Jordbruksverket förlänger tiden för registrering

Den 21 april träder EU:s nya djurhälsoförordning Animal Health Law, AHL, i kraft. Till dess skulle alla som har en anläggning med djur registrerat sig hos Jordbruksverket, men nu väljer Jordbruksverket att flytta fram sista dagen för registrering till 1 oktober.

Register finns sedan tidigare för bland annat nötkreatur och gris, men en ny stor grupp som omfattas av de nya reglerna är hästhållare. Dock uppmanar Jordbruksverket alla att se över sina registrerade uppgifter. Foto: Mostphotos

Målet med den nya lagen är att det ska bli enklare att spåra smittor vid eventuella sjukdomsutbrott, och kravet på registrering gäller även den som transporterar djur mellan länder eller som hanterar avelsmaterial. Sista datum för registrering var tidigare satt till 21 april men eftersom EU-kommissionen bara har kommit med besked om övergångsregler för vissa delar av AHL har Jordbruksverket kunnat flytta fram sista dagen för registrering till i höst.

− Vi ser positivt på det framflyttade sista datumet eftersom det är många grupper som ska nås av informationen om de nya registreringskraven. Förhoppningsvis kan den förlängda tiden också leda till kortare kötider i vår kundtjänst, som under våren är högt belastad även med andra frågor, säger Sofia Wessman, projektledare på Jordbruksverket, i ett pressmeddelande.

Det är den som driver anläggningen som ska registrera den, och till anläggning räknas platsen där djuren hålls, exempelvis ett stall eller ett bete.

− Den som driver anläggningen kan till exempel vara den som äger, hyr eller arrenderar den. Är man osäker får man prata ihop sig. Det viktiga är att någon ansvarar för anläggningen, annars får man inte hålla djur på platsen, fortsätter Sofia Wessman.

Läs mer på Jordbruksverkets hemida

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

 

Artikeln publicerades tisdag den 30 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera