Städa bland gårdens kemiska produkter

Allt från maskindiskmedel till växtskyddsmedlet som används i sprutan utgör en potentiell kemisk arbetsmiljörisk. Därför måste alla göra en riskbedömning över produkterna som finns på gården.

 

En hylla full med diverse olika kemiska produkter är en vanlig syn i en verkstad på ett lantbruksföretag. Anders Danielson på Säker Arbetsmiljö Sverige tipsar om att steget innan man börjar göra förteckningen över alla kemiska produkter som finns på gården, är att städa och åka med gamla grejer till återvinningen. Foto: Privat


– Det gäller alla företag i dag, alltifrån förskolor, taxibolag och lantbruk till kemiska industrier och livsmedelshallar. Allt ska bedömas utifrån arbetsmiljöriskerna som kemiska produkter utgör, säger Anders Danielson, som jobbar som rådgivare på föreningen Säker Arbetsmiljö Sverige. 

Vad som gäller finns samlat i Arbetsmiljöverkets föreskrifter och allmänna råd, ASF 2014:43 Kemiska arbetsmiljörisker. Säker Arbetsmiljö Sverige har tillsammans med arbetsgivarorganisationen Gröna arbetsgivare tagit fram en mall, som man kan använda sig av när man gör riskbedömningarna. Ta kontakt med rådgivarna för att få hjälp med rätt mall. 

I riskbedömningen ska man beakta hur farliga olika produkter är och i vilken utsträckning produkten förekommer i företaget. Man ska också bland annat se om det finns risk för möjliga reaktioner med andra kemiska ämnen. Sedan ska man beakta åtgärdstrappan.

– Innan man använder personlig skyddsutrustning ska man fundera på om man kan använda en annan produkt eller byta metod. Kan man ventilera bort eller kapsla in de farliga gaserna? Kan man öka avstånd, göra det automatiskt eller kan man utföra jobbet en annan tid då det är få anställda på arbetsplatsen och det är få som utsetts för riskerna? Efter det ska man använda personlig skyddsutrustning, berättar Anders.  
 

– Det har varit diskussion mellan näringslivet och Arbetsmiljöverket kring kontrollerna som i många fall har upplevts som väldigt nitiska. Företagaren har börjat göra en sammanställning och man har gjort riskbedömning av det man upplever som riskfyllt. Men så har man har inte tänkt på de övriga märkningspliktiga kemikalierna eller WC- rent som används i företaget och då har man fått ett åläggande att göra det. Vi upplever också att det är övernitiskt, men tyvärr hjälper inte det. För de backar inte. Det här ska bara göras, säger Anders Danielson, på Säker Arbetsmiljö Sverige. Foto: Mostphotos

Åk till återvinningen

Steg ett innan man sätter igång med allt är enligt Anders att städa. 

– Det första man måste göra är att gallra ut gamla produkter och dunkar som inte används. När vi är ute på gårdar så ser vi att det finns mycket gamla grejer, som man bara inte kommit sig för att kasta. Men kommer Arbetsmiljöverket ut till gården så måste man ha en riskbedömning för varenda liten produkt. Så kör saker som inte används till återvinning, uppmanar Anders.

På gården ska det finnas en företeckning över alla kemiska produkter man har. Anders tipsar om att dela upp produkterna i olika grupper så som bränslen, rengöringsmedel, färger och växtskyddsmedel. 

– Man måste göra en riskbedömning av alla produkterna. Grunden i arbetsmiljöarbetet är att informera alla som är berörda. Sedan ska man samla informationen, i det här fallet säkerhetsdatabladen, exempelvis i en pärm.

Utöver det ska det göras en riskbedömning för varje kemisk riskkälla. 

– Då ska man ställa ett antal frågor kring varje riskkälla eller produkt. Till exempel; finns det risk vid inandning, risk vid hudkontakt och intag genom munnen, säger Anders.

Andra saker att kolla på är till exempel om produkterna är märkta, om personalen är informerad, om det finns rätt skyddsutrustning tillgänglig och om produkten förvaras på rätt sätt. Informationen som ligger till grund för riskbedömningen finns i säkerhets­databladet. 

– Det här får man beta igenom för varenda kemisk produkt. Man kommer inte undan, det här är det sanktionsavgift på i dag, säger Anders. 

Enligt Bertil Jonsson som också jobbar på Säker Arbetsmiljö Sverige, har Arbetsmiljöverkets sätt att granska blivit mycket noggrannare. De går in mer på djupet kring olika saker, till exempel vilken handske du har och hur tjock den är. 

– Om ni tycker att det känns jobbigt, be om hjälp. Ta kontakt med någon av oss så vi kan vägleda, så ni kommer rätt, tipsar Bertil. 

Han tipsar även om att göra skyddsblad med en sammanfattning av det viktigaste, som plastas in och som finns tillgänglig i närheten av produkten.

Anders Danielson jobbar som rådgivare på den ekonomiska föreningen Säker Arbetsmiljö Sverige. I mars genomförde han tillsammans med Bertil Jonsson två kurser i arbetsmiljö och säkerhet anpassad för lantbruk och trädgård. Foto: Privat

Glöm inte diskmedlet

Som lantbruksföretagare får man räkna med att Arbetsmiljöverket vill besöka och kontrollera gården.

– De besöker normalt sett inte företag utan anställda. Men de gör även besök hos mindre företag, säger Anders och fortsätter: 

– Det värsta man kan göra är att strunta i det här och låtsas som att ingenting kommer att hända. Och det kanske det inte gör heller, men det åligger en att börja och då är det bra att man har tagit tag i det här systematiskt och gjort riskbedömningar kring det som man uppenbart kommer i kontakt med i arbetet, säger Anders.

Enligt honom är det viktigt att alla typer av kemiska produkter finns listade och bedöms. Lätt att glömma är saker som finns i personalutrymmena så som maskindiskmedel och andra märkta kemikalier som man kanske inte tänker på. 

– Det är normalt sett ganska harmlösa grejer men det är en kemisk riskkälla enligt Arbetsmiljöverket. Alla produkter ska finnas med, säger Anders och fortsätter:

– Jag vill betona att allt det här arbetsmiljöarbetet man gör, det ska inte bara göras för att man riskerar att få besök av någon som kommer ställa en massa obehagliga frågor, eller skicka ut en sanktionsavgift. Utan man gör det för sin egen, personalens och familjens skull!

– Det finns två föreskrifter som gäller alla och det handlar om just kemikalier och maskiner, Arbetsmiljöverkets AFS Maskiner samt Kemiska arbetsmiljörisker. Dem måste man ha koll på. Mitt kraftiga råd är att ta hjälp! Det kan vara värt den tiden! Vi har kompetensen och vi har en systematik, säger Bertil Jonsson på Säker Arbetsmiljö Sverige. Foto: Privat

Nonchalera inte

Anders menar att alla är olika känsliga för kemiska ämnen. Då de flesta kanske bara får lite klåda eller utslag finns det andra som påverkas desto mer. 

– Det finns en grupp som är väldigt känsliga, och kan få allergiska överreaktioner som kan sluta med andnöd och medvetslöshet. Så det här är inget man ska nonchalera, säger Anders.

Även om branschen enligt Anders fått säkrare växtskyddsmedel, kan man inte veta den exakta effekten av dem förrän det gått många år. 

– I Frankrike har man sett att folk som har jobbat i vinodlingar och varit slarviga med skyddsutrustning drabbas i större utsträckning av Parkinsons sjukdom, säger Anders. 

Diskussionen pågår även i Sverige, då det enligt Anders även här finns en liten förhöjd risk hos lantbrukare att drabbas av Parkinson. 

– Man ska ta det på allvar. Och man ska tänka att när man sitter med listorna att jag gör det här för min, personalens och familjens skull inte bara för Arbetsmiljöverket skull, poängterar Anders avslutningsvis. 

 

Krav på åtgärder – kemiska riskkällor

  • Städa bort produkter som inte används.
  • Skriv en förteckning över alla kemiska produkter på gården.
  • Dela upp dem i olika kategorier så som bränslen, oljor, växtskyddsmedel, rengöring med mera.
  • Gör en riskbedömning av alla kemiska produkter.
  • Informera de anställda om produkternas farlighet.
  • Samla säkerhetsdatabladen i en pärm eller digitalt.

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades måndag den 10 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste