Viktigt med förståelse över hur stor betydelse ett bra foder har för korna

Tajming och förståelse kring vikten av ett bra foder till gårdens kor har gjort att familjen Riberth utsetts till Årets vallmästare. 

 

– Det är jätteroligt förstås. Vi hade inte anmält oss själva så det var oväntat. Det blir en uppmuntran och en bekräftelse på att den här delen av mjölkföretagandet gör vi bra, säger Lisbeth Riberth, som tillsammans med sin man Tomas utsetts till Årets vallmästare 2021. Foto: Ingela Georgsson


På den halländska gården Guarp i Fagered, Ullared, driver Lisbeth och Tomas Riberth ett mjölkföretag sedan 2002. I dag har de 88 kor varav 78 mjölkande och har stenkoll på vikten av en bra vallkedja som leder fram till ett bra foder till djuren. 

Vad gör er till årets vallmästare tror ni?

– Jag tror att det handlar en hel del om samarbetet med de två maskinstationer som hjälper oss med själva skörde­arbetet: slåtter, strängläggning och rundbalning. Om inte de hade förståelse för vikten av ett bra ensilage med bra näringsvärde och torrsubstans så hade det blivit svårt för oss. Det samarbetet och kommunikationen oss emellan, det tror jag är jätte­­­viktigt. 

Nämnda maskinstationer är Högareds maskinstation och Grönabäcks maskinstation. Och familjen Riberth har jobbat med dem länge. Främst när det kommer till vallskörden.

– Vi själva är mer aktiva i vårbruket; plöjer harvar, vältar, och sedan i vallskörden samlar vi ihop ensilagebalarna och transporterar dem till en uppsamlingsplats. Men sedan tar vi hjälp av lastbil för att ta hem de flesta av balarna. En del kör vi hem själva. 

Är det ett aktivt val att låta andra sköta vallen?

– Ja, med dagens mått mätt är vi en ganska liten gård. Det vore för tufft ekonomiskt att ha alla maskiner själva. Dessutom skulle det ta lång tid för oss med mindre maskiner, och då skulle vi knappast bli årets vallmästare. Tack vare att vi köper tjänsterna så går det snabbt! 

En annan anledning till varför gården blivit årets vallmästare tror Lisbeth handlar om tajming. 

– Att hitta rätt. Både mellan kvantitet och kvalitet och att tajma det med vädret. Det ligger på oss! Tajmingen är jätteviktigt. 

Lisbeth menar att man får försöka att hålla kontakten när det börjar närmar sig skörd. Båda maskinstationerna som de jobbar med, har eller har haft mjölkkor själva. Vilket hon menar är bra och det bidrar till deras förståelse om vikten av ett bra foder.

Vad är ert framgångsrecept?

–  Det är möjligtvis en tredje sak. Och det är att ha en förståelse över hur stor betydelsen ett bra foder har för korna. Det handlar ju inte primärt om att bli Årets vallmästare även om det är kul, skrattar Lisbeth och fortsätter:

– Man måste förstå att ett bra foder är viktigt för korna. Det är många saker i detalj som förklarar varför det är viktigt. Dels kan du förskjuta proportionerna mellan kraftfoder och ensilage. Så att du kan ge en större andel ensilage i förhållande till kraftfoder i foderstaten. Om då bara ensilaget har halva priset, så har det jättestor betydelse. 

Hon tycker även att djuren håller sig friskare om man kan förändra proportionerna. 

– För det andra kan man säga att kornas konsumtionsförmåga ökar. Om vallfodret innehåller mer megajoule per kilo torrsubstans, så får en högmjölkande ko i sig mer energi under ett dygn. Det i sin tur ger en högre avkastning. Istället för att du har ett foder som är lite halvgrovt, då kan de inte konsumera lika mycket. Det påverkar avkastningen rätt så snabbt. 
 

Årets förstaårsvall frodas och växer bra. Här fotograferad den 9 maj. Foto: Lisbeth Riberth

Fyra bra skördar

Lisbeth menar att gården brukar få in ett bra ensilage. 

– Men det här senaste året var det en riktig fullträff. Trots att det blir lite mindre kvantitet när vi skördar fyra gånger. Men jag vill mena att det betalar sig flera gånger om med fyra skördar när det gäller kvalitet, säger hon och fortsätter:

– Det gäller att hitta ett optimum, och det är nog olika för olika lantbrukare. Skördar du tidigt får du mindre kvantitet men bättre kvalitet men det gäller att hitta skärningspunkten när det är som bäst. Och det tycker man kanske olika om.

Varför extra bra nu?

– Det var höga energivärden i alla fyra skördarna plus bra torrsubstans. Det blev lagom torrt nästan alltsammans.  Det är det som är det svåra egentligen. En regnskvätt kan förstöra allting, eller att solen inte kommer fram. Det är en nervös period. Där vi befinner oss är kanske en av de regn­rikaste platserna i Sverige. 

På gården tar man fyra skördar per säsong. Allt bredsprids i samband med slåtter och strängläggs därefter. Sedan pressar man det i rundbalar. 

– Vi vill ha någonstans 45 procent torrsubstans i fodret. Under fjolåret vägde balarna i snitt 375 kilo torrsubstans. Vi kom fram till att vallfodret kostade 1,28 utanför ladugårdsdörren per kilo torrsubstans. 

Då räknar Lisbeth och Tomas med anläggningen av vallen, gödsling, slåtter, bredspridning, plastning, nät, lagring och transport hem från fält. Även arrende och EU-stöd är inkluderande i beräkningarna. 

– Sedan kostar det lite att ta in det och lägga det på foderbordet också. Jag tror att vi kom fram till 19 öre. 

Vad använder ni för vallsorter?

– I fjol var andra och tredjeårs vallen Mira 21 och första årsvallen var Mira 23 med rörsvingel för att den tål torkan bättre. Vi var sugna att testa det efter torkåret 2018. 

Sorterna innehåller 40–50 procent timotej samt engelskt rajgräs, rödklöver och vitklöver. I Mira 21 kompletteras dessa arter av ängssvingel men i Mira 23 har ängsvingel ersatts av rörsvingel. 

Har ni något nytt fokus för i år?

– Vi vill bli ännu lite skickligare att hålla koll på kaliumgödslingen. För 1,5 år sedan gjorde vi en markkartering och i några av vallproverna som vi tar varje år gör vi även mineralanalyser. Så vi vill komplettera med kalium där det behövs och att vara lite mer på tårna och lite mer noggranna när det kommer till det. Dels har det med djurens hälsa att göra. Om det är för höga kaliumvärden finns det risk för kalvningsförlamning och dels är det skördesänkande om du har för lågt värde. 

 

I månadsskiftet maj-juni ska den gamla mjölktanken kompletteras med en till silotank som ska stå utanför mjölkrummet. Anledningen är att man inte vill känna sig begränsad kring mängd mjölk och dessutom kommer man nu att anmäla sig till oberoende hämtning. Vilket också innebär ett lite extra ekonomiskt tillskott från Arla. Foto: Lisbeth Riberth

 

När det gäller raser bland mjölkkorna så är två tredjedelar holstein, en tredjedel SRB och så finns det tre stycken SJB (jersey). Foto: Lisbeth Riberth

 

Vallfodret pressas till rundbalar. Från skörd 2020 väger balarna i snitt 375 kilo torrsubstans. Foto: Lisbeth Riberth

 

Lisbeth och Tomas Riberth

Aktuellt: Årets vallmästare 2021

Var: Guarp i Halland

Antal djur: 88 kor varav 78 mjölkande

Mjölksystem: Korna mjölkas tre gånger per dygn i ett enkelsidigt parallellstall med tolv platser

Mjölkavkastning: cirka 12 700 kg ECM (senaste 12 mån)

Anställda: En person via bemanningsföretag och en person som jobbar halvtid

 

Motivering

”Årets Vallmästare är en gård där kunskap omsätts i praktiken. Gårdens ägare har god kännedom om teorierna bakom ett bra grovfoder och ser till att använda dem i sin vallodling. Resultatet blir ett ensilage med genomgående jämna och höga näringsvärden och med god hygien, oavsett skördetidpunkt. Det utgör i sin tur den största andelen i foderstaten till mjölkkorna, som tackar för maten genom att mjölka över 12 000 kilo ECM per ko och år.”

 

Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 05 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Hållbarhetsklivet för svenskt lantbruk

Krönika: Systematiskt miljö- och klimatarbete under 20 år med tydliga mål vad man vill åstadkomma. Hur många branscher kan berätta detta för marknaden? Jag läste nyligen igenom strategin för Greppa Näringen för perioden fram till 2027, projektet som omfattar drygt 10 000 av Sveriges livsmedelsproducenter och täcker nästan hälften av den svenska åkerarealen. Fantastiskt vilket arbete som lagts ner under åren och så rätt i tiden för de kommande årens hållbarhetsarbete.

 

Kommentera