermark, dels att man har lättare att finansiera ytterligare mark när man bedrivit sin verksamhet en tid. Statistiken visar tydligt att det är svårt för lantbruksintresserade ungdomar som önskar nyetablera att komma in på marknaden. Det är synd och kan utgöra ett hot för framtida utveckling av branschen, säger Per Skargren.