Bevisat stora förluster vid betesskador

För att få bättre uppfattning om hur stora betesskadorna från vilda djur är på åkrarna och vad det kostar den enskilde lantbrukaren, pågår just nu ett arbete med referensburar inom LRF.

Exakt vilka vilda djur som orsakat betesskadorna vid Hånger-Dannäs är ännu inte fastställt, men i både LRF Jönköpings läns område och LRF Sydost märks dovhjortarna av allt mer. Foto: Mostphotos

För att mäta hur stora skador vilt betande djur kan ha på skörden har LRF i Jönköpings län tillsammans med LRF Sydost satt upp referensrutor. Vid Hånger-Dannäs LRF-avdelning i södra delarna av Värnamo kommun sattes två av burarna upp, en i vall och en i spannmål.

– Det är mycket vall i det bältet där dessa socknar ligger, här har vi mest mjölk och även en del köttproduktion, säger Johan Hildning, ordförande i LRF Värnamos kommungrupp, i ett pressmeddelande.

Alarmerande siffror

I helgen var det dags för förstaskörd och i samband med det kollade man av skadorna. Med blotta ögat syntes endast marginella skillnader, men resultatet visade något helt annat:

– Innan jag mätte uppskattade jag skadorna till kanske tio procent, man såg ett antal avbetade blad men med blotta ögat var det svårt att se några markanta skillnader. När vi sedan mätte upp och jämförde med kontrollrutan fick vi se att skördefallet var cirka 33 procent. Alarmerande siffror! Det visar hur viktigt det är att vi jobbar med denna fråga, säger Per Karlander, ordförande i LRF:s lokalavdelning Hånger-Dannäs. 

Mätningen gjordes genom att jämföra en yta utanför rutan i samma storlek, fem meter ifrån buren. Gräset klipptes i båda ”rutorna” och samlades i två säckar och vägdes sedan för att få fram skillnaden i minskad grönmassa. 

Total uträkning

Den aktuella referensrutan sätts nu tillbaka på åkern igen, för att kommande skördar också ska kunna följas upp. Faktorer som kan påverka utfallet är exempelvis om det blir en torr sommar då man enligt LRF kan räkna med att viltbetet påverkar återväxten och utfallet. Efter tredjeskörden kommer en total uträkning för hela säsongen att sammanställas.

– Betningen skadar ju det energitätaste av plantan, det späda bladet, vilket gör att det går åt mer kraftfoder ju hårdare vallarna betas, säger Per.

Problematiken med betesskadorna har funnits under lång tid. Exakt vilket vilt som orsakat skadorna i det här fallet är ännu inte fastställt. Men i området finns det både rådjur och dovhjort. Att man började kartlägga skadorna berör på att dovhjortarna märkts av allt mer i både LRF Jönköpings län och LRF Sydosts område.

Upplevt problem

I en enkät utställd till medlemmarna i områdena svarade tio procent att de upplevde stora skador på grund av dovhjort och 30 procent upplevde skador på vad de menade var en acceptabel nivå. 

– I Hånger-Dannäs blir det extra tydligt hur viktigt det är att mäta skadorna för att kunna avgöra om de anses acceptabla. Referensburarna brukar bli en ögonöppnare och att det kan löna sig att sätta upp en bur även om man inte upplever stora synliga skador på grödan. Det är viktigt att vi får en förståelse för att dovhjorten påverkar jordbruket. Det är inte bara lägga till ett vilt den ska ha något att äta. Och det sista vi vill ha är ett nytt scenario liknande vildsvinen, därför vill vi börja i tid, säger Anders Friberg, ordförande LRF Jönköpings län.

Så fort det blir möjligt,med hänsyn till corona, planerar man att ha en dovhjortskväll.

– Då samlas vi - markägare, lantbrukare och jägare - för en givande kväll där vi tillsammans pratar om hur vi ska lösa det ökande problemet med en växande dovhjortsstam. Bland annat ska vi då titta på den rutan vi satt upp i spannmål, vi bjuder på lite mat och har med oss en gästföreläsare, säger Johan Hilding.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 04 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste