Kommunikation på nya villkor

Krönika: Tänk att det redan gått 1,5 år sedan jag packade ner mitt liv i Skåne och flyttade upp till Uppsala. Detta för att börja mina studier till husdjursagronom på Ultuna. Att börja studera på universitet har varit både något av det läskigaste och bland det bästa jag har gjort. Det är fantastiskt kul att träffa många olika människor med olika bakgrund och ofta, men långt ifrån alltid, gemensamma intressen.

 

Madeleine Persson, studentkrönikör på Jordbruksaktuellt. Foto: privat

I början av programmet hade vi ofta livliga gruppdiskussioner och samtal om olika ämnen däribland djurhållningen i Sverige. Dessa samtal kunde ibland bli väldigt laddade då åsikterna gick isär. Många gånger fick jag känslan av att vissa åsikter var väldigt skeva eller i alla fall väldigt långt ifrån mina. Somliga åsikter grundades dessutom på saker som personen ifråga hade läst på sociala medier.

Häromdagen snubblade jag över ett avsnitt av Framgångspodden med Alexander Pärleros. Han intervjuade Djurrättsalliansens talesperson Malin Gustafsson. När jag först såg att avsnittet skulle handla om Djurrättsalliansens åsikter tyckte jag inte det var värt att lyssna på. Jag vill inte lyssna på någon som pratar illa om något jag älskar. När jag funderat ett tag så slog jag ändå på avsnittet, för att bilda mig en uppfattning om vilka argument som kom fram. Oavsett vad man tycker om deras åsikter måste man inse att de har grundat dessa på någon form av information som de faktiskt tror på.

Vi inom de gröna näringarna har inte lyckats följa med och ta en position i den nya mediavärld som har växt fram vilket ger denna skeva bild. För att motverka detta måste vi på ett helt annat och för branschen nytt sätt få till en kommunikation i de kanaler där opinionen rör sig, och med den kunskap som vi har möta den skeva bild som är dominerande. Det är viktigt för oss att föra ut kunskapen om hur kretsloppen och sambanden mellan växtodling, djur och människa har fungerat under tusentals år och är essentiellt för varandras fortlevnad. 

Sambandet mellan biologisk mångfald i marken, betande djur och människans brukande och omvårdnad samt behov av daglig mat är för majoriteten i dag ofta okänd. Därför måste vi ifrågasätta vår konservativa hållning till utvecklingen och istället bejaka den för att kunna ta en position i samhällsdebatten. 

Ju mer och djupare jag har lyssnat och deltagit i diskussionerna har jag kommit till insikt om vilket privilegie jag har haft som fått växa upp på en gård. Den glädje och kunskap jag har fått redan som barn, den hade jag unnat många fler. Möjligheten att kunna gå ut varje dag och arbeta med både maskiner och djur samt lyckan av att se friska välmående djur eller att sitta i traktorn för att producera mat till människorna är obeskrivlig. Okunskapen om livsmedelsproduktionen grundar sig sannolikt i att många av dagens barn inte har samma möjlighet att växa upp i samklang med djur och natur. Detta är en av grunderna till den okunskap och skeva bild som oftast beskrivs i medier. Därför måste vi hitta bra metoder för att förmedla kunskap och känslan av att ingå i något större. 

SLU har generellt gett mig en bra bild av mitt kommande yrke och samtidigt hjälpt mig att bygga en grund för att hantera diskussioner där olika åsikter möts. Det som inte gjorts är att förklara hur verkligheten ser ut och hur vi människor kommer in i det större sammanhanget som det biologiska systemet är. Där har både branschen och SLU en hemläxa att göra.

 

Madeleine Persson

Ålder: 21 år 

Utbildning: Studerar till agronom med inriktning husdjur

Koppling till de gröna näringarna: Uppväxt på en gård med både växtodling och dikoproduktion. Har ett stort intresse för hästar samt studerar till husdjursagronom. 

Hjärtefråga inom lantbruket: Animalieproduktionen samt kopplingen mellan lantbrukare och konsument.

 

Madeleine Persson
Husdjursagronomstudent

Artikeln publicerades torsdag den 18 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste