Lantbruket förtjänar ett åtgärdsprogram som är rimligt  

Krönika: Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram inför kommande cykeln 2021-2027 är ute på samråd. Deras uppdrag går bland annat ut på att visa hur Sverige ska komma till rätta med de problem som finns i/kring våra vattenmiljöer. Som vattenrådgivare förväntas jag att läsa och granska åtgärdsprogrammen och alla tillhörande dokument i sömmarna för att komma med relevanta åsikter från mitt perspektiv.

Cassandra Telldahl Bjelkelöv är vattenrådgivare och ny krönikör i Jordbruksaktuellt. Foto: Sofia Weimarck 


I Norra Östersjöns vattendistrikt där jag bor är övergödning, vandringshinder för fisk och miljögifter de främsta problemen. Av alla 1 300 vattenförekomsterna når 85 procent inte upp till det som kallas god ekologisk status och åtgärdsförslagen är rätt omfattande. Med all rätt! Vatten är inte vilken vara som helst utan ett arv som måste skyddas, försvaras och behandlas som ett sådant, enligt EU:s vattendirektiv. Tidigt i det flera hundra sidor långa dokumentet läser jag ”Åtgärderna ska vara kostnadseffektiva och deras konsekvenser ska vara analyserade”. En mening som tyvärr inte genomsyrar resten av dokumenten och en del saker gör mig besviken.  

I vattenmyndigheternas databas VISS finns föreslagna åtgärder presenterade för vattenförekomster. Dock saknas mycket som är väsentligt. Ingenstans föreslås åtgärder eller beräknas effekten av direktsådd, precisionsgödsling, reducerad bearbetning, fång- eller mellangrödor, växtnäringsbalanser, markkartering eller annat som bevisligen minskar näringsläckaget. Istället föreslås flera åtgärder som i dag saknar bidragsmöjlighet och är praktiskt omöjliga att genomföra. 

Det föreslås även volymer som är helt orimliga. Jag ställde frågan till en leverantör av strukturkalk om de kan leverera den kopiösa mängd som föreslås, svaret blev nej. Med ansträngningar och nya kalkbrott kanske de kan tillhandahålla 30 procent av behovet men priset kommer givetvis skjuta i höjden. Dessutom matchas inte föreslagen åtgärdsvolym med verkligheten; ett delavrinningsområde på 4 000 hektar varav hälften är åkermark. På 800 hektar bedrivs ekologiskt odling, 300 hektar har redan strukturkalkats och 200 hektar har för låg lerhalt. Här föreslås att 1 200 hektar behöver strukturkalkas, fast endast 700 hektar är möjliga att kalka. 

Tittar vi istället på genomförda åtgärder i tidigare cykler saknas en hel del betydelsefull statistik, lantbrukets osynliga miljöarbete. Det inkluderar åtgärder som exempelvis strukturkalkning på egen bekostnad, precisionsgödsling, alla våtmarker som anlagts utan bidrag, andelen som justerar däcktryck för att minska markpackning och så vidare.  Vi har forskningsresultat som pekar på att välskötta diken med vegetation har lika hög kväve- och fosforrening som en väl fungerande anlagd våtmark. Ändå nämns inte dikesunderhåll på ett enda ställe. Istället föreslås att närmare tre mil tvåstegsdiken behöver anläggas i mitt arbetsområde. En åtgärd som i försök inte visat på särskilt stor effekt och det är för få anlagda i Sverige för att kunna anta att effekten är bra nog. Hur kan en åtgärd som denna föreslås i den omfattningen när åtgärdsprogrammet ska vara både kostnadseffektivt och konsekvenserna analyserade? 

För att nå en förbättring av vattenkvalitén behöver vi ett åtgärdsprogram som är evidensbaserat och rimligt, både sett till antalet åtgärder och vilka som prioriteras. Ett åtgärdsprogram som också är rättvist och möjliggör för en mångfald av olika lantbruksinriktningar att anpassa sina åtgärder efter lokala förutsättningar. Engagemanget bland svenska lantbrukare är enormt och många miljöåtgärder görs i det tysta. Åtgärdsprogrammen behöver därav bli mer realistiska och lantbrukets dolda miljöarbete måste inkluderas!

 

Cassandra Telldahl Bjelkelöv  

Ålder: 31år 

Bor: Upplands-bro kommun

Yrke: Agronomekonom, vattenrådgivare på Enköpings kommun i ett projekt som heter LEVA. Målet är att skapa ett nytt långsiktigt arbetssätt och genomföra fler åtgärder mot övergödning. Hon är även hållbarhetsambassadör för LRF Mälardalen.  

Hjärtefrågor inom lantbruket: Hållbar livsmedelsproduktion, allt om vatten, de gröna näringarnas attraktionskraft och jämställdhet.

 

Cassandra Telldahl Bjelkelöv
Vattenrådgivare

Artikeln publicerades onsdag den 24 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste