Klimatnytta med skördade mellangrödor

Om mellangrödor istället för att plöjas ned i jorden används till produktion av biogas kan den positiva effekten på klimatet fördubblas. Det menar forskare från SLU som vill lyfta grödornas betydelse för hela odlingssystemet. 

 

En ny studie vid SLU visar att mellangrödor som skördas till biogas kan ge en bättre klimateffekt. En av grödorna i fältförsöket var honungsört. Foto: Isabella Odmark

I Norra Åsum, söder om Kristianstad har fältförsök ägt rum sedan 2018 i regi av SLU. Syftet har varit att visa på hur anpassade metoder kan ge stora klimatvinster i form av större markinlagring av kol och minskade utsläpp av växthusgaser. Enligt forskarna så behövs det mer kunskap om bästa systemeffekt i takt med att intresset för odling av fång- och mellangrödor växer. 

– Vår studie anger att det ur växthusgassynpunkt är cirka 2,5 gånger bättre att skörda en mellangröda för att producera fordonsgas och biogasgödsel, jämfört med att plöja ner den för att maximera markkolsinlagringen, säger Sven-Erik Svensson, universitetsadjunkt vid institutionen för biosystem och teknologi, i ett pressmeddelande. 

Potential i skörd

I fältförsöket undersöktes förutsättningarna för olika mellangrödors etableringsförmåga, ogräsbekämpande egenskaper och förutsättningar för biomassaproduktion från grödorna. Och det är just potentialen av att producera biomassa genom att skörda mellangrödorna som forskarna nu vill lyfta. 

– Skördar man inte mellangrödan går man miste om möjligheten att producera biogas. Vidare är risken överhängande att huvuddelen av det mineraliserade kvävet läcker ut till vattendrag eller atmosfären, säger Sven-Erik Svensson. 

Mellangrödorna som ingick i undersökningen var bovete, honungsört, hampa och oljerättika som odlades dels i renbestånd och dels i samodling med de kvävefixerande mellangrödorna luddvicker och doftklöver. Både honungsört och oljerättika visade i studien ge bra effekt mot fröogräs vid en sen sådd, även om deras biomassaproduktion är låg. 

Men även de andra mellan­grödornas ogräsbekämpande förmåga är värd att uppmärksamma enligt David Hansson, forskare vid institutionen för biosystem och teknologi. 

– Vid sådd innan augusti ger även bovete och hampa bra effekt mot ogräs, särskilt om de är ogödslade och samodlade med doftklöver eller luddvicker. 

God markkolseffekt

Även om mellangrödorna gödslas med ammoniumkväve som visserligen gör att de växer bättre så ges ingen effekt på de ogräsbekämpande egenskaperna. Forskarna rekommenderar i studien, att om målet med odlingen är att ge god markkolseffekt, antingen satsa på en tidig etablering eller gödsling av mellangrödorna. 

– Ett annat alternativ är att välja en gröda med bra tillväxt långt in på hösten, som hampa eller honungsört, som ger särskilt bra effekt om de plöjs ned utan skörd, säger Thomas Prade, lektor vid institutionen för biosystem och teknologi. 

Hela rapporten kan du läsa här

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 01 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera