Lantbrukarna håller vägarna öppna

Krönika: Vintern i år kom för att stanna i hela Sverige, med minusgrader från norra Norrland till södra Skåne. Det händer att det blir sådana här vintrar, det är absolut ingen ovanligt på något sätt. Jag brukar säga att vintrarna hänger ihop flera år i rad, ända fram tills de nått en slags vägs ände som det gjorde ifjol med en mycket mild vinterperiod. Min magkänsla sa att nästa säsong, alltså vintern 2021 så vänder det och blir det mycket kallare. Vintern blev minst sagt kylig, även i södra Sverige.

 



För cirka tio år sedan hade vi ett par kalla och snörika vintrar i hela landet som höll i från december till mars. Efterhand mattades vintrarna av mer och mer för att nå kulmen av en mycket mild vinter 2019/2020. Alarmister pratade om global uppvärmning och jordens undergång ungefär, det var stora rubriker om att det kunde bli ovanligt med snö i södra Sverige framöver. Bara ett år senare och vi är åter tillbaka till en relativt kall vinter med mycket snö. Oddsen är höga att även nästa vinter blir ganska likt denna då åren ofta kommer i cykler och liknar varandra med mindre skillnader. Både 2018 och 2019 var torrår åtminstone i sydöstra Sverige och även vintrarna är ofta snarlika om man ser två till tre år år i statistiken. Exempelvis var 2010 och 2011 mycket kalla och hade mycket snö. Det återstår att se om min teori stämmer om ett år.

Sedan tio år tillbaka har jag haft bra koll på just vintrarna, eftersom jag röjt snö som entreprenör för MR där uppdragsgivaren är Region Gotland. Regionen ansvarar i sin tur för vinterväghållningen av Gotlands enskilda vägar med statsbidrag och tätorterna runt om på ön inklusive Visby. Många av mina kollegor är annars lantbrukare eller är entreprenörer inom lantbrukssektorn och har snöröjningen som komplement. Det är en styrka att känna till sina vägar och hemorter man kör, vilka som bor längs vägarna och så vidare. Maskinerna som annars skulle stått still på vintern kommer till bra användning. Det som krävs av oss enskilda entreprenörer är att vi ser över våra områden, övervakar väderprognoser och snödjup för att sedan resonera vidare inom vårat respektive snöröjningsdistrikt vart vi måste köra. Vi har en kontaktperson på Region Gotland som alltid har sista ordet och det yttersta ansvaret. Jag tycker att det fungerar mycket bra, de litar på oss och vi litar på dem. Alla som bor längs vägarna kan inte bli nöjda hela tiden, men samtidigt måste det finnas en rimlighet hur ofta man kan kosta på att köra över alla Gotlands vägar, Visby och tätorterna. En fullständig körning av Region Gotlands ansvarsområde, där även enskilda vägar med statsbidrag ingår kostar ungefär en miljon kronor per överfart. Då är det statliga vägnätet inte inräknat.

Det är ett givande arbete att hålla vägarna öppna, det känns bra att man gör nytta för samhället och sin omgivning. Vi sätter inte upp kriterierna för exakt när vi ska köra, men samtidigt har vi ansvaret att ha koll på att det är framkomligt på vägar och tätorter. Vi ska göra bedömningen när det är dags och har förutbestämda snödjup att rätta oss efter. Det är inte alltid ett tacksamt arbete, men det ger mer positivt tillbaka än negativt. Finns det något som gemene man har mer åsikter om än vinterväghållningen? Jag tvivlar, men samtidigt är det ju bra att folk engagerar sig i hur det fungerar, för då kan man också få bra svar på sina funderingar. En sak kan vi vara säkra på och det är att det blir fler snöstormar där drivor bildas på nolltid. Då är det bra att det finns lantbrukare, maskinentreprenörer och åkerier som kan ge sig ut på mycket kort varsel. Vem skulle annars göra det?

 

Rikard Hagman

Artikeln publicerades måndag den 05 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Lagstiftning botar inte handelns övertag

Diskussionen om de få stora företagens enorma dominans i svensk livsmedelshandel är inte ny. Branschorganisationen Livsmedelsföretagen uppger att den största livsmedelskedjan har en marknadsandel om över 50 procent och att de tre största aktörerna tillsammans kontrollerar 90 procent av våra dagligvaruinköp. I jordbruket och jordbrukets kooperativa företag har vi generellt inte lyckats matcha dagligvaruhandelns växande affärskraft. Istället är det nu lagstiftaren som försöker rädda affärsklimatet i livsmedelskedjan.

 

Kommentera