Nytt verktyg för lammköttskvalitet

Inom projektet Lammlyftet har en svensk standard för lammköttskvalitet tagits fram, och projektet presenterar ett nytt webbaserat verktyg. Målen är bland annat ökad lönsamhet och godare lamm.

En standard för lammköttskvalitet har tagits fram inom projektet Lammlyftet. Standarden har fått namnet Meat Standard Sweden lamm (MSS lamm). Foto: Towe Johnson

Det är Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, som är projektägare men i samarbetet att hitta de viktigaste kvalitetsegenskaperna har aktörer från hela branschen ingått. Man har även tagit fram ”best practice” i de olika leden så att en större mängd lammkött ska hamna inom standardens ramar. Parametrarna i standarden gäller allt lammkött, oavsett exempelvis ras eller utfodringsmodell.

– Verktyget vi har tagit fram är lättillgängligt, med en stor mängd kunskap som förpackats enkelt, bland annat i filmformat. Och det går med fördel att använda som en egenkontroll eftersom stora delar är upplagt som en utbildning, säger Viktoria Östlund på LRF Kött, i ett pressmeddelande.

En upplevd varierande kvalitet på svenskt lammkött är bakgrunden till projektet, som startade 2017 och är ett innovationsprojekt inom EIP-Agri.

– Nu finns en standard som innebär att kunden får ett godare lamm och uppfödaren ökad lönsamhet eftersom den också ger möjlighet att få ut mer kött per slaktat djur. 25 procent av lammen idag slaktas för lätta och det är ju inte hållbart, varken ekonomiskt eller miljömässigt, säger Viktoria Östlund.

Du hittar det nya verktyget här.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 24 februari 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera