”Ibland känner man sig som Messias som ska försöka frälsa folk att börja odla”

I 30 år har Elisabeth Öberg jobbat för att utveckla trädgårds­odlingen i Norrbotten på olika sätt. Nu har hon utsetts till Årets Hortonom. 

 

– Genom import av livsmedel förorsakar vi extrema miljöproblem i världen. Däremot har vi så hård lagstiftning att vi själva inte skitar ner vår miljö, men vi kan inte producera konkurrenskraftig mat tillräckligt för att försörja vår befolkning. Däremot ser vi till att annan befolkning lider av miljöproblem som vi har förorsakat. Det tycker jag är märkligt! Därför tycker jag vi ska jobba för att kunna odla mer här, men det finns utmaningar, säger Elisabeth.  Foto: Privat

Hur känns det?

– Jag blev väldigt överraskad och glad, säger Elisabeth Öberg.

I motiveringen lyfts bland annat hennes passion och driv för odlingen i norr. Något hon jobbat med på olika sätt sedan hon tog sin hortonomexamen 1991. 

– Trädgårdsnäringen i Norrbotten är väldigt liten. Men den har varit väldigt livaktig för att vara så långt norrut. Vi har alltid haft mer trädgårdsproduktion i Norrbotten än både Västerbotten och de andra norra länen. Det har funnits pionjärer här sedan början av 1900-talet. Så det finns lite tradition trots allt, även om det inte är ett trädgårdslän, säger Elisabeth.

Hennes karriär började på försöksstationen i Öjebyn som då drevs av SLU. Elisabeth jobbade åt SLU tills de la ner trädgårdsforskningen i norra Sverige. Efter det jobbade hon vidare med rådgivning och utveckling av företag och EU-projekt. Så småningom tog Hushållningssällskapet över Öjebyn.

2013 sa Elisabeth upp sig och började odla broccoli på en släktgård i Kalix som blivit tillgänglig då arrendatorn slutat med kor. I fem år höll hon på med det och konsultverksamhet. 

Vad jobbar du med nu?

– Just nu jobbar jag med den regionala livsmedelsstrategin i Norrbotten, som heter Nära mat. Där jobbar jag med trädgårdsutveckling och försöker få fatt i nya odlare och försöker utveckla de företag som finns. 

Hur går det?

– Det finns ett stort intresse, och många yngre är intresserade. På 90-talet, då det var en ganska kraftig grön våg med mycket alternativ odling, var det många som hade erfarenhet av jordbruk sen tidigare. Men i dag vet många av de yngre inte hur allt går till. Det krävs lite mer för att få dem att förstå hur man brukar marken. Många har hållit på med något annat och så tycker man att det här verkar jättekul och man har en möjlighet att få tag i mark från nån äldre generation. Även pandemin har påverkat och gjort att många funderar mer kring självförsörjning och lokal mat. 

Hur ser odlingen ut i norr i dag?

– Om man ser till yrkesodling så är det mest bärodling och några växthusföretag. Men det har minskat med 57 procent sedan mitten av 90-talet. Förr hade vi en stor odling av svarta vinbär. Men bland annat på grund av att det är en liten gröda så finns det inga godkända växtskyddsmedel kvar.  

I början av 2000-talet försvann alla preparat för svarta vinbär rätt omgående. De flesta odlare gick över till ekologisk odling, men problemet var att när man slutade spruta, så exploderade insektsangreppen. I mitten av 90-talet fanns omkring 280 hektar odling av svarta vinbär i Norrbotten. Jämfört med dagens 80 hektar. Men att det blir någon skörd är inte ens säkert. 

– För det mesta äter ohyran upp allt. Är det inte lönsamt är det ingen som vill fortsätta. Det är ett stort problem! säger Elisabeth.

Hon berättar dock att på Lunds universitet har man nu tagit upp ett gammalt forskningsprojekt inom ämnet. Man ska med hjälp av feromoner, doftämnen som insekterna själva avsöndrar för att locka till sig partners, försöka få bort de olika malarna som äter upp odlingarna. 

– Vi klarar oss inte utan bekämpning; om det nu är metoder som är ekologiska, biologiska, eller kemiska men vi måste kunna konkurrera på samma villkor. För det gör vi inte i dag. Vi har en möjlighet att odla svarta vinbär här uppe som är helt fantastisk. Vinbär är ett fantastiskt nyttigt bär. Men vi kan inte producera på grund av insekterna och det finns inte bekämpningsmetoder som fungerar, säger Elisabeth och fortsätter:

– Vill vi ha en egen livsmedelsproduktion i Sverige så kanske vi måste börja göra en konsekvensanalys av alla handlingar som påverkar vår matproduktion. Så att vi kan konkurrera på samma villkor som resten av Europa. Vi behöver kanske inte alltid gå i bräschen och plocka bort allting, för det enda det leder till är mer import av mat. 

Möjligheter och utveckling

Elisabeth jobbar för och förespråkar att det behövs fler odlare och odling av olika sorter i norr. 

– Vi ligger på en väldigt låg nivå. Vi producerar kanske nio procent av våra färska grönsaker ungefär. När det gäller bär är det ännu mindre, vi producerar kanske fem procent av jordgubbarna. Och vi har väldigt bra förutsättningar. Här finns möjligheter att odla i tunnel. Det går att utveckla på olika sätt för att få upp skördarna. 

Intresset från konsumenterna finns menar Elisabeth.

– Det har startat fem stycken rekoringar i Norrbotten bara i fjol! Så det finns ett jättestort intresse för det lokala. Men utmaningen är att de som startar ska bli lönsamma. Då måste man också inhämta kunskap och lära sig hur man gör. 

 

Elisabeth Öberg

Aktuell: Årets Hortonom

Bor: Utanför Kalix

Utbildning: Hortonom

Yrke: Trädgårdsrådgivare

Brinner för: All sorts odling i norra Sverige

 

Motivering

“Elisabeth Öberg har ett hjärta som klappar för odling i norr. Under tre decennier har hon arbetat med allt mellan att hitta buskar och träd för norrländska klimatförhållanden, till att i eget företag bedriva broccoliproduktion. Modet och nyfikenheten inför att pröva nya saker har varit ständigt närvarande, också när även de stora samhällsfrågorna har berörts. Elisabeths yrkesutövande innehåller en enorm spännvidd av kunskap, erfarenheter och ett stort engagemang för människor och produktion i norra Sverige. Elisabeth är en utmärkt ambassadör för hortonomkåren och trädgårdsnäringen.”

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 11 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste