Kunskapsnav ska förena forskning och lantbruk

Stärka konkurrenskraften på svenska djurgårdar och minska glappet mellan forskning och lantbrukare. Det är målet när Jordbruksverket nu föreslår att ett nationellt kunskapsnav för svensk animalieproduktion inrättas under ledning av forskningsinstitutet RISE.

Jordbruksverket föreslår att staten ska inrätta ett nationellt kunskapsnav för svensk animalieproduktion vid forskningsinstitutet RISE. Det ska vara en långsiktig satsning och syftet är att stärka konkurrenskraften på svenska djurgårdar. Foto: Carolina Wahlberg

I dag får den som behöver kunskap enskilt söka, sammanställa och värdera det som finns tillgängligt. En kunskapsförsörjning inom animalieproduktionen som är ineffektiv, menar Jordbruksverket, eftersom behovet av samma kunskap oftast finns på fler håll inom näringen. Kunskapen är ofta svårtillgänglig och sprids i för liten utsträckning, dessutom finns ett glapp mellan forskning, lantbrukare och rådgivare.

Myndigheten vill nu se en aktör som har ett helhetsperspektiv på kunskapsförsörjningen och som kan se till att kunskaper som tas fram stämmer med behov och förutsättningar ute på gårdarna. Förslaget presenteras i en rapport utifrån det uppdrag regeringen gett Jordbruksverket att föreslå konkreta lösningar som ska främja kunskapsutveckling och kunskapsspridning.

-   Framför allt ska kunskapsnavet se till att existerande kunskap blir tillgänglig för lantbrukare, rådgivare och de företag som levererar insatsvaror och utrustning till jordbruket, säger Sone Ekman, utredare på Jordbruksverket och författare till rapporten, i ett pressmeddelande.

Fånga upp behov

Ansvaret att inrätta ett sådant kunskapsnav föreslås ges till forskningsinstitutet RISE.

-    Det behövs en oberoende part med förankring i både forskning och praktik då kunskapsnavet ska fokusera på produktionsfrågor på gårdsnivå, säger Sone Ekman.

Tanken är att aktörer med intresse av att utvecklas och skapa tillväxt i svensk djurhållning ska kunna använda navet för att mötas, fånga upp gemensamma behov och hitta samarbetsmöjligheter. Enligt RISE är målet att kunskapen snabbt ska nå ut till berörda och att nya behov ska fångas upp hos företagare och rådgivningsorganisationer som kan utvecklas till olika projekt och lösningar

-    Samverkan är avgörande för kunskapsnavets framgång och RISE ser därför fram mot ett nära samarbete med alla aktörerna, för att deras särskilda utmaningar såväl som sektorns utmaningar tas hand om, säger Jørgen Korning, enhetschef RISE. 

Saknas försök

I Jordbruksverkets kartläggning och analys lyfts också andra brister som visar på att det saknas jämförande försök och tester av systemlösningar, teknik och metoder. Enskilda företag har varken incitament eller kapacitet att genomföra dem själva, samtidigt som många företag skulle ha nytta av samma försök och tester. Men här menar myndigheten att branschen själv borde kunna svara för en del av finansieringen.

- Ekonomisk forskning om kunskap och innovation visar att det behövs ett statligt ingripande för att komma tillrätta med problemen. Behovet blir större av det stora antalet gårdar samt mixen av små och stora företag bland de som levererar utrustning, insatsvaror och tjänster, säger Sone Ekman.

Här finns hela rapporten. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 03 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera