”Det är ett teamwork”

För bland annat sitt ledar­skap, sin genomtänkta affärs­mässighet och tydliga avelsstrategi har familjen Nilsson på Skråmereds gård i Våxtorp utsetts till Årets Mjölkföretagare 2021. Utmärkelsen delas ut årligen av Växa Sverige och Ludvig & CO med syftet att lyfta och belöna skickliga mjölkföretagare.  

 

Familjen Nilsson, som består av Anders, Katarina och deras tre söner Filip, John och Oskar, på Skråmereds gård har utsetts till Årets Mjölkföretagare 2021. På gården har de cirka 300 mjölkande kor, och i december fick de tårta av Växa Sverige för att ha uppnått 14 000 kilo ECM. Foto: Växa Sverige

Hur känns det att få den här utmärkelsen?

– Det är hedrande i allra högsta grad. Det är ett kvitto på att vi kanske gör något rätt. Så det känns bra för oss alla, säger Anders Nilsson, som driver Skråmereds gård tillsammans med sin fru Katarina. 

Varför tror du att just ni fick utmärkelsen?

– Vi har hittat ett lyckat koncept som får våra djur att hålla längre än när vi körde renrasiga djur. Våra kor blir äldre, och det får vi ett kvitto på nu med högre avkastning. 

Det är bland annat för sitt avelsarbete som gården prisas, och Anders berättar att de för tio år sedan bestämde sig för att satsa på korsningsavel i form av ProCross. 

– Vi kände att våra renrasiga holstein inte höll. Vi försökte påtala det till avelsledande då att det kanske inte är hållbart att avla på mer och mer mjölk, vi måste ju ha hållbarheten på djuren också. Så vi bestämde oss för att börja korsa hela besättningen, säger Anders och tillägger: 

– Det var lite ovanligt, att vi valde att korsa 100 procent av besättningen redan från första dagen. 

Han berättar att de dock fick mycket kritik för valet. 

– Men vi stod upp för det och det kändes rätt. I Kalifornien har de hållit på i 25 år, så vi hade lite facit att rätta oss efter även om vi inte riktigt har samma förutsättningar. 
 

– Vi var i Kalifornien och fick se djur som man hade hållit på att korsa i 15 år, så vi kände oss rätt säkra på att det var rätt väg att gå. Så vårt största problem är egentligen varför vi inte började ännu tidigare, men så kan man inte tänka, säger Anders om beslutet att satsa på korsningsavel med ProCross. Foto: Växa Sverige

Bra korsning

Raserna som korsas är holstein, srb och montbeliarde.

– De tre raserna passar väldigt bra ihop. Man får ett djur som är lite rundare och har lätt att hålla hull, så skulle de av någon anledning bli sjuka så har de lite att ta av. Som ren bruksbesättning, där vi vill ha bästa möjliga mjölk och bästa möjliga kött på våra djur, så tycker vi att det är rätt på alla vis. 

Anders berättar att det inte finns jättemånga ProCross-besättningar i Sverige i dag, men att antalet ökar. 

– Problemet är att det finns besättningar där man kanske testat med 10–20 procent av sina djur, då kanske man inte tar de bästa djuren och kanske inte får det bästa resultatet. Man ska hellre välja ut de renrasiga som man vill fortsätta med och korsa dem. Det var det som hände med våra djur, att även de bästa blev bättre, säger han och fortsätter:

– Man bör även bestämma sig om man vill ha kvar en del med renrasiga djur, som man kan sälja avelsmaterial från i framtiden, och köra ProCross på resten. Men då måste man tänka på att gruppera djuren då ProCross-djuren har högre foderutnyttjande. 

Avelsarbetet har enligt Anders gett friskare och hållbarare djur vilket bidragit till högre avkastning, men de har också märkt en skillnad rent beteendemässigt.

– Det är så många egenskaper som kommit tillbaka, bland annat betesbeteendet och man får väldigt livskraftiga djur. En nyfödd kalv är på benen efter bara fem till tio minuter och letar efter mat. Det är så roligt att gå ut i stallarna nu, det är jätteskillnad. 
 

Anders och Katarinas söner Filip (på bilden), John och Oskar är alla delaktiga i företaget, och de är på g att starta upp ett driftsbolag på gården som en start på ett kommande generationsskifte.Foto: Växa Sverige

Alla är lika viktiga

På gården har man även satsat på att arbeta enligt Lean Lantbruk, vilket enligt Anders har varit positivt på många sätt. Han ger exempel på att de tidigare kunde lägga upp mot en timme om dagen på att leta efter verktyg och annat, tid som nu kan läggas på annat. 

– Det resulterade i en verktygstavla i stallen där vi har de vanligast förekommande verktygen, och verktygen ska alltid tillbaka dit de hör hemma.

De har i dag möten två gånger i veckan och då samlas alla som är hemma på gården.

– Vi går igenom vad som behöver göras, om det är något som är på gång och redovisar resultat. Det viktigaste är att alla ska komma till tals, om jag är ledaren så måste jag ställa frågorna till alla. Både svensk och utländsk arbetskraft, om de har något att säga så är de välkomna att säga det. Det är väldigt uppskattat. 

Han menar också att Lean Lantbruk är ett bra sätt att få delaktiga medarbetare, och lyfter sina medarbetare och deras engagemang för arbetet på gården. 

