Politiker gav sin syn på eco-schemes

Ettåriga miljö- och klimatersättningar, eco-schemes, är nytt för nästa CAP och Jordbruksverket har lagt fram tre förslag som diskuterades av riksdagspolitiker från Miljö- och jordbruksutskottets CAP-grupp i början på juni.

Nästa CAP ska träda i kraft 2023, men förhandlingarna i EU pågår fortfarande. Varje medlemsland ska ta fram en nationell strategisk plan för hur genomförandet av EU-politiken i landet. Regeringen är ansvarig för den strategiska planen, som ska vara färdig och skickas till EU-kommissionen innan årsskiftet. Foto: Mostphotos

I sitt förslag till den nationella strategiska planen har Jordbruksverket föreslagit tre eco-schemes; ekologisk produktion, blommande slättbygd med komplettering av blommande kantzoner i skogsbygd samt fånggrödor, mellangrödor och vårbearbetning. Dessa tre diskuterades under webbinariet som anordnades av KSLA och Landsbygdsnätverket, där alla partier utom Liberalerna fanns representerade.

Intressant ersättning

Gällande förslaget om fånggrödor, vårbearbetning och mellangrädor var partierna positiva, likaså när det kom till förslaget om blommande slättbygder och kantzoner.

– Blommande slättbygd tycker jag är intressant att ha som en ettårig hållbarhetsersättning. Kan man koppla på ytterligare åtgärder för biologisk mångfald i slättbygd så skulle det kunna vara ännu mer intressant, sa Centerpartiets Kristina Yngwe.

Miljöpartiets Maria Gardfjell lyfte dock att man måste säkerställa att det inte kommer in invasiva arter, och att systemet måste gynna den flora och fauna som finns utanför själva åkermarken. Moderaternas John Widegren var delvis positiv men lyfte också att han inte ansåg att åkermark skulle tas ur produktion.

Oenighet om eko

Det förslag som diskuterades mest var huruvida ekologisk produktion ska ingå, och där var partierna oeniga. Vänsterpartiet, V, och Miljöpartiet, MP, välkomnade förslaget.

– Jag tycker det är oerhört viktigt att få in ekologiskt lantbruk i eco-schemes. Miljö- och klimatåtgärderna ska ske i hela jordbruket, och då är ekologiskt jordbruk ett av de bästa exemplen hittills på system som fungerar på ett bra sätt, sa Maria Gardfjell, MP.

Moderaterna anser däremot inte att stöden för ekologisk produktion ska flyttas till pelare 1, och ingå in de ettåriga ersättningarna, då partiet anser att alla ska kunna söka stöden i pelare 1. Även från C var man tveksam. 

– De stöd som ligger i pelare 1 ska nå så många som möjligt, och få så många som möjligt att ta ytterligare hållbarhetssteg, sa Kristina Yngwe, C.

Även KD och SD var inne på samma bana, och menade att för stor del läggs på eko.

– Risken är att ökat utbud utan ökad efterfrågan kommer pressa ner priserna på ekoprodukter, sa Staffan Eklöf, SD.

Följande tre eco-schemes föreslås av Jordbruksverket till nästa CAP:

Ekologisk produktion som en ersättning

Fånggrödor, mellangrödor och vårbearbetning

Blommande slättbygd med komplettering av blommande kantzoner i skogsbygd

Pang för pengarna

Under dagen fick partierna även lyfta förslag på åtgärder som skulle kunna ingå, och precisionsodling var något som lyftes från både M och SD.

– Där tror jag att vi kan få mycket pang för pengarna, både kopplat till miljö och klimat. Jag kan inte svara för hur det skulle se ut men det är klart vi ska lyfta in det på ett bättre sätt, sa John Widegren, M.

Utöver precisionsodling lyftes även bland annat vallstöden av M, brukande av mindre åkrar av MP och C, senarelagd vallskörd för biologisk mångfald samt skötsel av småbiotoper av V, odling av proteingrödor för minskad foderimport av MP samt djurvälfärdsersättningar av KD och SD.

– Det som är lag i Sverige, exempelvis betande djur, är inte det i till exempel Finland och där får man då ersättning för det. Sånt tycker vi det måste ges utrymme för här, sa Magnus Oscarsson, KD.

V och MP var även överens om att Jordbruksverkets tre förslag ska vara ett minimum.

– Vi vill att så många åtgärder som möjligt för klimat och miljö ska kunna göras, sa Elin Segerlind, V.

Från Socialdemokraterna ville man inte uttala sig om föreslagna eller föreslå eco-schemes.

– Vi behöver veta hur slutförhandlingarna i Bryssel landar innan vi kan gå vidare. Jordbruksverkets inlaga är en grund naturligtvis, men vi kan inte lägga fram något som vi inte ens vet om det kommer vara möjligt, sa Isak Frohm, S.

Nationell medfinansiering

Som avslutning på dagen fick representanterna för de olika partierna rösta om man ansåg att den nationella medfinansieringen skulle vara oförändrad, öka eller minska. SD och S ansåg att medfinansieringen skulle ligga kvar på samma nivå som i dag.

– Vi vill städa så att fler delar faller bort, så vi kan fokusera på livsmedelsproduktion och jordbruk. Då blir det mer till den sektorn och mindre till bredband och annan landsbygdsutveckling, sa Isak Frohm, S.

– Vi kommer inte motverka något förslag om höjd medfinansiering, men helhetsbilden är viktigast, och då kanske det är viktigare att sänka skatter och avgifter, sa Staffan Eklöf, SD.

Resterande partier ansåg att medfinansieringen skulle öka.

Hela webbinariet finnas att ta del av på KSLA:s hemsida.

Jordbruksaktuellt
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades fredag den 11 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste