Landsbygdens och samhällets farliga fiende

Krönika: När ett betongbarn som jag flyttar ut på landsbygden möts jag av en chockerande insikt – mjölken kommer inte från mejerihyllan i matbutiken och köttfärsen är ursprungligen en del av en ko som gått på sommarbete. ”Skämt åsido, jag hade den kunskapen som barn.” Men det finns barn idag som inte har fått lära sig det, och det är landsbygdens och samhällets kanske farligaste fiende.  

 

Sara Adlers studerar till ekonomagronom och är ny studentkrönikör på Jordbruksaktuellt. Foto: Axel Mulder


Tanken slår mig ibland att det var bättre förr. En klyscha kanske, men förr hade i princip alla någon koppling till de gröna näringarna. Var man inte uppvuxen på landsbygden kände man åtminstone någon som var det. Det gav en förståelse för simpla men också nödvändiga saker. För att ge två exempel, varför de icke omkörningsbara skördetröskorna ger sig ut på vägarna när daggen försvunnit under sensommaren och den genomträngande lukt som till våren lägger sig över samhällets påskhelg, när gödselspridningen är i gång. Idag upplever jag att den förståelsen saknas hos många. En lantbrukare som kör sin skördetröska mellan två fält blir på gränsen till döv på grund av allt tutande. En annan lantbrukare får endast sprida gödsel på sina fält vid specifika tider för att inte störa invånarna med lukten. Att dessa gödslade fält sedan ska skördas av den skördetröskan som tidigare bromsat upp rusningstrafiken, och bli till livsmedel är inget som tas hänsyn till. 

Att fler flyttar in till staden och lämnar landsbygden är känt. Det skapar en större klyfta mellan stad och land. Barn växer upp i lekparker mitt inne city med minimal koppling till landsbygden. Få ser charmen med att bo på landet eller att flytta från stan. Barnen blir i sin tur föräldrar. Utan kunskap om landsbygden, varifrån maten kommer och hur våra lantbruksdjur har det bildas en egen uppfattning, ofta långt ifrån sanningen. Uppfattningen bygger på sociala medier och media överlag, eftersom vistelsen på en gård aldrig har existerat. Här tar djurrättsaktivister stor plats, med en uppfattning som är långt ifrån fakta. Vilken idyllisk gård som helst kan likna rena mardrömmen om man saknar baskunskaper inom livsmedelsproduktion. Jag klandrar dem inte, det är svårt att föreställa sig hur en gård med exempelvis mjölkproduktion fungerar utan kunskap om det och samtidigt bli matad av media. Då är det också svårt att stå fast vid åsikten om att djuren har det bra, att Arla-reklamer och lantbrukare gör ett fint jobb. Speciellt när dessa djurrättsaktivister överröstar dem som har kunskap. 

Jag tror inte att den här utvecklingen kommer vända i takt med att skolor slutar servera kött och mjölk till sina elever. I stället borde barn tidigt bli inkluderade i livsmedlens resa från jord till bord. På samma sätt som det ingår i kursplanen att lära sig hantera en symaskin och räkna matte, borde det också ingå att få en förståelse för varifrån maten vi äter kommer. Det är nämligen ännu viktigare, och inte minst konsekvenserna som går ut över våra öppna landskap om det inte längre finns en efterfrågan på kött- och mejeriprodukter. Studiebesök ute på gårdar och informationsfilmer att visa på hemkunskapslektionen är exempel på åtgärder som enkelt kan införas – som jag tror skulle lämna avtryck och skapa förståelse hos barn och ungdomar. 

Klyftan mellan stad och land är inte något som behöver vara hugget i sten bara för att fler barn lär sig cykla på asfalt. Att arbeta för att såväl barn som vuxna ska få en ökad kunskap om hur livsmedel blir till i Sverige är en stabilitet som vi alla vinner på. 

 

Sara Adlers

Ålder: 23 år

Utbildning: Ekonomagronom med inriktning företagsekonomi, fjärde året

Koppling till de gröna näringarna: Läste lantbrukslinjen på Öknaskolans naturbruksgymnasium och därefter jobbat som djurskötare på mjölkgård. Också erfarenhet av hästar, gris- och köttdjursproduktion. Numera läggs all energi på att utbilda mig till ekonomagronom.

Hjärtefråga inom lantbruket: Livsmedelsförsörjning och att öka kunskapen om landsbygden.

Sara Adlers 
Ekonomagronomstudent 

Artikeln publicerades måndag den 17 maj 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste