För en bättre rustad trädgårdsodling

Svensk trädgårdsodling ska göras mer robust mot extremväder och förväntade klimatförändringar. I ett nytt projekt initierat av LRF Trädgård vill man nu klimatsäkra trädgårdsproduktionen med hjälp av kurser och utbildning till odlare. 

Ett nytt projekt riktat till odlare i hela landet ska klimatsäkra den svenska trädgårdsodlingen. Foto: Sofie Logardt

De omfattande bekymmer som regnet 2017 och torkan 2018 förde med sig till många trädgårdsodlare har blivit startskottet för en ny satsning för att öka konkurrenskraften i trädgårdsnäringen. Projektet riktar sig till odlare i hela landet och man hoppas att med hjälp av ökad kunskap samt nya metoder och verktyg rusta för att bättre kunna möta väntade klimatförändringar och extremväder.

– Den övergripande målsättningen är att varje trädgårdsföretagare ska få verktyg för att förebygga problemen vid extremt väder. Det är viktigt för att minimera intäktsbortfall och stärker branschens konkurrenskraft på längre sikt, säger LRF Trädgårds projektledare Lotta Drabe-Vesterlund, i ett pressmeddelande.

Vatten och växtskydd

Projektet vill testa fram tekniker som fungerar just här i Sverige och fokus kommer ligga på att hantera överskott eller brist på vatten samt metoder för ökat växtskydd genom förebyggande åtgärder. Två områden som LRF Trädgård ser som avgörande för att trädgårdsföretagen ska drabbas mindre hårt av extremväder.

Utgångspunkten för insatserna är de behov som odlare och rådgivare gett uttryck för i ett förarbete. Enligt Lotta kan de metoder som blir aktuella vara exempelvis droppbevattning av lök, användande av understödjande grödor och tunnelodling av bär som hallon i norra delarna av Sverige.

Intresset för att äta växtbaserat gör att trädgårdsodlingen i Sverige växer kraftigt.
– Konsumenternas intresse har ökat. Coronapandemin och debatten kring vår självförsörjningsgrad har gjort att folk är mer medvetna om vikten av att köpa svenska produkter, säger Marcus Söderlind, grönsaksodlare och ordförande i LRF:s trädgårdsdelegation. Foto: LRF

Projektet innebär kurser, både digitalt och ute på gårdar, demonstrationstillfällen och studieresor som kommer lanseras genom Jordbruksverket, Hushållningssällskapet och LRF. Förhoppningen är att kunna höja kunskapsnivån hos både producenter och rådgivare.

Av och för näringen

Marcus Söderlind, grönsaksodlare och ordförande i LRF:s trädgårdsdelegation, menar att ett så omfattande utvecklingsprojekt kan ge mycket mer till näringen än att betala ut tillfälliga ersättningar vid extremssituationer.

– Det här är ett samlat utvecklingsprojekt som näringen själv leder. Det är inte ofta man får den möjligheten att inventera behoven så grundligt och det är sällan som vi är så involverade som vi varit den här gången, säger Marcus.

– Det är en unik satsning som ger kunskaper som lever vidare hos rådgivare och odlare. Och det här är metoder som fungerar både för ekologiska och konventionella odlare.

Svensk trädgårdsodling

Den yrkesmässiga trädgårdsproduktionen i Sverige växer och det årliga värdet bedöms till cirka 5,3 miljarder.

Frilandsodlingen – köksväxter, plantskoleväxter, frukt och bär – står för 59 procent av det totala värdet.

Växthusodlingen – köksväxter & bär, kruk- och utplanteringsväxter, snittblommor och lökblommor i kruka - står för resterande 41 procent.

Sett till den enskilda produkten dominerar morötter med ett värde av 600 miljoner kronor, följt av jordgubbar, 570 miljoner, och lövfällande träd, 510 miljoner kronor. Därefter kommer växthusgurka och tulpaner med 320 respektive 300 miljoner kronor.

Källa: LRF Trädgård

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 31 mars 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera