Vreta står på starka ben igen efter branden

I januari 2020 brann det på Vreta utbildningscentrum. I dag är det full rulle i den nybyggda ladugården, och skolan är populärare än någonsin.

 

Den nya ladugården på Vreta utbildningscentrum är helt anpassad för undervisning, exempelvis är utrymmena kring roboten generöst tilltagna för att rymma elever och instruktörer och på loftet finns lektionssalar och grupprum med vy över korna. Ladugården ägs av Region Östergötland som arrenderar ut det till skolan, medan inredningen i ladugården ägs av skolan. Foto: Emma Sonesson


Jan Wretemark arbetar som driftsledare på Vreta utbildnings­centrum och bor bara tio minuters resväg bort från sin arbetsplats. Natten till den 15 januari 2020 ringde hans telefon. Några elever hade uppmärksammat att ladugården på Järngården där skolan har sin verksamhet stod i lågor.

– Jag såg redan hemifrån att här lär det inte finnas någon möjlighet att rädda ladugården, berättar Jan när han tänker tillbaka, och fortsätter:

– Vi trodde att branden skulle sprida sig till byggnader som låg intill ladugården i vindriktningen, eftersom det blåste kraftigt. Det var ett enda stort moln av glöd, aska och rök.
 

Jan Wretemark har arbetat på Vreta utbildningscentrum sedan 1992, medan Eva-Lena Klofsten började som rektor i maj 2020. 
– Det akuta kaoset efter branden var ordnat då. Jag är väldigt imponerad över hur skolan hanterat katastrofen. Lyckligtvis så har vi en bra bransch omkring oss. Det hann knappt brinna färdigt, om jag fattat rätt, innan folk hörde av sig och erbjöd hjälp, både andra skolor och lantbrukare runtomkring, säger hon. 

Begränsade spridningen

Tur i oturen var att man redan rivit de grisstallar som tidigare förband ladugården med en del andra byggnader på gården.

– Annars hade verkstaden och sannolikt även maskinhallen, ett häststall och kanske ett ridhus brunnit upp, berättar Jan.

Spridningsrisk fanns även mot vindriktningen, via taket i en korridor som förband ladugården med en trälada. Några driftiga elever kämpade tillsammans med skolans personal för att riva korridoren med hjälp av en lastmaskin. Arbetet lyckades och träladan kunde räddas.

– Den maskinen behövde lite omplåstring efteråt. Det är märkligt, gamla byggnader som man tycker är rivningsfärdiga, de är inte så lätta att ha sönder när det väl gäller, konstaterar Jan med glimten i ögat.

Anledningen till branden är inte fastlagd. Men foton visar att den börjat i den del av ladugården där mjölkrum och elcentral fanns.

Den nya besättningen på Järngården består dels av de kvigor som klarade sig undan branden, men även av inköpta djur och djur som skolan fått i gåva. 
– Det är fantastiskt att det finns folk som velat skänka oss djur från sina finaste kofamiljer från farfars far på deras gårdar, säger Jan med tacksamhet. 
Raserna är huvudsakligen holstein och srb, men här finns även några jerseydjur och en fleckvieh.

Total förödelse

Även om branden hade kunnat sluta mycket värre, så var förödelsen efteråt obeskrivbar. Hela ladugården med 130 kor och kalvar var totalförstörd och djuren innebrända.

– Flera i personalen hade haft hand om de kor som brann inne ända från födseln, det var tufft som fasen, säger Jan.

Skolan tog hjälp med krishantering för att hantera sorgen bland de drabbade.

– Psykologen sa att han aldrig träffat en arbetsgrupp som brinner så mycket för det som de jobbar med. Han menade att det är en styrka i sorgearbetet, minns Jan, som även vittnar om bestående ärr i själen hos en del av medarbetarna.

Kvar efter branden fanns 72 ungdjur som hölls i en separat byggnad och som nu utgör grunden i den nya besättningen och knappt hade branden falnat innan en fantastisk välvilja att hjälpa till visades från alla möjliga håll och på en mängd olika sätt. En del av ungdjursladugården gjordes temporärt om till att kunna hysa mjölkande kor uppbundet, med dispens från länsstyrelsen. Samtidigt förlades en del av undervisningen på gårdar i närområdet. På så vis kunde undervisningen upprätthållas.
 

Några praktikvärdar har tackat nej till att ta emot praktikanter, men på det stora hela fungerar vardagen bra på Vreta utbildningscentrum, trots coronapandemin. 
– Fram till påsk är treorna på skolan hela tiden, medan årskurs ett och två är här växelvis. Att inte få igenom måluppfyllelse hade varit en jättestor oro om vi hade behövt bedriva enbart distansundervisning. Och för oss som har ett yrkesgymnasium vore det ju i princip omöjligt, menar Eva-Lena. 
På skolan går runt 460 gymnasieungdomar och 100 vuxenelever. Här är det elever i årskurs ett som utfodrar kalvarna.

Rekordsnabbt bygge

Nya ladugården fanns redan på ritbordet när det brann, vilket Jan menar är en del av bakgrunden till att byggnationen kunnat genomföras så snabbt.

I mitten av november 2020 flyttade ungdjuren in och 2 december invigdes roboten i den nya ladugården – en varm lösdrift för 60 mjölkande kor plus sinkor och ungdjur. Byggnaden rymmer även en ramp för fyra kor, där eleverna har möjlighet att lära sig mjölkning i grop. Utanför ladugården finns plats för 25 kalvar.

Stallet är utformat så att det går att flytta om båsen, sätta in ytterligare en robot och därmed dubbla antalet mjölkande kor, vilket skulle förutsätta bygge av en ungdjursladugård vid sidan av.

Fokus i utformningen av ladugården har varit att skapa en god arbetsmiljö för elever och för personal, att använda modern teknik som möjliggör en energieffektiv produktion och att värna om djurens hälsa och välfärd.

– Överlag är vi väldigt nöjda. Sen är det kanske detaljer som man skulle velat ha annorlunda, men det är nog svårt att komma ifrån när man bygger. De som byggt flera stallar brukar säga att tredje huset blir bäst, säger Jan.

Ökat intresse

Trots att skolan nu lägger ett utmanande år bakom sig, så är det inget som syns i ansökningsstatistiken.

– Till skolstart hösten 2020 hade vi ett jättebra söktryck och vi hade behöriga sökande till alla platser, det har inte varit helt självklart om man tittar några år tillbaka. Och inför hösten 2021 ser det inte mindre bra ut, utan snarare tvärtom. Det är superkul, säger rektor Eva-Lena Klofsten, och pekar på skolans goda renommé som främsta anledningen:

– När vi gör enkäter och frågar varför eleverna valt att börja här så handlar svaren mycket om att man har kompisar eller syskon som går eller gått här och som är nöjda. Det är verksamheten och att eleverna är nöjda som är det viktigaste!

Arbetsamma elever

De allra flesta av skolans elever får jobb direkt efter genomgången utbildning, många har jobb redan innan de slutar skolan. Elevernas attraktionskraft på arbetsmarknaden fungerar som en motivationsfaktor för skolans personal.

– Det kan vara ett problem också, en del kör snö på natten och sitter och sover på lektionerna, skrattar Jan, och Eva-Lena fyller i:

– Ibland går intressena mellan skola och jobb isär. Men det är fantastiskt roligt, det är det vi ska utbilda till! Kommer eleverna ut i yrkeslivet så har vi ju nått målet.

Framöver står exempelvis fler elevbostäder, ny gymnastikhall och nya personalutrymmen på önskelistan för skolans del.

– Och så drömmer vi om ett nytt grisstall, avslutar Eva-Lena.

 

Lektion i nya ladugården
 

Frida Karlsson går naturbruk med djurinriktning. 
– Det är roligt! Det är mycket praktiskt, väldigt bra lärare och bra kompisar. Man vill åka hit! Nya ladugården är jättemodern, det är enkelt att hitta och lätt att förstå vad man ska göra. Kossorna är väldigt tama och snälla, säger hon om skolan och den nya ladugården.

 

Matilda Mars går naturbruk med djurinriktning och högskoleprofil. Djurinriktningen inkluderar häst, hund och lantbruksdjur.
– Jag har egen häst sedan innan, så jag tänkte att jag vill jobba med hästar. Men nu får jag ju lite av allt, så nu vet jag inte, men något med hästar, hundar eller kor vill jag nog jobba med, säger hon om framtiden efter sin utbildning.

 

Michelle Qvist går naturbruk med djurinriktning och naturvetenskapligt spår och har en tydlig framtidsvision:
– Jag vill bli agronom eller veterinär, det är tanken!

 

Tuva Kleist går naturbruk med djurinriktning. 
– Jag har haft släkt som har gått här som sagt att det är bra. Jag tycker lärarna är jättebra! Efter gymnasiet skulle jag vilja jobba som avbytare på gårdar, då skulle man kunna åka utomlands också, funderar hon.

 


Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 28 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste