Minskat dräneringsdjup ger lägre utsläpp

Halverat dräneringsdjup i jordbrukets mulljordar kan leda till en minskning av växthusgasutsläpp som motsvarar mer än en procent av människans globala utsläpp. Det har forskare från SLU kommit fram till i en ny studie. 

 

Mätning av flödet av bland att koldioxid ovanför en dränerad mulljord i East Anglia. 
Att återställa torvmarker helt är det mest optimala för att minska växthusgasutsläppen menar forskarna, men i områden där dikade mulljordar är viktiga för livsmedelsförsörjningen kan en höjning av grundvattennivån minska utsläppen utan att äventyra markens produktivitet. Foto: Alex Cumming


Torvmarker i sitt naturliga tillstånd kan genom att kontinuerligt ta upp koldioxid från atmosfären och lagra den säkert under vattendränkta förhållanden i tusentals år motverka klimatförändringarna. Men då många torvområden i dag har förändrats bland annat till förmån för bördig jordbruksmark frigörs istället stora mängder koldioxid varje år. 

I en studie vid SLU har forskare uppskattat hur mycket mindre utsläppen skulle bli om alla jordens uppodlade torvmarker skulle återställas. Men då så pass många i världen i dag är beroende av markerna för sin försörjning är den framtidsbilden långt från realistisk menar forskarna som därför tog frågan vidare ytterligare ett steg. 

Halverad dränering

Vad skulle det innebära om dagens dräneringsdjup halverades på åkrar och vallar på torvmarker? Svaret de kom fram till var att det skulle kunna minska dagens utsläpp med cirka 500 miljoner ton koldioxid per år. En betydande åtgärd för att dämpa klimatförändringen då det motsvarar en procent av alla globala växthusgasutsläpp som orsakas av mänskliga aktiviteter. 

Det är främst i Europa och Sydostasien som en stor del av utsläppen av växthusgaser från dikade torvmarker sker och här beräknas också den totala landarealen nu vara en kolkälla istället för kolsänka. Men enligt forskarna håller det på att växa fram en samsyn kring torvmarkernas betydelse för det globala klimatsystemet, och det görs allt mer ansträngningar på området. 

– Oro för de ekonomiska och sociala följderna av en återvätning av jordbruks torvmarker har förhindrat storskalig restaurering, men vår studie visar att även en utveckling av lokalt anpassade begränsningsåtgärder kan ge betydande minskningar av utsläppen, säger Chris Evans, huvudförfattare till studien och gästprofessor vid SLU. 

Flera vinster

Enligt forskarna finns det fortfarande en del utmaningar såsom magasinering av vatten och reglering av grundvattennivåer. Men även när det gäller odling av grödor som är anpassade till torvmarkernas våta förhållanden, ett område som det i dag sker forskning kring. 

 Möjligheterna att delvis återväta jordbrukets mulljordar är dock goda visar studien. Forskarna menar att eftersom många platser i dag är överdränerade kan det också ske utan att allvarligt begränsa produktionen. Och eftersom dränering av torvmarker också leder till att markytan sänks och jorden packas finns det fler vinster, enligt studien. 

– Våra resultat tydliggör en utmaning, men också en stor möjlighet. Bättre vattenhantering i torvmarker skulle kunna ge flerdubbla vinster – lägre utsläpp av växthusgaser, förbättrad jordhälsa samt att marken kan brukas under längre tid, säger Michael Peacock, medförfattare och forskare vid SLU:s institution för vatten och miljö, i ett pressmeddelande. 

 

Torvmarker upptar tre procent av världens markyta, men lagrar ungefär lika mycket kol som all jordens markvegetation sammantaget och rymmer en unik biologisk mångfald.

 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 04 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Hållbarhetsklivet för svenskt lantbruk

Krönika: Systematiskt miljö- och klimatarbete under 20 år med tydliga mål vad man vill åstadkomma. Hur många branscher kan berätta detta för marknaden? Jag läste nyligen igenom strategin för Greppa Näringen för perioden fram till 2027, projektet som omfattar drygt 10 000 av Sveriges livsmedelsproducenter och täcker nästan hälften av den svenska åkerarealen. Fantastiskt vilket arbete som lagts ner under åren och så rätt i tiden för de kommande årens hållbarhetsarbete.

 

Kommentera