Spannmålskyl istället för ny tork på Klevs Gård

Klevs gård odlar spannmål till både foder och avsalu samt gräsfrö på runt 500 hektar i Bohuslän. Istället för att behöva investera i en ny större torkanläggning jobbar man här med en spannmålskyl för att avlasta den befintliga torken, en besparing på flera sätt. 

 

Genom att koppla maskinen på sina tornsilos ökar man på Klevs Gård möjligheten till långtidslagring vid högre vattenhalt, något som avlastar spannmålstorken och plånboken då man slipper torka ner spannmålen lika mycket. Foto: KALLAND Technology


Klevs Gård har många järn i elden, med både spannmålsodling, fröodling, ägg- och slaktgrisproduktion samt entreprenadverksamhet. Spannmålen odlas för både avsalu och foderproduktion och i båda fall kommer kylmaskinen från FrigorTec, som kopplas till gårdens fem spannmålssilos, till god användning.
 

Kylmaskinen från FrigorTec är liten, smidig och lätt att flytta tack vare både vanligt drag och gaffelställ. På Klevs gård har man jobbat med denna teknik i drygt 30 år och Johan Christensson, som driver gården med sin familj, är glad över att man hittat en ersättare till den gamla kylmaskinen. Foto: Björn Schubert

Fungerar väldigt bra

Kylning av spannmål är något man jobbat med under en längre tid på gården utanför Bovallstrand. Men efter att den tidigare leverantören av gårdens gamla kylaggregat slutade med gårdskylar stod man återigen inför ett vägskäl.

– Vi har varit inne i det här sedan 90-talet och den gamla kylmaskinen har gått i många år, men när den blev till åren började vi fundera på om vi skulle bygga om den eller om vi skulle behöva bygga ut torken i alla fall. Efter att ha tittat på olika alternativ under ett par år kom vi i kontakt med KALLAND Technology och kylmaskinerna från Frigortec, berättar Johan Christensson, som driver gården tillsammans med sin fru, sin pappa och sin farbror. 

Enligt Håkan Sedwall som driver KALLAND Technology, FrigorTec:s representant i norra Europa, så har det varit ett mångårigt gap i utbudet av kylmaskiner i gårdsstorlek mellan 1990–2015.

– Sedan dess har det varit generationsskiften och i dag är det många som inte känner till kylmaskiner i dag om man inte råkat se de på någon gård, säger han. Men intresset för tekniken har ökat kraftigt de senaste 4–5 åren efter att maskiner åter finns på marknaden.

– Vi har använt den här tekniken och kylt i våra tornsilos som vi också byggt ut. När vi köpte den första kylmaskinen hade vi bara en silo, men i olika etapper så har det byggts fler och i dag har vi fem. Dessutom kyler vi gräsfrö i plansilo. Vi har kylt mer och mer och märkt att det fungerar väldigt bra. I dag kyler vi omkring 2 000 ton spannmål per år, berättar Johan. 
 

Bilden visar en schematisk närbild av displayen, med information om vilken indata som matas in av användaren och vad resultatet av det blir. Foto: KALLAND Technology

Den stora vinsten 

Han är glad att de hittat en ersättare till den gamla kylmaskinen så att de kunnat fortsätta med det arbetssättet. För spannmålen innebär det två delar då man odlar till både foder och avsalu. 

– Det som ska gå till foder har vi ingen anledning att torka ner till mer än 16–17 procent. Det sliter bara på kvarnarnas utrustning och dessutom sparar vi mycket pengar genom att inte behöva torka ner den till lägre fukthalt, förklarar Johan och fortsätter: 

– Den stora vinsten med kylmaskinen har vi i skörden, där vi kan lagra spannmålen otorkad och med högre vattenhalter när torken inte hinner med. Det är något vi utnyttjar på all spannmål för att vi har så liten tork. Vi torkar då ofta till 16% och sedan kyls den ned och kan ligga så ett tag i väntan på torkkapacitet innan sluttorkningen sker. Ofta stoppas den sista torkningen en bit över målet och i samband med kylningen erhålls en torkeffekt ute i silon till en nivå som är lämplig för långtidslagring. 

Jämnar ut fukthalten 

Johan menar att det inte skulle gå att kyla på samma sätt om man bara använde uteluft, då temperaturen och luftfuktigheten är så varierande. Kylkompressorn säkerställer att temperaturen sänks tillräckligt och sedan eftervärms luften några grader, vilket innebär en torkning av luften, innan den blåses in i spannmålet. Eftervärmen sker främst med överskottsvärme från kylprocessen, men räcker värmen inte till kopplas det elektriska batteriet in för att säkerställa tillräcklig torkning av luften.

– Sedan har vi en gammal tork som ger lite ojämn vattenhalt, och där är kylmaskinen otroligt bra på att jämna ut vattenhalten i ett parti. Skulle vi vilja få samma jämna effekt med bara torken skulle vi behöva bygga en ny tork och det är helt andra pengar, säger han.

Hos Johan kopplas kylmaskinen på ett silotorn i taget med kylmaskinens slang, men det går också att använda spjäll för att välja vilket eller vilka torn man vill kyla i. 

– Har man bara ett luftningssystem inne i silon och från en luftningsfläkt med förbindelse till silon så är det samma princip, bara att man ersätter luftningsfläkten med en kylmaskin, säger Håkan. 

Även gräsfrö

Johan har också testat kylmaskinen på gräsfrö i plansilo.

– Där är vi inte riktigt i land än, hur vi ska styra det hela. Men där är kruxet att vi helst ska ner mot en vattenhalt på 10,5 procent. Om leveransen förskjuts något får man lätt en återfuktning på en procent under den perioden. Där har vi experimenterat lite med att eftervärma luften väldigt hårt för att få den oerhört torr. 

När det gäller gräsfrö kan man inte tänka riktigt likadant som för spannmål och kyla stora mängder på en och samma gång med en mindre maskin, eftersom det blir så kompakt i silon. 

– Man får köra med så låga luftflöden för att maskinen ska klara av att eftervärma så det riskerar att bildas kondens. Det hela är en fråga om hur stor fläktkapacitet och luftmängd man har, därför är det viktigt att rätt kylmaskinsstorlek väljs då fröer skall hanteras, förklarar Johan.

Björn Schubert
Björn Schubert
Tel: 070-781 89 57
E-post: bjorn@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 08 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste