"Det blir som ett mänskligt kosläpp"

Livsmedelsproducenter tror att mat och dryck kommer vara en central del i människors firande av att corona släpper sitt grepp om samhället. Det skriver Livsmedelsföretagen i deras senaste konjunkturbrev. 

– När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande. Foto: Livsmedelsföretagen.

Enligt Livsmedelsföretagen redovisar den svenska livsmedelsindustrin ett försäljningstapp under första kvartalet 2021(årstakt), både på hemmamarknaden och exportmarknaden (volym i årstakt). Den främsta orsaken tros vara den hamstringsvåg under mars 2020, som resulterade i stora leveransökningar till svensk dagligvaruhandel. Det framgår av Livsmedelsföretagens konjukturbrev för Q1 2021. Trots försäljningstappet märker man ändå inte av någon alarmerande stämning bland svenska livsmedelsföretag. Tvärt om ser man, enligt Livsmedelsföretagen, en tydlig produktionsutveckling framför sig.

– Även om just livsmedelsindustrin är en av få enskilda industrigrenar som uppvisade tillväxt under pandemiåret 2020, så räknar de flesta företag med att en postcoronavärld ger ännu större möjligheter att växa. De är särskilt optimistiska inför andra halvan av 2021 då Europas befolkning skall ta igen 1,5 års isolering. När 745 miljoner personer ska fira sin återvunna sociala frihet kommer det närmast bli som ett mänskligt kosläpp, och då kan vi vara säkra på att mat och dryck kommer vara centrala komponenter, säger Carl Eckerdal, chefekonom på Livsmedelsföretagen i ett pressmeddelande.

Stort dagligvaruberoende

Under pandemiåret 2020 skördade svensk dagligvaruhandel, med blandade känslor, det ena omsättningsrekordet efter det andra. Enligt Livsmedelsföretagen var det en välkommen räddningsinsats för många att de inställda orders till hotell- och restaurang ersattes av ökade leveranser till dagligvaruhandeln. Men samtidigt resulterade det i att dagligvaruberoendet på så vis blev ännu större under 2020.
Deltagande företag i Livsmedelsföretagens konjukturenkät (motsvarande 50 procent av branschens omsättning) visar på att knappt 70 procent av produktionen 2020 gick till dagligvaruhandeln, vilket är en tydlig andelsökning. Tidigare mätningar brukar landa på cirka 55 procent gällande dagligvaruhandelsandelen.

– Att som leverantör vara alltför beroende av en enda försäljningskanal gör att sårbarheten vid missade eller förlorade kontrakt blir stor. Leverantörernas riskspridning måste helt enkelt öka genom att andra försäljningskanaler kan växa i betydelse. Detta kommer till viss del att ske med automatik när Sverige och världen släpper på coronarestriktionerna. Men det kommer också att krävas aktiva insatser från företagens sida, och min förhoppning är att fler producenter nu börjar se möjligheter i exporten, säger Carl.

Livsmedelsexporten 2020

Sammanfattat blev facit för svensk livsmedelsexport (exklusive fiskeexport, inklusive omalt spannmål) en tillväxt på sex procent (värde i årstakt). Om man även exkluderar omalt spannmål var tillväxten 3,5 procent. Rensat för transitexporten för norsk fisk, passerade exportvärdet 60 miljarder SEK.

Om man delar in livsmedelsexporten i undergrupperna, ätbara produkter, dryck och snusbara produkter, stod ätbara produkter eller råvaror för en andel på 80 procent. Den rena dryckesexporten [TJ1] stod för en betydligt lägre andel på 13 procent. Exporten av snus (möjligen den enskilt mest lönsamma livsmedelskategorin), stod förra året för 7 procent av det totala värdet av svensk livsmedelsexport. Det skriver Livsmedelsföretagen.

Exportåret 2020 i siffror

  • Exporten av omalt spannmål växte med 84 procent. Snusexporten växte lika mycket (19 procent) som alkoholexporten tappade (- 19 procent). Alkoholfria drycker (smaksatt vatten mm) växte med 28 procent. Mjölk och grädde växte med 14 procent.
  • 83 procent av svensk livsmedelsexport gick till Europa, varav 52 procentenheter gick till EU27.
  • Norge, Danmark och Finland stod för knappt 50 procent (46,5 procent) av den svenska livsmedelsexporten.
  • Trots pågående Brexitförberedelser växte den svenska livsmedelsexporten till Storbritannien med 13 procent.
  • 68 procent av livsmedelsföretagen (med export till Storbritannien) har inte upplevt några stora problem med exporten till följd av Brexit.
  • Den svenska snusexporten till Schweiz fördubblades under 2020 till ett exportvärde på knappt 500 miljoner SEK och en exportandel på 65 procent.
  • Livsmedelsexporten till Kina växte med 39 procent. Varukategorin ”alkoholfria drycker” – till stor del havredryck – är med ett exportvärde på 280 miljoner den viktigaste enskilda livsmedelskategorin i livsmedelsexporten till Kina.
  • Som anledning till att exportera anger 44 procent av företagen att de inte kan växa tillräckligt i Sverige. 32 procent vill minska beroendet av den svenska marknaden

Mer statistik och information återfinns i Konjunkturbrevet.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 03 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste