Sponsring ska bidra till ökad produktion

I en ny satsning går HKScan tillsammans med Coop in och sponsrar inköp av avelstjurar samt rådgivning till dikobesättningar. Det är 20 lantbrukare som kommer få sponsring, och syftet är skapa framtidstro och bidra till en ökad produktion i Sverige.  

Coop och HKScan vill bidra till ökad dikoproduktion och har valt ut ett 20-tal lantbrukare som kommer få sponsring till inköp av en avelstjur. Foto: Isabella Odmark

– Det här är något som vi har pratat med Coop om länge, framförallt sen i höstas då vi såg att den fulla effekten av torkan kommer nu och att vi därför kommer ha en brist framåt. Det är jätteviktigt att vi – kunder och leverantörer tillsammans – signalerar att vi tror på det svenska lantbruket och att vi tror på efterfrågan på svenskt kött långsiktigt, säger Torbjörn Lithell, försäljningsdirektör detaljhandel HKScan Sverige.

Att valet föll på sponsring av avelstjur beror på att det är något som faktiskt kan göra skillnad för den enskilda lantbrukaren, och bidra till ökad produktion.

– Det är svårt att göra något som ska hjälpa alla, så då hittade vi det här. Vi fokuserar på unga lantbrukare och de som är på väg in i, eller nyligen har varit i, ett generationsskifte, berättar Torbjörn och tillägger:

– Och vi fokuserar på dikoproduktionen som vi tycker är extremt viktig för att hålla igång antalet djur i Sverige.

Ringar på vattnet

– Vi gör det här för att stimulera till mer produktion framåt. Vi har en jättebra efterfrågan nu, och vi vet att vi har en långsiktig efterfrågan. Diskussionen om självförsörjningsgrad har kommit mer nu efter pandemin. Så vi vill skicka signalerna på alla sätt vi kan att ”satsa nu, vi behöver er framåt”, säger Torbjörn Lithell, försäljningsdirektör detaljhandel HKScan Sverige. Foto: Emma Sonesson

Det är HKScans inköpare som fått föreslå producenter som skulle passa in i satsningen, och

därefter har ett 20-tal lantbrukare valts ut.

– Så har vi försökt sprida ut det över landet så vi är med i de flesta regioner.

Torbjörn berättar att det är framförallt Coop som står för sponsorpengarna, och HKScan kommer stå till tjänst med rådgivning gällande exempelvis generationsskifte och dikoproduktion. Exakt hur mycket sponsring man får är ännu inte bestämt, och Torbjörn berättar att detta är starten och sen får de se hur satsningen utvecklas framöver.

– Nu går vi in och stöttar 20 lantbrukare, så ser vi om det här är något som fungerarar och om vi kan göra det här i större skala. Vi tror på det här och hoppas att det ger ringar på vattnet så fler vågar satsa.

Satsningen har inte fokus på försäljning av köttet i framtiden.  

– Det här är mer för att få igång dikoproduktionen och se till att vi inte tappar produktionen i Sverige. Nu när vi har en bra efterfrågan vill vi säkerställa att vi har bra producenter som törs satsa. Vad det ger i nästa led, i erbjudande till konsument, det är nästa fråga.

Vad behövs för att fler unga ska våga satsa?

– Stabilitet. Det tycker jag vi har nått de sista åren. Nu kom torkan och blev jättejobbig för lantbrukarnas lönsamhet, men vi har haft en stabil och bra betalning och en bra efterfrågan de senaste åren. Det är det man måste se över tid, och jag har full respekt för att lantbrukaren behöver se att marknaden är stabil ett tag innan man vågar investera.

Brist på svenskt kött

Lägre slaktvolymer till följd av torkan i kombination med försäljning av svenskt kött i detaljhandeln under pandemin har enligt Torbjörn lett till att det nu finns en brist på svenskt kött.

– Vi skulle kunna sälja mer just nu, absolut. Det kommer fortsatt att vara brist ett tag, för slakten kommer vara lägre i år medan efterfrågan förväntas vara fortsatt hög. Bristen är inte så mycket större än vad slakten går ner, men den upplevs stor eftersom ordinarie försäljningen går bra och då blir det väldigt få kampanjer, säger Torbjörn och förklarar att det är just kampanjvolymerna som saknas.

Finns det risk att man tappar marknadsandelar till importköttet?

– Ja absolut, den risken finns. Det blir på något sätt så och jag tycker inte man kan se det som ett misslyckande, för det kan inte helt plötsligt finnas 15–20 procent mer djur bara för att vi har en ökad efterfrågan drivet av bland annat pandemin. Men kan vi inte svara upp på kampanjförfrågningar och kedjorna vill köra kampanj på färs till exempel, då kan det bli irländsk istället. Det kan man alltid säga är en risk, men kanske, kanske inte säger jag. I alla fall inte nödvändigtvis långsiktigt. När vi är i balans igen så tror jag vi kommer att vara tillbaka i ett bra utgångsläge.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera