Hur prissätts vår mat?

Krönika: De flesta har nog hört från olika håll att lantbrukare vill tjäna pengar till vilket pris som helst. Människor som klagar över att animalieproduktionen har blivit för stor och för intensiv samtidigt som de tycker att priserna ska pressas eftersom livsmedel är dyrt.

 


Sanningen är att alla lantbrukare strävar efter att kunna bedriva en lönsam produktion, precis som alla andra vill ha lön för sitt arbete. För att kunna bedriva en lönsam produktion så kräver det att en lantbrukare ser till att ha en bra djurvälfärd samtidigt som de ska sträva efter att upprätthålla olika mål kring klimat och miljö. Detta kräver rimliga och stabila priser.

Jag tittade på Dokument Utifrån för några veckor sedan där de diskuterade börshandelns påverkan på råvarupriser. Där diskuterades bland annat effekterna på konsumentpriserna globalt som en konsekvens av den virtuella börshandeln, den så kallade fjärilseffekten. Där tog de upp hur olika det ser ut i rika länder jämfört med U-länder. Söder om Sahara lägger man över 50 procent av sin inkomst på mat medan svenskar lägger runt 12 procent. Det är en skrämmande skillnad med tanke på hur mycket det klagas i Sverige på matpriserna. Det är lätt att dra slutsatsen, om en prischock på livsmedel skulle inträffa kommer människor som lägger mer än 50 procent av sin inkomst på mat få stora problem att överleva. Jag tycker att vi i Sverige tar mat för givet, även om det skulle bli matbrist och priserna skulle stiga kraftigt kommer vi alltid att ha tillgång på mat. Medan de som lägger 50 procent eller mer på livsmedel under nuvarande förhållande inte skulle ha en chans att kunna äta sig mätta under sådana omständigheter.

Dokument Utifrån tar upp som ett exempel att oljeboomen har givit de oljeproducerande länderna en ovanligt stark valuta, vilket leder till att man inte har en diversifierad ekonomi. Detta leder till att inhemska varor blir för dyra att exportera medan utländska varor blir billigare. Konsekvensen blir att ekonomin krymper och landet blir helt beroende av sin oljeexport. När oljeboomen är över så finns det ingen inhemsk produktion av andra varor, inte heller matproduktion eftersom sektorn inte var lönsam under oljeboomen, då förlorar landet dubbelt upp. Översätter vi detta till Sverige, där vi i dag har cirka 50 procents självförsörjningsgrad, innebär det att vi inte är lika känsliga som oljeländerna men vi är trots allt känsliga för politiska beslut i andra länder som vill begränsa sin export.

De allra flesta tror att prissättningen grundar sig på produktionskostnader och vinst till bonden, men prismekanismerna är mycket mer komplicerade än så. I Dokument Utifrån beskrevs det hur man spekulerar baserat på bland annat framtida väderprognoser, utbud och efterfrågan på världsmarknaden av livsmedelsråvaror. En konsekvens är att stora prissvängningar kan uppstå. Det kan påverka prissättningen utan att det fysiska utbudet eller efterfrågan förändras.

För svensk animalieproduktions del kan en börsuppgång leda till högre foderpriser utan att man kan ta ut det direkt hos konsumenten. Det är en ganska lång fördröjning innan det är möjligt att ta ut högre priser. Skulle en stabilare prisbild vara positiv för lantbrukaren eller konsumenten, eller för båda? Det är en svår fråga, det har testats olika modeller genom åren för att hitta en optimal lösning. Även i Sverige har vi provat allt från helt fri marknadsprissättning till jordbruksprisregleringssystemet. Internationellt har det provats allt från planekonomi till extrem marknadsprissättning. Ändå har vi inte hittat det optimala systemet.

 

Madeleine Persson
Husdjursagronomstudent

Artikeln publicerades tisdag den 15 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Du ska va president...eller i alla fall kung!

Krönika: Livet är fullt av deadlines. Vid den här tiden på året kan det vara på grund av att semestern närmar sig med stormsteg. Oavsett om du är företagare eller anställd, om det är en lång eller kort period av frånvaro, så brukar det alltid vara många uppgifter som måste vara på plats för att du ska kunna koppla av. Ibland lyckas man bra, ibland mindre bra. Planering är ett nyckelord i sammanhanget.

 

Kommentera