”Jag gillar utmaningar”

På Lönngården utanför Molkom träffar vi Henrik Lander som förra året tog över ordförandeklubban för Sveriges Nötköttsproducenter, SNP, efter Jan Forssell. Enligt Henrik behöver lönsamheten i branschen öka, och han menar att det krävs bland annat smarta lösningar och ett avräkningspris som går att lita på. 

 

På den digitala Köttriksdagen som gick av stapeln den 15 december valdes Henrik Lander till ny ordförande för Sveriges Nötköttsproducenter. Henrik driver Lönngården i Molkom, där han köper in och föder upp dikalvar till slakt. Foto: Isabella Odmark


På gården bor Henrik tillsammans med sin fru Kajsa Lander och deras tre barn. Han är åttonde generationen på gården och först ut att satsa på köttdjur, men tanken har inte alltid varit att driva gården vidare. 

– Jag jobbade som ekonom på LRF Konsult, och tänkte att det var det jag skulle göra och bo här på gården. Men sen blev en granngård till salu och då köpte jag den, säger Henrik och berättar att han då byggde första stallet där och att det därefter har rullat på och att han nu har tre olika stallar. 

Henrik köper in dikalvar från fem olika producenter, och har plats för totalt 350 djur. När vi besöker gården i början på februari är djurantalet som störst. 

– Eftersom jag köper dikalv så blir de färdiga för slakt från och med nu fram till betessläpp, så vi har som minst djur när vi släpper ut på bete. Efter betet på hösten är det några som går till slakt, men samtidigt kommer de nya dikalvarna som jag köper in. 

Största delen av djuren slaktas på KLS Ugglarps, men ungefär 20 till 25 om året säljs som köttlådor med hjälp av Kils Slakteri. 

– Det tycker jag är en lite rolig nisch, och man träffar konsumenten på ett annat sätt. 
 

– Jag tror vi måste ha fokus på lönsamhetsfrågan för då kommer de andra bitarna automatiskt. Vi behöver vara attraktiva när vi söker personal, få bra rådgivare och klara av att behålla en bra maskinstandard. Då ska maskinfirmorna med överleva. Så vi är en del av hjulet, och på något vis så kokar det ner till att vi måste ha bättre lönsamhet på gårdsnivå, säger Henrik.

Nämndordförande

Henrik har även en fot i politiken, och sitter som nämndordförande för teknik- och fastighetsnämnden i Karlstad. Tidigare har han jobbat som heltidspolitiker under fyra år åt Centerpartiet, med uppdrag på både lokal och nationell nivå, men han berättar att det blev svårt att kombinera heltidsjobbet som politiker med att driva gården.  

– Så jag tänkte egentligen ge mig helt, men så blev det inte riktig. Jag blev kvar men i en mindre roll. I dag lägger jag en till två dagar i veckan på politiken, berättar han och säger att han tror att det bland annat var hans bakgrund i politiken som var ingången när han valdes in i styrelsen för SNP.
 

I dag har Henrik tre stall på tre olika gårdar, alla bygger på djupströbädd med skrapgång. Den nyaste ladugården byggde Henrik 2017 i en grusgrop han äger i närheten av gården och drömmen är att utöka med ett lika stort stall till mitt emot det nuvarande. 

Gillar utmaningar

Henrik hade varit med i styrelsen för SNP i ett år innan han fick frågan om att bli ordförande, då Jan Forssell valde att tacka för sig efter åtta år som ordförande.

– Jag gillar utmaningar och att ha något vid sidan av, jag tror jag blir en bättre bonde då. Jag är lite rastlös av mig så jag tror inte jag ska gå här hemma på heltid. Sen gillar jag att vara engagerad i det jag håller på med, och att få möjligheten att bidra till utvecklingen av svensk nötköttsproduktion. Så jag tänkte att jag provar. Det är kul, och jättespännande!

Det blev en rivstart i ordförandeskapet med Uppdrag gransknings program, men enligt Henrik har reaktionerna varit mindre än förra året efter programmet Arlagården.

– Det är inte samma tittarsiffror, och reaktionerna i både sociala medier och i vanlig media har varit mindre. Men vi gjorde mycket förarbete tillsammans med LRF och resten av branschen. Det var en lite jobbig rivstart, men det är ju viktigt att vi tar tag i frågorna.

Henrik berättar att just djurvälfärdsfrågan är en av de frågor som SNP jobbar mycket med nu. 

– Hur vi tillsammans med myndigheter ska komma åt det här som tyvärr händer på en del gårdar när det fallerar. Vi måste, i hela kedjan, hitta ett bättre system där vi hjälps åt så att vi kan hitta de här fallen. 
 

Henrik odlar all vall och spannmål till djurens foder, och säljer även en del grynhavre. 

Ökad Lönsamhet

På frågan om han har något speciellt mål med sin tid som ord­förande svarar Henrik att han ser lönsamheten som den övergripande frågan. 

– Jag tror att om vi har en bättre lönsamhet så kan vi ha bättre djurvälfärd. Nu är det inte många som fuskar med det men det kan bli ännu bättre, och vi kan också ta hand om oss själva och personalen på ett bättre sätt. Nu har vi ett ganska bra avräkningspris, men man vill ju alltid ha lite mer, och vi måste även hitta sätt att bli effektivare på kostnadssidan. 

Henrik tillägger att något som är unikt för nötköttet är variationen på gårdarnas storlek, och att det därför gäller att hitta lösningar som ger lönsamhet för både stora och små producenter. 

– Vi har ju allt från de som har en eller två dikor eller fem stutar till de som har tusentals, men fortfarande kommer en stor del av det svenska köttet från de mindre producenterna. Så det gäller att hitta lösningar både för den stora och den lille, och för både den konventionella och den ekologiska. Vi ska jobba för alla. 

Hur ökar vi lönsamheten?

– Det är flera delar. Ett är ett långsiktigt högt avräkningspris, som vi vågar lita på. Det är viktigt för att folk ska våga investera. Det är särskilt viktigt för oss, för vi är den jordbruksbransch som har högst andel av omsättningen i EU-stöd. De kommer nog inte vara i samma höga nivå över tid, utan då gäller det att jobba med intäkterna.

En annan del är enligt Henrik att hitta smarta lösningar för att hålla djur med enkla rutiner.

– Där tror jag vi kan hjälpa varandra i branschen. För vi är egentligen inte så standardiserade, var och en bygger lite som det passar hemma på gården. Vi kan inte bygga exakt likadant men vi kan hjälpa varandra att hitta bra lösningar, säger han och tillägger att han även vill se en mer praktiskt fokuserad byggrådgivning. 

– Man kan rita ett stall men sen ska det fungera i vardagen för dem som jobbar där. Så där tror jag också vi har en del att göra. Och jag tror vi behöver fler nya fräscha stallar som gör att man kan hålla mycket djur men ändå sköta det rationellt.

Brist på svenskt 

Enligt Henrik har torkan 2018, då många tvingades slakta ut delar av sin besättning, i kombination med att efterfrågan på svenskt kött har ökat under coronapandemin, då fler lagar mat hemma, nu börjat märkas av i köttdiskarna.  

– Det är en bristsituation som man bedömer kommer sitta i under året. Det finns en risk att importkött kommer in och att konsumenten vänjer sig vid att det är lite billigare, och att det får duga även framåt. Vi får hoppas att vi får ordning på det, och ökar produktionen. Och att de nya EU-stöden innehåller ett investeringsstöd som är lätt att söka, så folk vågar och får lite framtidstro, säger Henrik.

Han hoppas också att man kan få restaurangbranschen att följa efter och välja mer svenskt.  

– Nu när vi har lite brist blir vi väldigt känsliga eftersom vi inte har nog stor produktion. Hade vi haft lite fler kunder, framförallt restaurang och storkök, hade man kunnat klara såna här svängningar bättre.

 

Lönngården

Var: Sutterhöjden utanför Molkom, Värmland. 

Antal djur: Plats för 350 djur 

Raser: Mestadels hereford och angus

Antal hektar: 330 hektar åkermark, varav 150 hektar ägd mark och resten arrenderad, ungefär 35 hektar naturbete, varav 10 är egen naturbetesmark och cirka 25 hektar är arrende, samt 350 hektar skog. Henrik äger även en gård tillsammans med sin svåger där de bedriver spannmålsodling på 70 hektar och har 280 hektar skog. 

Övrigt: Hyr ut ett hus för Bo på lantgård. 

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 06 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera