Plastfritt och flexibelt med avfuktande hötork

Säkrare och effekt­ivare hötorkning, det är möjligt på Carl-Olov Olssons gård i södra Dalsland. Han har investerat i en hötorkningsanläggning som jobbar med värme från taket och en avfuktande värmefläkt. 
– Vi vill komma ifrån balplast, det är dyrt och ligger inte i tiden, säger Carl-Olov.

 

Investeringen i den nya hötorksanläggningen blev ett lyckokast för Carl-Olov Olsson, som tillsammans med sönerna Niclas och Martin hanterar runt 900 ton hö per år, numera utan dyr balplast. Foto: Björn Schubert


Doften av nypressade hö­­balar leder tankarna till soliga sommardagar i juli, långt från det gråbistra regnvädret i slutet av mars. Efter en tids lägre efterfrågan ­jobbar Carl-Olov tillsammans med sönerna Martin och Niclas med att pressa det sista av fjolårets löshö till balar i den nybyggda hallen, där ­hötorken varit i drift två säsonger när Jordbruksaktuellt ­hälsar på. 
 

Det första av de tre torkfacken fungerar också som tippgrop.
– Inkörningskapaciteten är relativt hög och torkningen går så pass fort att vi kan köra in skörden i en snabb takt, säger Carl-Olov. Foto: Håkan Sedwall

Jämn lufthastighet 

Den nya hallbyggnaden som inrymmer hötork och presstation började byggas efter sista skörden 2018 och stod klar att driftsättas bara dagar innan första skörden 2019. Placeringen är noga uttänkt och tyska representanter från torktillverkaren FrigorTec och den svenska representanten Kalland Technology har varit med som rådgivare vid planering och injustering, då det varit viktigt att allt blir rätt för att maximera solfångarnas effekt. 

– De var till och med inne och kröp i luftkanalerna för att mäta lufthastigheten, berättar Carl-Olov. Det är väldigt viktigt att man får en jämn lufthastighet i hela solfångaren, så att man utnyttjar den på bästa sätt. 

Han berättar att solfångaren värmer luften inne i hans tork med sju ­grader som mest, och en ­normal sommardag i juni-juli ­värmer den fem grader. Men det går också bra att utnyttja den för att torka hö en bit in i oktober. 
 

Här syns torkanläggningens delar och luftens väg från solfångarna på taket. 
– En morgon i slutet av september var det 11,6 grader och en relativ luftfuktighet på 96 procent ute, medan vi här inne hade 23,4 grader och en luftfuktighet på 48,7 procent, berättar Carl-Olov. Illustration: Frigortec

Halva tiden

På 80 hektar egen vall skördas hö för avsalu. Utöver det köps vall på rot och 80 procent av skörden går på export som hästhö till Norge.

– Vi har plastat fyrkantsbalar tidigare men förstaskörden har vi alltid tagit in som torrhö. Marknaden för plastade balar är betydligt sämre med stora överskott. Om man tittar på en tioårs­period så är det bekymmer att sälja plastat hö i åtta år av tio och två år är det hög efterfrågan, för torrhö är det tvärtom.  Som mest hade vi tre årsskördar med plastbalar som vi inte fick sålda, hela gården var full av balar och så kunde vi ju inte hålla på, berättar Carl-Olov och fortsätter:

– Det var när vi tittade på alternativ som vi fick reda på det här systemet där man förvärmer torkluften och sänker den relativa luftfuktigheten med avfuktaren.

Den stora frågan som återstod var enligt Carl-Olov den om energiförbrukningen.

– Vi torkar hö med kalluftsfläktar på en annan gård här i närheten och nu när vi jämfört energiförbrukningen mot det nya torksystemet så är det i princip ingen skillnad, säger Carl-Olov.

– Torken drar en del ström när den går, men i gengäld så behöver man bara köra den hälften så länge, och man har dessutom möjlighet att även torka på nätterna, tillägger Niclas. 

Luftkanalen går längs med de tre torkboxarna, där man med hjälp av jalusispjäll öppnar och stänger beroende på vilken box man torkar i.
Foto: Björn Schubert

Kostar inget extra 

Enligt Carl-Olovs beräkningar hamnar kostnaderna per kilo på 6,5–7 öre för det torkade fodret och 20 öre per kilo för det plastade. 

– Och det är före den senaste prishöjningen på balplast, säger han. Skulle vi dessutom haft en diesel­driven värmepanna för att uppnå samma uppvärmningseffekt som solfångaren ger skulle det ge en dieselförbrukning på 20–25 liter i timmen, det är inte aktuellt. Det fina med solfångaren är just att den nästan inte kostar någonting extra. Ett innertak hade vi byggt ändå för att undvika kondens och få ett bra klimat i torken, det som tillkommer är en uppsamlingskanal för luft. 

– Systemet jobbar med betydligt mindre luftmängder, därför är det lätt att installera, särskilt vid nybyggen. 
 

– Med det gamla systemet vi har blåser vi som mest luft när det var som minst hö i torken. Tack vare den nya fläkten med en frekvensomvandlare, som känner av mottrycket i varje box och justerar effekten utifrån det, blir det nu tvärtom, säger Niclas. Foto: Björn Schubert

Sänker luftfuktigheten 

Hötorkens tre fack på 12 gånger 22 meter är försedda med trallgolv. Facket närmast porten fungerar också som tippgrop, och det hö som tippas ur självlastarvagnen flyttas in i torken med hjälp av en takmonterad kran. En annan fördel med den nya torkanläggningen, som också sänker driftskostnaderna, är att man optimerar luftmängd- och hastighet genom fodret med modern styrteknik. Solfångaren i kombination med med avfuktaren höjer också luftkvalitén i torken.

Torken är datorstyrd och försedd med sensorer både utomhus och på olika ställen i torkanläggningen för att reglera torkprocessen. Sensorerna mäter fukt och temperatur, och om de yttre förhållandena inte är lämpliga stängs luckorna till solfångaren och öppnar för recirkulation i hallen. 
 

Löshö pressas till småbal med en stationär hårdpress och buntas sedan ihop till en stor bal med 21 mindre balar i en särskild maskin. Med den fjärrstyrda hö-kranens 12 meter långa kran staplas balarna sedan i hallen, redo för leverans. Foto: Björn Schubert

Torka växelvis 

Torken kortar också ner tiden som höskörden behöver ligga ute på fältet från tre till fyra dygn till ett dygn vid behov, vilket ger en säkerhet vid skiftande väder. 

– Under förstaskörden fyller vi alla tre boxar med löshö och sedan pressar vi upp det i balar. Hela torkningsprocessen brukar ta ungefär en vecka, säger Carl-Olov. Även om det regnar ute kan vi torka hö dygnet runt.

– En annan fördel med det här systemet är att man, beroende på hur fuktigt det hö som man kör in är, också kan variera luftflödet och torkningen i de olika facken. Delar man exempelvis upp höet i två fack och torkar ett par timmar i varje fack om vartannat blir det mer effektivt eftersom ett grässtrå bara kan transportera ut vatten i änden. Torkar man växelvis så hinner fukten gå ur bättre, säger Niclas.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 18 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste