Grillosten blev uppsving för svenska gårdsmejerier
Efterfrågan på svensktillverkade grillostar har vuxit rekordsnabbt de senaste åren. Antibiotikalarmet från Cypern sommaren 2019 och lanseringen av Sveriges Gårdsmejeristers varumärke Eldost har lett till en positiv produktutveckling hos landets hantverksmejerier.
– Folk är väldigt intresserade och positiva. Hos mig har jag stammisar som alltid köper på sig några varje månad. Den kostar några kronor mer än i butik, men de köper den gärna. Foto: Carolina Wahlberg
– Utvecklingen har gått från att vi knappt sålde någon grillost alls till att det är en stående produkt i sortimentet hos många av våra mejerier, säger Linda Elvingson, talesperson för varumärket Eldost på Sveriges Gårdsmejerister samt den som driver Ängsholmens Gårdsmejeri.
Tajming i tid
Under loppet av några år vann den cypriotiska Halloumiosten plats på de svenska middagsborden och försäljningen har ökat i snabb takt, från 21 ton 2010 till 4 000 ton ostar 2019.
Medlemmar i Sveriges gårdsmejerister har under en längre tid producerat olika typer av grill- och stekostar och fler och fler har startat upp tillverkning. Flera har också använt produktnamn som påminner om det varumärkesskyddade namnet Halloumi men efter en stämningsansökan om varumärkesintrång 2018 mot ett svenskt mejeri tog Sveriges Gårdsmejerister upp frågan bland medlemmarna. Året efter lanserade föreningen det egna varumärket Eldost och över hälften av de 120 medlemmarna anslöt.
– Den har fått ett väldigt varmt mottagande och just då var osten väldigt populär, berättar Linda.
Kort därefter kom också larmet från WWF som rödlistade den cypriotiska osten med anledning av den höga antibiotikaanvändningen i samband med djuruppfödningen i Cypern och marknaden efterfrågade fler inhemska alternativ.
– Svaret på det blev att butikerna måste ta in något annat. Men det fanns ingen större svensk produktion då, utan det var vi. Så alla små gårdsmejerier fick leverera lokalt och efterfrågan var enorm. Det var jättebra för oss, men det kunde inte mätta efterfrågan, säger Linda.
Det snabbt stigande intresset hos konsumenterna ledde snart till många initiativ bland större livsmedelsaktörer, bland annat mejerierna Nablus och Dalspira började leverera grillost till dagligvaruhandeln. Nyligen har också Norrmejerier lanserat en svensk variant av osten i ett samarbete med Fontana och Ica där den nya produktionsanläggningen planerar att uppnå en kapacitet på 2 000 ton grillost per år.
Men framförallt har det lett till ett stort uppsving i försäljningen hos småskaliga producenter, berättar Linda.
– Vi har gått från att ha en enkel produktion till att organisera oss och få en produkt som man kan känna igen från norr till söder. Även om det är olika mjölksorter så gör vi den på samma sätt, säger Linda som berättar att för att få kalla sin ost för Eldost har föreningen en policy att följa.
– Eldost är förhållandevis lätt att snabbt bli bra på att tillverka och det är en tacksam produkt då den inte ska lagras. Och eftersom den är lätt att sälja så blir också lönsamheten bättre för företagen, säger Linda. Foto: Mostphotos
En konstant efterfrågan
Och i dag är efterfrågan på eldostarna fortfarande stor enligt Linda.
– Sedan vi lanserade vårat varumärke har efterfrågan egentligen inte mattats av, utan den har snarare blivit konstant och mer jämn, säger hon och påpekar att det var en god idé att skydda varumärket vid just den tidpunkten.
– Eftersom det bara är svenska gårdsmejerier som kan tillverka Eldost så är priset lite högre. Vi gör inte lika stora volymer, vi gör det lokalt och på mjölk från våra egna djur, så det är mer en hantverksprodukt som inte går att jämföra med de storskaligt producerade produkterna.
Men att det finns en större tillverkning i dag som kan mätta efterfrågan i dagligvaruhandeln är också viktigt.
– Det innebär att så småningom kan en svensk produkt göra att vi kan undvika alltför stor import. Samtidigt kommer det alltid finns en lite mer exklusiv ost som hantverksmejerierna är bra på att erbjuda.
Utvecklingen har enligt Linda betytt mycket för organisationens medlemmar.
– Dels att vi har ett varumärke som folk känner igen vilket gör att nya medlemmar som ansluter till Sveriges Gårdsmejerister och vill starta hantverksmejeri har en produkt som de kan börja tillverka och sälja direkt. Den finns redan och de behöver inte uppfinna hjulet igen. Medan vi som har varit med några år har en produkt som vi kan sälja även fast det är dåligt väder eller vid pandemi när försäljningen till restaurang går ner. Så det är absolut positivt för hela branschen.
Vad hoppas du händer framöver med produktens utveckling?
– I nuläget görs lite fler olika varianter med kryddor eller att man röker den, och det ska bli kul att se om det kommer ut i handeln. Jag hoppas såklart att intresset för Eldost växer och att det också kan väcka intresset för andra hantverksproducerade ostar. Det finns ju helt fantastiska ostar i Sverige som vinner massa priser. Sedan hoppas jag också att vi kan varumärkesskydda fler produkter som vi gör gemensamt på ett hantverksmässigt sätt. Det tror jag att det finns ett värde i.
Halloumi och Eldost
Sedan 2000 har Halloumi varit varumärkesskyddat på EU-nivå av stiftelsen Foundation for the Protection of the Traditional Cheese of Cyprus named Halloumi. Det innebär att stiftelsen äger rättigheten till namnet Halloumi och det krävs ett godkännande från organisationen för att få kalla en produkt för Halloumi.
År 2015 lämnade Cypern även in en ansökan om Skyddad ursprungsbeteckning på Halloumi som blev godkänd i mars 2021.
I april 2019 fick Sveriges Gårdsmejerister igenom sin ansökan om varumärkesskydd för namnet Eldost. Märket får användas oberoende av vilken mjölktyp som ystas, men osten ska ystas hantverksmässigt. Namnet Eldost får endast användas av medlemmar i Sveriges Gårdsmejeristers förening.