– Det kanske kommer av att vi låter alla synas och höras, man kanske engagerar sig på ett annat sätt då om man känner att man är mer delaktig. Alla är lika viktiga.

Inom Lean Lantbruk jobbar man även mycket med dokumentation och dagliga rutiner. 

– Om jag skulle bli sjuk skulle någon utomstående kunna komma hit och jobba imorgon, för det är lättare att komma in i de dagliga rutinerna. Det är även bra för eventuell nyanställd eller praktikanter, de växer i regel en liten bit när de upptäcker att de själva kan hitta saker som behöver göras redan första dagarna. 

Att detta är värdefullt har man på gården fått ett tydligt kvitto på, då Anders själv hamnade på sjukhus efter en olycka för drygt sex år sedan. 

– När jag vaknade upp på sjukhuset så visste jag att det fungerade hemma på gården, jag behövde inte ifrågasätta det över huvud taget, säger Anders och fortsätter: 

– Det är nog bland de största problemen med egen- eller småföretagare, att man inte tror att det kan hända, men det kan det. Allt kan hända. Jag har tänkt likadant, att det inte kommer att hända mig, men det gjorde det ju.
 

På gården arbetar man enligt arbetssättet Lean Lantbruk. Något som är positivt med arbetssättet enligt Anders är att man som chef tvingas bli tydligare med redovisning, målsättning och att alla blir sedda och hörda. Från vänster: Anders, Jan Eriksson, sonen Filip och Andreas Axelsson. 
– Det är ett bra arbetssätt. Jag var väl lite tveksam till en början men upptäckte att det fungerar väldigt bra på ett lantbruk. Foto: Växa Sverige

Inget enmansjobb   

Han lyfter också vikten av att sätta upp gemensamma och nåbara mål. 

– Det är ingen mening att sätt upp mål på exempelvis på 1 000 kilo ECM i ökad avkastning under ett år. Då blir man bara besviken när man inte når det. Då är det bättre att sätta nåbara mål, och så får man fira fler gånger. 

Anders är noga med att lyfta att det är många som bidragit till den positiva utvecklingen på gården.

– Jag vill gärna poängtera att det är ett teamwork, det är inget enmansjobb. Det är viktigt att alla känner delaktighet, alla runt omkring oss från våra rådgivare, maskinstationer till foderföretag. Vi har lyckats omge oss av duktiga och bra pusselbitar i vårt företag. Så alla är lika viktiga, säger han men riktar ett särskilt tack till Vallberga Lantmän. 

– De är en fantastisk foderleverantör som vi har mycket nytta av. Trots att det är en liten foderfabrik kan alla få sitt eget recept för exakt hur man vill ha sitt foder. Det är framtiden!

 

På gården har de sju anställda, varav fyra jobbar i mjölkningen. Från vänster Cosmin Hulber, Marius Hulber, Ionut Laza och Rado Popa. 
Foto: Växa Sverige

 

Om utmärkelsen Årets Mjölkföretagare 

Vinnaren ska vara en mjölkproducent som på ett föredömligt sätt utvecklat sitt företag, är en förebild för andra mjölkbönder och därmed utvecklar mjölksektorn. Vinnaren ska även, på ett exemplariskt sätt, samordna lönsamhet, effektivitet, ledarskap och uppvisa stor hänsyn till djur och miljö.

Priset delas ut av Växa Sverige och Ludvig & CO, och juryn som utser vinnaren består av oberoende personer med olika kompetenser kring mjölkföretagande.

Prisutdelningen kommer ske i samarbete med LRF Mjölk på den årliga Guldmedaljutdelningen, som i år planeras till oktober månad.

 

Motivering

Årets Mjölkföretagare 2021 har med tydliga mål och Lean som ledstjärna skapat ett företag som i dag ligger i absolut topp i Sverige. Att skapa ett lag med en gemensam målbild har varit en stark drivkraft i företaget. Tillsammans med en klart uttalad avelsstrategi har det gjort företaget till ett föredöme inom såväl avkastning som djurhälsa.

Företaget visar en unik förmåga i ledarskap och stimulerar sin personal både genom tydlighet och stor lyhördhet. Djuren sätts alltid i centrum, vilket resulterat i mycket hög avkastning med bibehållen god djurhälsa och hållbara kor. Tillsammans med tydligt ledarskap och engagerade medarbetare har det utvecklat gården till ett företag med enorm lyskraft.

Genomtänkt affärsmässighet har varit ledord i företagets utveckling, detta tillsammans med en stor förmåga att anpassa sig till omvärldsfaktorer har bidragit till framgångsresan.

Företaget bidrar också starkt till att lyfta vikten av svensk mjölkproduktion med sin stora öppenhet gentemot konsument och delaktighet i bygdens utveckling.

Årets Mjölkföretagare är ett företag med en avkastning på absolut högsta nivå. Detta tillsammans med en unik syn på affärsmässighet gör dem till en värdig vinnare.

 

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 14 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En småskalig grönsaksodlares tankegångar

Krönika: Även om vintern bitvis kan kännas långdragen och seg för en grönsaksodlare så behövs den verkligen. Den behövs för vila, reflektion, planering och organisering. Man behöver landa och tänka klart. När säsongen väl brakar igång så behöver man rutiner och en genomtänkt plan att luta sig mot, annars tar man allt på volley vilket bygger för stress, ogenomtänkta beslut och ett sämre ekonomiskt resultat. Jag är glad att det inte redan är april.

 

Kommentera