Förebygg problem med värmestress

I förra numret av Jordbruksaktuellt fick vi veta vad värmestress är och hur det påverkar mjölkkorna. Nu tar Växas byggrådgivare Jenny Karlsson vid och berättar mer om hur man praktiskt kan förebygga problem i stallarna. 

 

Kylfläktar är ett bra sätt att motverka att det blir för varmt i stallet. Enligt Jenny Karlsson på Växa finns i huvudsak två typer av kylfläktar, med eller utan så kallade bafflar. Bafflarna är som små vingar som rör sig, och som ska styra luften. Foto: Jenny Karlsson


Jenny berättar att ett bra sätt för att minska risken för värme­stress är att investera i kylfläktar. Rekommendationerna är att placera fläktarna över liggbåsraderna, och rikta luftstrålen ner i liggbåsen. 

– När korna ligger ner kan de inte göra sig av med lika mycket värme som när de står upp, och för att de ska kunna ligga ner tillräckligt länge så kan man behöva kyla dem, berättar Jenny och fortsätter:

– Det finns studier som visar att de lägger sig ner och när de blir för varma reser de sig upp, och så håller de på så. Då kanske de inte får den liggtiden som de behöver vilket bidrar till att mjölkproduktionen går ner.

Målet är att lufthastigheten ska ligga runt två meter per sekund vid liggytan. 

– Att få upp den hastigheten är det viktigaste för att få bra kyleffekt. Det går att mäta med en anemometer. 

Flera små

Jenny Karlsson jobbar som byggrådgivare på Växa Sverige. Foto: Claes Krokeus

För att få rätt effekt av fläktarna är det enligt Jenny viktigt att följa leverantörernas rekommendationer gällande hur tätt och i vilken vinkel fläktarna ska sitta. Dock menar hon att en del i dag anpassar fläktarnas placering efter befintliga stommar i stallet, vilket kan bli för glest.

– Man kanske blir lite dumsnål, och får då inte den effekten man behöver komma upp i. Man kanske helt enkelt måste sätta upp nya separata stolpar eller liknande för att få fläktarna tillräckligt tätt.

Är det värt den extra kostnaden?

– Ja, om det blir alldeles för glest. Sen är frågan när det blir det, men det får man kolla på. Man kan sätta upp fläktarna och testa om man får den lufthastigheten i alla liggbås som man vill ha.

Forskning visar även att det kan vara bättre att sätta upp fler mindre fläktar än några få större.

– Det är enklare att sätta upp få större, det blir exempelvis mindre kabeldragning. Problemet kan bli att det stå kor upp i liggbåsraderna, att du kanske har väggar i slutet av varje liggbåsrad eller kraftfoderstationer mitt i liggbåsraderna som blockerar luften, säger Jenny och fortsätter: 

– Då är det bättre att det sitter fler små fläktar tätare. Men det är en avvägning mellan kostnad och allt jobb som ska göras, men för att få bra effekt behöver man få rätt luftflöde i alla liggbås. 

Om man har mjölkgrop är samlingsfållan ett annat bra ställe att placera kylfläktar.

– Där står korna en stund tätt ihop och det kan bli väldigt varmt.

Däremot kan det vara en sämre idé att placera en fläkt framför roboten, framför allt om man inte har fläktar på andra platser i stallet .

– Då kan kor ställa sig där för att det är kylning, och då blockerar de roboten för andra kor så att de inte kommer in och kan mjölka sig.

Jenny rekommenderar att man väljer automatisk styrning på fläktarna. 

– Om man har manuell styrning är risken att man startar dem när det redan är för varmt i stallet. Att man ligger steget efter, säger hon och tillägger att det även finns frekvensstyrning, som är att rekommendera för att spara energi. 

Hon tipsar också om att vara noggrann när man tar in pris på fläktarna, så att allting ingår. 

– Jag har förstått att arbetsbrytare och motorskydd ofta inte ingår. Sen är det en hel del kabeldragning, så man får tänka på att ta in pris på det eller om man ska göra det själv. 

Värmestress påverkar kornas välfärd, och kan leda till minskad mjölkproduktion och försämrad fertilitet. Foto: Carolina Wahlberg

Duscha korna

Ett annat sätt att kyla korna är att installera sprinklersystem för att kunna duscha korna. Något som dock inte är vanligt i Sverige. 

– I till exempel USA sitter det ibland duschar över skrapgången framför foderbordet, och så duschar man korna när de står i skrapgången. Att man sprutar vatten på dem först och blåser sen är för att få riktig kyleffekt om det är väldigt varmt och fuktigt, säger Jenny och tillägger: 

– Men i Sverige kommer vi inte upp i de temperaturer eller den fuktighet som i exempelvis Florida eller södra delarna av Europa, så här skulle jag säga att det är fläktar som är aktuellt.  
 

Se över ventilation

Första steget, innan man investerar i kylfläktar, är enligt Jenny att kontrollera så att den befintliga ventilationen fungerar.

– Har man en dålig ventilation i grunden så ersätter inte kylfläktarna den. De rör runt och flyttar luften en del, men de tillför i sig ingen frisk luft till stallet.

Man bör kontrollera ventilationens kapacitet, och att det finns tillräckligt med till- och frånluft. 

– Räkna på hur mycket djur du har, hur mycket de producerar och vad de behöver i ventilation. En del lantbrukare som jag har varit ute hos har stallar som är byggda i början på 2000-talet, och då producerade korna mindre mjölk. Nu när de producerar mer så producerar de även mer värme och fukt, och då klarar inte alltid ventilationen av det eftersom den är dimensionerad efter andra förutsättningar. 

Ute på natten

Även rutinerna på gården kan vara bra att se över. 

– När korna är ute har vi inte samma möjligheter att kyla dem. Då kanske man får anpassa så de kan gå ut på bete på natten, och att de är inne på dagen så att man kan kyla dem när det är som varmast ute.

Såväl inne som ute på betet är ständig tillgång till friskt vatten viktigt, som gärna får vara lite kallt.

– Om vattnet är kallare än kroppstemperatur så kyler det lite. Vattenkar är jättebra, korna vill gärna dricka ur en vattenspegel.

Det finns olika sätt att minska risken för att korna ska drabbas av värmestress, bland annat investera i kylfläktar eller se över den befintliga ventilationen. För att få rätt effekt är det viktigt att kylfläktarna placeras tillräckligt tätt. Foto: Agneta Hermansson

Vid nybygge

Om man ska bygga ett nytt oisolerat stall tipsar Jenny om att isolera taket, vilket kan ge fördelar året om.

– Det är väldigt lätt att få kondens på ett plåtak. På vintern eller när det slår om i vädret blir isoleringen som ett kondensskydd. På sommaren kan den lilla isoleringen, kanske bara fem centimeter, göra att man inte får så varmt i stallet. 

Att ha tillräckligt höga väggar, runt 4–4,5 meter, för att kunna ha stora öppningar för luftinsläpp är något annat som är bra att tänka på vid nybyggnation.

– Så att man inte stänger igen stallet, utan att man kan få in tillräckligt mycket luft. 

Stall med naturlig ventilation ska inte placeras för nära andra byggnader. 

– Då kan man få en bromsande effekt på luften. Är det ett oisolerat stall med naturlig ventilation så bygger det till stor del på att det kan blåsa en del och att luft kan röra sig fritt ut och in i stallet.

För att det inte ska bli för varmt bör stallet även placeras så att solinstrålningen blir så liten som möjligt. 

– Vi rekommenderar att långsidorna hamnar åt öst/väst, och gaveln hamnar åt söder.

 

Jennys tips på de tre första stegen för att motverka värmestress: 

  • Kontrollera att din befintliga ventilation fungerar
  • Se över rutiner, exempelvis när på dygnet korna ska släppas ut på bete
  • Titta på att sätta in kylfläktar

Det här var del två i vår mini-serie om värmestress. Läs del 1 om vad värmestress är och hur det påverkar korna här.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 06 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Relaterat

Senaste

Hållbarhetsklivet för svenskt lantbruk

Krönika: Systematiskt miljö- och klimatarbete under 20 år med tydliga mål vad man vill åstadkomma. Hur många branscher kan berätta detta för marknaden? Jag läste nyligen igenom strategin för Greppa Näringen för perioden fram till 2027, projektet som omfattar drygt 10 000 av Sveriges livsmedelsproducenter och täcker nästan hälften av den svenska åkerarealen. Fantastiskt vilket arbete som lagts ner under åren och så rätt i tiden för de kommande årens hållbarhetsarbete.

 

Kommentera