Lärdomar från pandemin ska skapa robustare livsmedelskedja

På uppdrag av regeringen har Jordbruksverket och Livsmedelsverket tagit fram en ny rapport där man analyserat hur coronapandemin påverkat landets livsmedelsförsörjning, och hur dessa lärdomar kan användas vid en framtida kris.

Det behövs bättre framförhållning och bättre möjligheter att ställa om för att klara en framtida kris. Det är några av slutsatserna när Jordbruksverket och Livsmedelsverket tillsammans analyserat livsmedelsförsörjningen under pandemin. Foto: Carolina Wahlberg

Resultatet har publicerats i rapporten ”En robust livsmedelsförsörjning vid kriser och höjd beredskap”, som lämnades till regeringen den 31 mars.

– Jag är väldigt nöjd med att vi nu får en fördjupad bild av hur pandemin har påverkat förhållandena inom livsmedelskedjan och livsmedelsförsörjningen. Det blir tydligt vilka förutsättningar som behöver finnas för att produktion, handel och transporter av livsmedel ska fungera väl. God tillgång till säker mat är en nödvändighet och helt grundläggande för att samhället i stort ska fungera, säger landsbygdsminister Jennie Nilsson, i ett pressmeddelande. 

Lång kedja ska fungera

– Det civila försvaret ska återuppbyggas. En trygg livsmedelsförsörjning är en viktig del i arbetet med att stärka Sveriges beredskap vid händelse av säkerhetspolitiska kriser och höjd beredskap, och för att stå bättre rustat även vid fredstida kriser, säger Jennie Nilsson. Foto: Isabella Odmark

Enligt den nya rapporten har pandemin bland annat synliggjort behovet av att planera för hög personalfrånvaro samt för störningar i internationell handel och införsel av varor som är nödvändiga för livsmedelsproduktionen. Man menar även att det finns ett behov av att fortsätta utreda lagerhållning av livsmedel och varor som behövs för livsmedelsproduktionen, samt vilka laboratorieanalyser som behövs vid höjd beredskap eller krig. Enligt myndigheterna behöver det även bli lättare att dela information mellan myndigheter och näringsliv för att få en bättre helhetsbild över situationen. Att ha en plan för hur man skulle kunna ställa om sin verksamhet anses viktigt, samt att myndigheterna kan möta och stödja den typen av initiativ. Man betonar även vikten av att kunna upprätthålla en effektiv livsmedelskontroll.

– För att vi ska få säkra livsmedel på vårt bord måste en lång kedja med många aktörer fungera. Tillgången på arbetskraft och varor hotas när gränser stängs eller chaufförer inom åkeribranschen är sjuka eller måste vara hemma, säger Catrin Molander, chef på beredskapsenheten på Jordbruksverket.

Förslag på åtgärder

I rapporten ges ett antal åtgärdsförslag, som bygger på rapporten ”Livskraft – mätt och frisk” som togs fram 2020. I den rapporten redogjorde man för vad som krävs för att kunna försörja hela Sveriges befolkning med säker mat och dricksvatten i minst tre månader.

– Vi ska ta med oss lärdomar från pandemin i vårt fortsatta arbete men det är viktigt att Sveriges livsmedelsberedskap bygger på en bredare hotbild med flera scenarier, säger Mattias Åsander, områdeschef på Livsmedelsverket.

Här kan du läsa rapporten.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 01 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera