Ge kalven en bra start i livet

Så kan du minska smittspridning, hålla kalven frisk och ge den en bra start i livet. Det var fokus på webbinariet ”Nollvision för kalvdödlighet” som Växa Sverige anordnade i början på februari. 

 

Bra utfodring, med mjölk, vatten, kraftfoder och grovfoder, är viktigt för att kalven ska bli stark och hålla sig frisk. Att hålla kalvarna i mindre grupper minskar också risken för smittspridning. Det var några av tipsen som Växas veterinär Helena Kättström delade med sig av på webbinariet ”Nollvision för kalvdödlighet”. Foto: Carolina Wahlberg


– Vi vill sträva mot att inga kalvar ska dö. Att ha den visionen och sträva åt det hållet kan göra väldigt stor skillnad för kalvhälsan, hur man som djurskötare trivs på jobbet och inte minst för hela besättningens resultat, säger veterinären Helena Kättström, som föreläste under webbinariet. 

Helena berättar att när kalven blir sjuk beror det ofta på flera samverkande orsaker. 

– Det räcker inte att det finns infektionsämnen för att en kalv ska bli sjuk, för det gör det nästan alltid i kalvens miljö. Att den blir sjuk beror delvis på faktorer som gynnar infektions- eller smittämnena. Det beror också på om vi stärker eller hämmar kalvens immunförsvar, alltså kalvens förmåga att stå emot smittämnena och hålla sig frisk. Det är i den här balansen vi vill komma rätt. 
 

– Det som spelar allra störst roll för hur det går för kalven är djurskötaren. Det är du som väljer om du vill göra skillnad eller om du ska rulla på i samma spår, säger Helena Kättström, veterinär på Växa Sverige. Foto: Ella Råhlén

Diarré är vanligast 

Det vanligaste och första sjukdomssymptomet hos kalvar är diarré, vilket kan orsakas av bland annat E.coli-bakterier, rotavirus, coronavirus, cryptosporidier eller salmonella.

– Diarré förkommer ofta, och i många besättningar i större eller mindre grad. Men det är inte normalt även om det är vanligt, säger Helena och berättar att diarré ofta leder till lunginflammation.

Helena berättar att det går att vaccinera kon mot vissa av smittorna, och att Växa också kan hjälpa till med provtagning för rätt behandling. 

Hitta sjuka kalvar

Att hitta sjuka djur tidigt är viktigt. Varningstecken att hålla koll på är bland annat hosta och snuva, svullnader samt minskad aptit. 

– Det kan vara bra att gå ett varv innan man börjar utfodra för att se vilka kalvar som kommer fram, och vilka som inte gör det. En del har bra luktsinne och observerar att det inte luktar som det ska, oftast är det diarré som luktar illa. 

Det är också viktigt att behandla diarré snabbt, och Helena berättar att upp till fem procents vätskeförlust så uppvisar kalven inga symptom. Men redan vid 12 till 14 procent så är kalvarna i närmaste medvetslösa.

– Då räcker det oftast inte med vätska i munnen. Men är man på tidigt så kan de dricka, nappas eller så kan man sonda i dem vätska. Man kan behöva ge ganska många liter och fler gånger på en dag. 

Ha kvar mjölken

För att motverka vätskebrist är det bra att ge kalven vätskeersättning med elektrolyter. Den ska också alltid, både när den är frisk och sjuk, ha fri tillgång på vatten.

– Man kan rädda dem från en eventuell uttorkning genom att de själva dricker vatten. Men de äter också bättre, blir starkare och tål smittor mycket bättre när de alltid har tillgång till vatten.

Helena berättar att många tror att man ska ta bort mjölken vid utbrott av diarré, men hon menar att det är en missuppfattning.

– Behåll mjölken, den behöver sin näring för att orka och bli frisk. Men dela gärna upp den på mindre givor och var supernoga med temperaturen. 

Även om man uppmärksammar en sjuk kalv, menar Helena att man ska ge de friska kalvarna mat först innan man kollar till och behandlar den sjuka. 

– Så att du inte drar smitta från den sjuka till de friska. 

Råmjölken är A och O

Kalven får bara antikroppar från kon via råmjölken, det sker ingen överföring via moderkakan. Det tar också tid innan kalvens egna immunförsvar kommer igång och producerar antikroppar. 

– Det är hyfsat igång vid 14 dagar, men det tar mycket längre tid innan det är riktigt bra. Framförallt under de här 14 första dagarna behöver kalven den passiva immuniteten som man kallar det den får från kon via råmjölken. 

Tiden påverkar kalvens upptag av antikroppar negativt och därför är det viktigt att kalven får råmjölk så fort som möjligt efter födseln. Helst inom en timme och då så mycket som den orkar dricka, gärna runt fyra liter. 

– Kom igen med ett andra mål inom sex timmar, och några liter till inom tolv timmar. 

Råmjölken ska helst vara från den första urmjölkningen, och ges till kalven så fort som möjligt.

– Det är för att kvaliteten på råmjölken sjunker efter kalvning, säger Helena som trycker på att råmjölken alltid ska förvaras i kylen för att hålla en god hygienisk kvalitet, och att man alltid ska ha fryst råmjölk tillgänglig. 

Då innehållet av antikroppar i råmjölken kan variera är en brix-mätare eller refraktometer en god investering för kalvhälsan. 

– Många kor har otillräcklig mängd med antikroppar, och antalet antikroppar sjunker med tid och varje urmjölkning. 

I kalvningsboxen

Helena berättar att kalven ofta smittas tidigt i livet, ofta redan i kalvningsboxen. 

– För både kalven och kons skull är det viktigt att skilja på sjuk- och kalvningsbox, för att inte belasta dem med smittämnen från en sjukbox. Boxen ska vara rengjord och välströad. 

Enligt Helena är det oftast bättre med torrengöring än att tvätta med vatten.

– Fukt är något som smittorna gillar. Använd gärna desinfektionsmedel, och töm boxen mellan varje kalvning. 

 

Några varningstecken att ha koll på:

  • Kalven äter och dricker mindre eller långsammare
  • Kalven kommer inte fram och frågar efter sin frukost
  • Förändrat beteende 
  • Avvikande kroppshållning – exempelvis skjuter rygg, hängande huvud eller öron, uppsvälld hungergrop
  • Förändrad avföring
  • Svullnader kring exempelvis leder och naveln
  • Andra skador eller smärta
  • Hosta, snuva och rinnande ögon

 

Tips vid diarré: 

  • Fortsätt ge vanlig mjölkgiva, men gärna uppdelad i mindre mål. 
  • Se till att kalven har fri tillgång till vatten. 
  • Råmjölk kan vara en diarrébehandling i vissa fall. 
  • Ge vätskeersättning mellan mjölkgivorna. Vätskeersättning finns att köpa, men går också att göra själv. Recept på vätskeersättning med elektrolyter: 1 liter vatten, 1 tesked salt, 1 knapp tesked bikarbonat och lite honung eller (2 matskedar) druvsocker.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 05 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera