Så bra är Sveriges kommuner på klimatanpassning

Lomma kommun i Skåne är bäst på klimatanpassning i Sverige. Men många kommuner har knappt gjort någon klimatanpassning alls. Det visar senaste kartläggningen av Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet.

Mindre städer och kommuner på landsbygden har generellt inte kommit lika långt i sitt klimatarbete i jämförelse med större städer. Foto: Towe Johnson

Nästan alla kommuner anger att de märker av klimatförändringar och extrema väderhändelser. Men färre än hälften av alla kommuner har avsatt resurser för klimatanpassningsåtgärder. Det visar undersökningen från Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet.

– Det svenska samhället behöver bli bättre rustat för att hantera extremväder och klimatförändringar. Alla kommuner behöver analysera hur de kommer att påverkas av ett förändrat klimat och genomföra åtgärder för att minska sin sårbarhet, säger Hanna Matschke Ekholm på IVL Miljöinstitutet, i ett pressmeddelande.

Tilldelades poäng

Av de 180 kommuner som svarat på enkäten, svarar 180 att de arbetar med klimatanpassning. Men det är stor skillnad på hur långt kommunerna kommit i sitt arbete. Kommunerna har fått poäng för sitt arbete, beroende på hur de svarat i enkäten. Maximalt gick det att få 33 poäng. Men varannan kommun når inte upp till ens hälften av poängen och hela 47 kommuner har fått under 10 poäng. Enligt Svensk Försäkring och IVL Svenska Miljöinstitutet visar det på att många kommuner knappt påbörjat sitt klimatanpassningsarbete. En siffra som också sticker ut, är att endast 43 kommuner tagit fram informations- eller kommunikationsmaterial om sitt klimatanpassningsarbete.

– Kunskap och information om klimatanpassning behövs för att öka medvetenheten och förståelsen, både inom den egna verksamheten, hos kommuninvånare och hos andra intressenter. Det är glädjande att kommunernas strategiska klimatarbete sakta går framåt, men takten behöver öka, säger Staffan Moberg på Svensk Försäkring.

Saknas resurser

Generellt så har mindre städer och kommuner på landsbygden inte kommit lika långt i klimatanpassningsarbetet jämfört med större kommuner. Många uttrycker att de behöver mer stöd och resurser.

– Det är positivt att kommunerna genomför breda analyser av klimatrisker inom flera sektorer. Däremot bör de inta ett längre perspektiv på riskerna och utgå från det värsta scenariot av utsläpp, då vi i dagsläget inte kan konstatera att utsläppskurvan vänt nedåt. Det finns all anledning att inta en försiktig hållning för att skydda samhället, säger Staffan.

Samordnat arbete

Lomma kommun i Skåne ligger i topp i sitt klimatanpassningsarbete, tätt följt av Norrköping på andra plats och kommunerna Ängelholm, Söderhamn, Skövde, Kristianstad och Arvika på delad tredjeplats. Den gemensamma nämnaren är att de fattat politiskt beslut om att arbeta med klimatanpassning och integrerat arbetet i sin ordinarie verksamhet och avsatt resurser för ett samordnat arbete. Enligt Hanna kommer fler kommuner behöva arbeta likadant.

– Att få mandat, att klimatanpassning prioriteras och att någon samordnar arbetet, såväl som att kommunen avsätter resurser är viktiga nycklar – det ger förutsättningar för att kunna bedriva ett långsiktigt och systematiskt klimatanpassningsarbete, säger hon.

Fakta om undersökningen

  • IVL Svenska Miljöinstitutet och Svensk Försäkring har för femte gången genomfört en enkätundersökning för att kartlägga Sveriges kommuners arbete med klimatanpassning.
  • Enkäten skickades ut till samtliga Sveriges kommuner och besvarades av 180 kommuner.
  • Frågorna i undersökningen bygger på EU-kommissionens verktyg för klimatanpassning, the Adaptation Support Tool.
  • Resultaten har också legat till grund för en jämförelse och rankning av kommunernas arbete. Syftet med kommunrankningen är bland annat att få fler kommuner att arbeta systematiskt med klimatanpassning.
  • I rankningen har kommunernas svar i enkätundersökningen poängsatts och summerats. Maxpoäng i rankningen är 33 poäng. Hur frågorna har poängsatts och alla kommuners poäng beskrivs i rapporten.

Källa: IVL Svenska Miljöinstitutet 

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 09 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste