Investera i kylfläktar – när nås break-even?

När kor drabbas av värme­stress minskar mjölkproduktionen. Ett bra sätt att förebygga är att investera i kylfläktar, men hur stor behöver mjölkminskningen vara för att investeringen ska betala sig och när nås break-even? Det har Sofia Abrahamsson undersökt i ett LIA-arbete åt Växa Sverige. 

 

När kor inte kan göra sig av med överskottsvärme kan de drabbas av värmestress, vilket i sin tur kan leda till minskad mjölkproduktion och sämre fertilitet. Kylfläktar är ett bra sätt att förebygga problem.Foto: Isabella Odmark


Det var i våras, under sista terminen på utbildningen till Agrotekniker vid Biologiska Yrkeshögskolan i Skara, som Sofia utförde LIA-arbetet. Huvuduppgiften var att ta fram ett nytt beräkningsverktyg, där man enkelt skulle kunna jämföra kostnaden för investeringen kontra inkomstbortfall till följd av värmestress och minskad mjölkproduktion.

– Mitt arbete har gått ut på att hitta break-even, alltså när det går plus minus noll. Meningen är att man ska kunna laborera med den siffran, och se om jag exempelvis har 15 dagar som det är över 25 grader ute - går det plus eller minus då, berättar Sofia.

Sofia Abrahamsson från Orust tog examen från Agroteknikerutbildningen vid BYS i slutet på maj. Under sista året utförde hon ett LIA-arbete åt Växa Sverige där fokus låg på investeringen av kylfläktar.
Foto: Alma Håkansson

Fylla i uppgifter

I beräkningsverktyget fyller man först i antal kor, mjölkavkastning per år, mjölkpris och antal dagar med värmestress, alltså dagar som fläktarna förväntas vara i gång.

– Då får man fram investeringsutrymmet, alltså hur mycket pengar man förlorar på att korna blir värmestressade.

Sofia har i verktyget exempel på fläktar från DeLaval och Topcool, och hon har även inkluderat uppskattade kostnader för installation och underhåll. 

– Det variera mycket, men för att det ska vara användbart har jag gjort så man själv kan ändra i stort sett allt. Från antal till pris, och fläktmodell. 

Man fyller även i elpris och hur många timmar per dag fläkten förväntas gå.

Olika resultat

När alla parametrar är inlagda får man fram den årliga kostnaden, vilket är den totala investeringskostnaden utslagen över en beräknad livslängd, som i Sofias beräkning är tolv år för kylfläktarna. I tre diagram presenteras resterande resultat.

– Diagrammen visar dels investeringsutrymme per år, pengar man har kvar efter att man dragit av fläktkostnaden per år och antal dagar med värmestress det tar att nå break-even. 

I diagrammen har Sofia valt att räkna på fyra olika temperaturer; 25, 30, 35 och 40 grader, och resultaten baseras på en genomsnittlig procentuell mjölkminskning för de olika temperaturerna. 

– Jag har utgått från en avkastning på 27 kilo mjölk om dagen. Vid 25, 30, 35 respektive 40 grader blir det en mjölkminskning på nio, 16, 34 respektive 56 procent, säger Sofia och förklarar vidare: 

– Om man exempelvis lägger in fyra dagar med värmestress, då får du väldigt litet investeringsutrymme vid 25 grader men du får rätt stort vid 40 grader. Nu är det inte så ofta vi har 40 grader i Sverige så den är kanske mer eller mindre orelevant, men jag har ändå valt att ha med den. 

Sofia berättar att de siffror hon använt gällande värmestressens påverkan på korna och dess mjölkproduktion har hon hämtat från olika vetenskapliga studier. 

– Det är i huvudsak två rapporter, en från 1981 och en från 2012, och är källor jag fått genom Växa. 

Vad är dina slutsatser från arbetet?

– Framförallt att desto mer korna avkastar, desto högre blir investeringsutrymmet. Och antalet dagar med värmestress för att täcka investeringen blir färre, säger Sofia och avslutar: 

– Man ser ju att klimatet kommer bli varmare och man strävar efter högre mjölkavkastning, så kylfläktar är absolut relevant att investera i.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 07 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste