Ställ nya krav på din vetesort

Krönika: Någonstans mellan sådden av den sista vårsäden och vallskördspremiären brukar det vara dags att fundera på val av gröda och sort för höstsådd. Det kan tyckas tidigt när höstsådden fortfarande är ett par månader bort, men det finns all anledning att lägga en stor portion av tålamod när det gäller val av utsäde. 

 

Mark/växt-agronomen Martin Holmberg är ny krönikör på Jordbruksaktuellt. Foto: Åke Karlsson

Även om höstvete utan tvekan är den dominerande grödan så finns det en uppsjö av sorter att välja bland. Det är inte ovanligt att det introduceras en handfull nya vetesorter årligen och det kan vara svårt att orientera sig när förslag på sortbyte dyker upp. De flesta tar en snabb överblick på mognadstid och avkastning innan beslutet fattas, men jag vill flagga för att det finns ett flertal andra parametrar som du behöver titta på för att göra ett lyckat och lönsamt sortval.

Fakta: Martin Holmberg

Ålder: 27

Bor: Sparreholm, Södermanland

Utbildning: Agronom inriktning mark/växt

Yrke: Växtodlingsteknisk support och rådgivare på VäxtRåd

Hjärtefrågor inom lantbruket:  Högre lönsamhet med bättre livskvalité

Falltalsstabilitet är något som finns väldokumenterat för de flesta sorterna på marknaden och denna parameter är av stor betydelse. Vi kan se att sorter med tidig mognad i regel når ett högt men snabbt avtagande falltal. Detta behöver inte vara ett problem om tröskkapaciteten är god, men undvik att ha för stora arealer med de tidigaste sorterna. Även om falltalet under ett år som 2020 är stabilt under nästan en månads tid så förekommer det då och då att vi får en trösksäsong med mycket regn. Den ekonomiska förlusten för skörd som går från kvarnkvalité till foder är i regel smärtsam när både kvarnpremie och proteinbetalning försvinner. En minskad betalningen med 100 kr/ton från 1 500 kr/ton till 1 400 kr/ton (eller -6,7 procent) motsvarar en skördesänkning från 7500 till 7000 kg/ha med bibehållen kvalité. 

Vårbestockning är något som haft ett stort fokus främst i den norra delen av det svenska vetebältet. Efter årets övervintringsskador i Värmland kan man tänka sig att denna parameter kommer att stå högt i kurs hos värmlänningarna denna säsong, men det skadar inte att påminna övriga växtodlare i riket. När och hur en sort bestockar sig styrs av såtidpunkt, höstens klimat och sortspecifika egenskaper. I regel bestockar sig sorter med tidig mognad huvudsakligen på hösten (och vice versa) men det finns givetvis undantag. Med kraftig vårbestockning har grödan en chans att återhämta sig från vinterns utmaningar. Kyla, utvintringssvampar och vilt kan leda till att ett bestånd tunnas ut. Att i de fallen ha en sort som har förmågan att återhämta sig gör stor skillnad för lönsamheten. 

Protein-per-ton är en svårare egenskap att kartlägga, men likväl viktig. Enkelt förklarat så handlar det om att veta när grödan slår om från att bygga skörd och kilon till att enbart bygga protein. Att sena gödslingar ger protein är gammal kunskap men det finns stor skillnad i hur lätt högt protein byggs i våra vetesorter. Vissa har en tendens att skicka upp proteinet i höjden så fort de ser en gödselgranul efter DC 37 medan andra sorter visar tendenser till att bygga skörd under en längre tid. Rekommendationen med 25 kilo kväve per ton kvarnveteskörd stämmer som schablonvärde men bör justeras både uppåt och nedåt beroende på sortval.

Sist men inte minst – väg in din egen kunskap och erfarenhet. Du som lantbrukare har en erfarenhet av dina fält som ingen annan kan ersätta. Sortval är en del av framgångsrikt management och kan vara skillnaden mellan lyckan att få köpa nya redskap eller lyckan att få köpa ny tråd till svetsen. Låt mig vara först ut att önska dig lycka till med din nya eller gamla (och gärna svenskförädlade) sort till höstsådden 2021!

Martin Holmberg
Agronom och rådgivare

 

Artikeln publicerades fredag den 04 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste