Kommunala kor gör menyn lokal

I Härjedalens kommun upphandlas korna och betestjänsten, istället för köttet. Djuren föds upp hos lantbrukarna och skolorna och äldreomsorgen får sedan lokalproducerat kött på menyn. 

I början av året la Härjedalens kommuns ut anbud på kor och i mitten av mars hade man upphandlat 22 nötdjur från fyra lantbrukare runtom i Härjedalen. Målet är att kunna servera högkvalitativt och lokalt kött i de offentliga köken och samtidigt främja både lokala jordbrukare och naturvärden till följd av bete.

–  I grund och botten handlar det om en vilja att ha mer lokalproducerad mat i kommunens verksamheter. Det är det som är tanken med det här, säger Åke Remén, kock och arbetsledare i Svegmons kök som levererar mat till äldreomsorgen i Härjedalens kommun.
 

Styra upphandlingen 

Istället för att upphandla köttet, har kommunen köpt djuren och sedan direktupphandlat tjänsten om bete och skötsel. Det innebär att djuren för kommunens räkning föds upp på gårdarna fram till slakt. När de sedan slaktas har kökspersonalen möjlighet att få alla delar från djuret samt tycka till i fråga om styckdetaljer. Så har man arbetat sedan 2016 och enligt Åke fungerar det riktigt bra. 

– Dels så får vi kött av fantastisk bra kvalitet och sen är det bra för miljön. Det är lokalproducerat, inga stora fraktkostnader och det är bra för våra lantbrukare i Härjedalen, säger han. 

I dag finns de 22 nötdjuren på fyra gårdar i Hedeviken, Vemhån, Långå och Hede. Slaktas gör de i Delsbo, vilket är det närmsta belägna slakteriet och styckningen sker sedan på Hede Kött och Chark. 
 

Har gett ringar på vattnet 

Köttet bereds från grunden i köken och har under de här åren också banat väg för ett nytt sätt att arbeta. 

– För att ta vara på all köttfärs så måste vi göra egna köttbullar till exempel. Men det har också lett till att vi gör ännu mer från grunden vad det gäller allt, säger Åke som den här dagen har stått och gjort biffar på hönsfärs. 

– Jag vill helst inte ha ett enda halvfabrikat i köket. Det har blivit en utveckling åt det hållet sedan vi började med korna. I och med att vi får alla de här delarna från djuren så har vi upptäckt att vi kan göra ännu mer själva. 

Finns utrymme för mer

Intresset från andra kommuner har också varit stort och bland annat Strömsunds kommun hörde nyligen av sig för att höra hur de gått till väga. 

– Det är såklart att det hade varit bra om det gick att upphandla på ett lättare sätt som inte var lika regelstyrt som i dag. Men det som krävs är egentligen personal som brinner för det och är engagerad. Att initiativet tas, sen hittar man alltid lösningar för att gå vidare. 

Målet är att så småningom utöka till 40 kor, på så vis skulle kommunens storkök bli självförsörjande på nötkött. Här finns dock en hake om att gränsen för direktupphandling överstigs.  

Åkes förhoppningar är att det kan bli fler liknande upphandlingar i framtiden. I dag upphandlar de till exempel även potatis lokalt. 

– Det finns många vägar att gå. I dag köper vi in fläskkött till exempel så om man kan hitta liknande samarbeten med grisar i kommunen så vore det suveränt. Lokalproducerat är ju det bästa vi kan ha både för miljön och för kvalitén. 

En merbetalning

Folke Bäck på Västhögens gård i Hedeviken är en av lantbrukarna som sköter de kommunala korna, och var också en av pionjärerna som var med och drog igång samarbetet 2016. I år har han sålt fyra av sina kor. Upphandlingen gjordes när djuren var dryga året gamla och kommer gå till slakt om ytterligare ett år, i april 2022. 

– Vi har dem på utmarksbete på fäbod och skickar på slakt tillsammans med våra andra djur. Så någon större skillnad rent praktiskt är det inte, säger Folke som är nöjd med upplägget. 

För lantbrukarna innebär det en merbetalning och bättre ekonomi, berättar han, till skillnad mot om de skulle sälja köttet direkt. 

– Det är en möjlighet för bönder, helt klart. Så jag är också lite förvånad att det inte är fler som är med. 

En anledning tror han kan vara att många tror att det är omständligt med mycket pappersarbete. Men merarbetet förklarar han utgörs av en offert som ska formuleras vid anbud och sedan två fakturor, en vid upphandling av djuren utifrån kilopris och en vid slakt som utgår från en dygnsersättning. 

– Det här är en win-win situation för både kommun och lantbrukare. Vi får betalt för skötseln, kommunen vet vart köttet kommer ifrån och kan se djuren innan de går till slakt. Och många på både skolorna och äldreboendena tycker att köttet smakar bättre. 

Men det finns också mer långsiktiga fördelar påtalar Folke. 

– Vi som lantbrukare skattar kommunen också och vi håller markerna öppna, vilket är en klar fördel för en turistkommun som Härjedalen.