”Tekniken överlägsen det mänskliga ögat”

Ett nytt forskningsprojekt ska undersöka om manuell gradering i fältförsök kan ersättas med drönarfoton och bildanalys genom maskininlärning. Bakom projektet står SLU, Hushållningssällskapet och Lantmännen Lantbruk. 

 

Forskare vid SLU ska undersöka om drönarfoton och bildanalys genom maskininlärning kan ersätta manuell gradering i fältförsök. Drönarbilden är tagen av ett officiellt höstveteförsök i Skåne. Foto: Aakash Chawade


Dagens manuella gradering är i dag en flaskhals i utvärdering av försök då den är både tidskrävande, dyr och kräver erfaren personal. Det menar projektörerna som nu vill undersöka om man med hjälp av drönarfoton som genom maskin­inlärning analyseras kan göra fältförsök mer effektiva och ge säkrare resultat. När det gäller att skilja efterfrågade egenskaper från övrig påverkan på växterna är ”tekniken överlägsen det mänskliga ögat”, skriver forskarna bakom projektet som menar att bilderna kan fungera som en kvalitetssäkring. 

– Vi hoppas att projektet ger tillräckligt användbara resultat från den automatiserade analysen för att intressenterna ska bli nöjda. Lyckas vi väl har vi en innovation som kan automatisera arbetet med försöksutvärdering i hela landet, säger Aakash Chawade, forskare och projektledare vid SLU, i ett pressmeddelande. 

Aakash Chawade är forskare vid SLU och projekt­­ledare för projektet som utöver att undersöka den automatiserade graderingen också ska utvärdera om användandet av analyserade drönarbilder får intressenterna att utnyttja fältförsöken mer. Foto: SLU

Brister i dagens metoder

Över 600 officiella fältförsök utförs varje år i Sverige för att ge svar om sorters odlings­egenskaper i olika delar av landet. Här undersöks också ofta optimala nivåer på tillförsel av växtskyddsmedel och växtnäring. Försöken graderas manuellt för viktiga egenskaper såsom grobarhet, tillväxt, mognad och effekt av växtskyddsmedel. 

Men då arbetet utförs av olika personer och resultaten därmed varierar beroende på vem som har utfört arbetet har den manuella graderingen sina brister. Enligt forskarna behöver sjukdomsgraderingar göras vid rätt tillfälle för att ge användbara och rättvisande resultat, men med den manuella graderingen är det ibland praktiskt omöjligt att hinna utföra allt i rätt tid. Dagens metoder gör det också svårt att följa fältförsöken kontinuerligt. 

Under tre år ska nu drönarflygningar och bildanalys utföras i 20 av Sverigeförsökens fältförsök. Genom detta sätt kan de efterfrågade egenskaperna bestämmas automatiskt och försöken kan också följas mer frekvent. Drönarbilderna fångar även upp andra problem i fälten som kan påverka resultaten, såsom ogräs och bristfällig dränering. Tanken är att utvärdera om automatiserad utvärdering med drönarbilder och maskininlärning kan ersätta manuella graderingar. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 19 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Vem är politikernas bästa vän?

Krönika: Höj självförsörjandegraden, öka beredskapen, stärk livsmedelsförsörjningen! Förslagen om hur detta kan göras är många, men på andra sidan av samma mynt exploateras mark årligen. Det är förvisso ett annat tema på krönika än det jag tänkt, men det knyter an till ämnet. Vem är politikernas bästa vän? Vad jag förstår ska aktuella kapitel i miljöbalken utredas och förhoppningsvis leda mot ett starkare skydd av jord- och skogsbruksmark. Då kan markägare förhoppningsvis slippa årsvisa tvister mot maktgalna bolag som yrkar på att de ska tillgodose väsentliga samhällsintressen. Vad är det, om det inte är att skydda den brukbara mark som finns?

 

Kommentera