Mer svenskt kött på tallriken

Under 2020 ­accelererade trenden med minskad import av kött till Sverige. Att vi ätit mindre på ­restauranger och istället lagat maten själva ligger bakom en stor del av förändringen.

 

Svensken äter mindre kött, men mer svenskt kött. Den genomsnittliga konsumtionen av kött ligger nu i nivå med Livsmedelverkets kostrekommendationer.Foto: Mostphotos


Vid en samlad blick på köttmarknaden accelererade den importminskning som pågått under flera år, konstaterar Jordbruksverket i sin rapport över köttkonsumtionen i Sverige. Minskningen 2020 var 14 procent jämfört med minus 2 procent 2019. Den svenska produktionen av kött ökade samtidigt med 2,6 procent.

- Importerat kött efterfrågas helt enkelt i mindre utsträckning när vi drar ner på vårt uteätande, eftersom restaurangsektorn har en relativt hög andel importerat kött. Samtidigt äter vi fler måltider i hemmen med råvaror som köpts in i dagligvaruhandelns butiker eller via e-handel, där andelen svenskt kött är hög. Det menar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare på Jordbruksverket.

Högsta marknadsandelen på 15 år

Större efterfrågan på svenskt kött och ­minskad import betyder också att den svenska marknads­andelen för kött steg tydligt förra året, till 72 procent. Det är den högsta nivån på 15 år och kan jämföras med botten­nivån 2013 som var 60 ­procent. 

En effekt av att ­importen minskade mer än vad ­produktionen ökade ­samtidigt som exporten var relativt oförändrad, är att totalkonsumtionen av kött sjönk med 4,5 procent till 78,6 kg/capita. Det är den lägsta nivån på 20 år och 9,7 kg/capita lägre än den ­högsta noteringen 2016. 

Mindre griskött, men mer svenskt

Den svenska produktionen av griskött ökade med 2,6 procent. Importen minskade med 21,5 procent och exporten minskade med 26,4 procent. 

Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,2 procent till 29,6 kg, den lägsta nivån sedan 1980-talet. 

Den svenska ­marknadsandelen landade på 80,4 procent vilket är högsta nivån sedan 2008. 

Brist på svenskt nötkött

Den svenska produktionen av nötkött ökade med 1,0 procent. Importen minskade med 14,0 procent och exporten ökade med 2,7 procent. 

Totalkonsumtionen per capita sjönk med 7,3 procent till 22,5 kg, den lägsta nivån sedan 2000. 

Den svenska marknadsandelen uppgick till 60,5 procent vilket är den högsta nivån sedan 2009. 

Enligt Jordbruksverket så uppger branschföreträdare att producenter, efter att under hösten ha slaktat något fler djur än tidigare på grund av god efterfrågan, nu sparar fler kvigor för att utöka sin kalv­produktion. Det ­betyder att färre djur slaktas på kort sikt samtidigt som det rapporteras om brist på svenskt nötkött. 

Mer svensk fågel på tallriken

Den svenska produktionen av matfågel ökade med 4,3 procent. Importen minskade med 8,3 procent och exporten ökade med 22,3 procent. 

Totalkonsumtionen per capita sjönk med 3,9 procent till 21,5 kg, vilket är i nivå med 2014. 

Den svenska ­marknadsandelen landade på 77,2 ­procent och det är den högsta nivån sedan 2003. 

Oförändrat för lammkött

Den svenska produktionen av får- och lammkött minskade med 4,5 procent. Importen minskade med 0,5 procent och exporten minskade med 7,6 procent. 

Totalkonsumtionen per capita sjönk med 2,3 procent till 1,6 kg som är den lägsta nivån sedan 2012. 

Den svenska marknadsandelen landade på 29,3 procent och det är ungefär samma nivå som de senaste sju åren. 

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 30 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste