”Friskare djur i Sverige i dag än vi någonsin har haft”

Karl Ståhl tillträdde i slutet på februari rollen som Sveriges statsepizootolog, efter att sedan 2012 haft titeln som både biträdande och tillförordnad. Jordbruksaktuellt har pratat med Karl som berättar mer om jobbet och uppdaterar oss om det aktuella smittläget i landet.

 

– Jag har jobbat med smittsamma sjukdomar i hela mitt yrkesliv och tycker det är spännande och intressant. Jag tycker det här är ett viktigt jobb, vi gör nytta, kan göra skillnad och påverka väldigt mycket. Det som vi gör på SVA är ofta uppskattat vilket känns jättebra, säger Karl Ståhl, statsepizootolog på SVA, som i botten är utbildad veterinär och innan han började på SVA har han bland annat doktorerat på SLU och sedan forskat om afrikansk svinpest i Afrika. Foto: Göran Ekeberg/AddLight 

Som statsepizootolog är man högsta ansvarig för frågor som rör smittsamma sjukdomar hos djur på Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, och Karl Ståhl berättar att vid en kris går man även in som krisledare när det gäller allvarliga sjukdomsutbrott hos djur. 

– Det kan handla om att omfördela personal eller resurser, så man kan hantera krisen man är i, säger Karl och berättar att SVA fungerar som expertstöd för Jordbruksverket och utför all diagnostik i samband med dessa utbrott och att statsepizootologen då även sitter med i Jordbruksverkets krisledningsgrupp.

Han är även chef för avdelningen som ansvarar för epidemiologi och sjukdomskontroll, där de bland annat arbetar med epidemiologisk analys, riskvärderingar, sjukdomsövervakning och omvärldsbevakning.

Systematisk riskanalys

Vid sjukdomsutbrott i ett annat land gör SVA direkt en snabb värdering av risken för spridning till Sverige.

– Baserat på utfallet kan vi rekommendera Jordbruksverket eller departementet att vidta någon form av åtgärder, till exempel att skärpa övervakningen.

Därutöver skickas informationen till berörda aktörer och läggs ut på SVA:s hemsida.

– Vi har bland annat en blogg som heter Statsepizootologen kommenterar och så har vi en del på vår webbplats som heter Smittläge, som beskriver det svenska sjukdomsläget hos djur med information och kartor. Där man kan se de sjukdomsövervakningar som pågår, var provtagning sker och var det finns smittade fall. 

Till exempel kan man följa årets utbrott av fågelinfluensa, som Karl beskriver som det största och mest omfattande utbrottet någonsin i Sverige. 

Vilka faktorer som bidragit till den ökad smittspridningen i år vet man inte exakt. 

– Flyttfåglar kommer med smittan, och i år verkar epicentrum vara rätt så långt norrut i Europa i Östersjön. Det är jättemånga fall hos vilda fåglar i norra Tyskland, Danmark och även i Sverige, vilket gör att det är mycket virus i miljön. Spridningens omfattning kan bero på vilka arter som fört in smittan, och en kall vinter kan ha påverkat då virus överlever längre när det är kallt.

Karl berättar att spridningen ofta avmättas när man kommer in i april.

– Sol, UV-strålning och värme avdödar viruset, så det längtar vi efter.

Oväntad smitta

Ett annat stort utbrott under vintern var coronavirus hos mink. Men då de flesta minkar avlivas vid pälsningen i november och att man i Sverige i år förbjudit avel så har spridningen enligt Karl minskat.

– Det är en mer begränsad minkstam nu, men som vi ändå måste hålla koll på.

Salmonell choleraesuis, som drabbade en grisbesättning i Skåne i höstas, är en annan sjukdom som SVA jobbar mycket med nu. Smittan har enligt Karl vissa likheter med afrikansk svinpest, med liknande symptom och relativt hög dödlighet.

– Det var en omfattande apparat att spåra och se om den hade spridit sig till andra besättningar i någon större omfattning, vilket den som tur var inte hade. Men man hittade den hos vildsvin, i Skåne och Södermanland där vi tagit mest prover har en hög andel av vildsvinen varit smittade, säger Karl och fortsätter:

– Det hade vi inte förväntat oss, det är en smitta som inte funnits i Sverige på 40 år och som är allvarlig. Det är något som vi följer och försöker förstå. 

Abortvirus på häst (EHV-1) är ett annat aktuellt virus, bland annat dog närmare 20 hästar efter att smittan brutit ut på en tävlingsplats i Spanien.

– I Sverige har vi inte sett någon ökning i antalet fall. Däremot har det har funnits ett stort informationsbehov och situationen har skapat mycket oro. EHV-1 är också ett virus som trivs under vintern och som kommer med viss regelbundenhet och ibland får man de här allvarligare fallen som ger neurologiska symptom och dödsfall.

Kan man säga något om utvecklingen av sjukdomar hos djur?

– Vissa sjukdomar har absolut blivit vanligare, som exempelvis fågelinfluensa med utbrott i Europa i någon omfattning nästan varje år. Dock är det många sjukdomar som vi inte alls har i Sverige i dag och vars förekomst också minskat i EU eftersom vi lyckats bra i vår bekämpning, som exempelvis rabies och tuberkulos. Man kan nog säga att vi har friskare djur i Sverige i dag än vi någonsin har haft. Och detta gäller säkert även i stora delar av EU.

Hur ser du på att samla många djur på samma plats?

– Ju större gård man har, desto bättre måste man vara i sitt smittskydd. Stora gårdar har i allmänhet större antal kontakter av olika slag med potential för introduktion av smittor. Konsekvenserna blir också mycket större om man får in smitta på en stor gård än på en liten gård, säger Karl och avslutar:  

– Och samlar man mycket djur med olika ursprung på samma plats, till exempel i samband med utställningar eller tävlingar, finns alltid risken att någon för med sig något. En sådan miljö kan också bli stressig, och i samband med stress är risken större att ett virus börjar sprida sig och att djur blir sjuka.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 20 april 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste