Ny klimatlag ska gälla inom EU

Europaparlamentet röstade under torsdagen (24 juni) ja till att godkänna överenskommelsen om EU:s nya klimatlag som slöts i april tidigare i år.

Den nya klimatlagen är ett steg för att lyckas hålla målen i Parisavtalet och för att nå nettonollutsläpp inom EU senast år 2050. Foto: Mostphotos

Jytte Guteland (S) är den som har företrätt Sverige i Europaparlamentet, i förhandlingarna med medlemsländerna och EU-kommissionen.

– Idag har vi förankrat i lag att EU ska bli koldioxidneutralt senast år 2050. Det är en historisk dag. Genom klimatlagen kommer EU befästa sin position som den region som har de mest ambitiösa klimatmålen - och därmed pressa den globala ambitionsnivån uppåt, säger Jytte Guteland (S), huvudförhandlare för EU:s klimatlag, i ett pressmeddelande.

Svåraste frågan

Den svåraste frågan att lösa i förhandlingarna, har varit hur pass ambitiösa utsläppsminskningarna ska vara fram till år 2030 jämfört med nivån för 1990. Resultatet landade på 55 procent med en separat överenskommelse med EU-kommissionen att öka ambitionen vad gäller upptaget av koldioxid i kolsänkor. I praktiken betyder det att nettoutsläppen kommer att landa på närmare 57 procent till år 2030.

– Det är ingen hemlighet att jag drev på för en betydligt högre ambitionsnivå till år 2030 och bindande mål för medlemsländerna. Vi ska samtidigt komma ihåg att det här är en tydlig ambitionshöjning, särskilt jämfört med det tidigare målet på 40 procent. Vi måste nu minska utsläppen mer på ett decennium än vad vi gjort de senaste tre decennierna tillsammans.

Utredande expertråd

En seger enligt Jytte var att man ska sätta in ett oberoende vetenskapligt expertråd, likt Sveriges klimatpolitiska mål. Klimatlagen i sig är juridiskt bindande och expertrådet kommer att utreda om man vidtagit tillräckliga åtgärder. En annan viktig åtgärd, är att en så kallad växthusgasbudget ska tas fram och sätta ett exakt tak för hur mycket EU kan fortsätta släppa ut varje år, utan att riskera målen för Parisavtalet. Det kommer även sättas upp delmål inför 2040 för att man ska lyckas nå nettonollutsläpp till år 2050.

Klimatlagen röstades igenom med stor majoritet (442  röstade för, 203 röstade mot och 51 som avstod). De som röstade emot var främst företrädare från de yttersta högergrupperna i Parlamentet, de gröna och delar av vänstern.

– Det är viktigt att komma ihåg att de som röstade emot idag röstade inte för en mer ambitiös klimatlag. De röstade för EU:s befintliga klimatpolitik som har mycket lägre mål till år 2030. Jag ser klimatlagen är som ett nyfött barn, som med rätt uppfostran och kärlek har potential att växa sig starkare och mer betydelsefull med tiden.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 24 juni 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Du ska va president...eller i alla fall kung!

Krönika: Livet är fullt av deadlines. Vid den här tiden på året kan det vara på grund av att semestern närmar sig med stormsteg. Oavsett om du är företagare eller anställd, om det är en lång eller kort period av frånvaro, så brukar det alltid vara många uppgifter som måste vara på plats för att du ska kunna koppla av. Ibland lyckas man bra, ibland mindre bra. Planering är ett nyckelord i sammanhanget.

 

Kommentera