Mycket höstvete, mindre vårspannmål - Skördeprognos 2021

Lantmännens skördeprognos pekar på att årets svenska skörd av spannmål kommer att uppgå till totalt 5,6 miljoner ton. Efter en stor höstsådd, som bedöms gå mot en normal avkastning, ser de vårsådda grödorna ut att avkasta något lägre än under ett normalår.

– Vi ser ut att gå emot en skörd som är mindre än de senaste två årens stora skördar, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen.
Foto: Lantmännen

Lantmännens prognos för årets skörd av spannmål uppgår till 5,6 miljoner ton, vilket är lägre än 2020 års skörd på 5,95 miljoner ton och något lägre än snittet för de senaste fem åren, det extremt torra året 2018 undantaget.

– Vi ser ut att gå emot en skörd som är mindre än de senaste två årens stora skördar. Som alltid är där regionala variationer men i år är variationerna ovanligt stora, säger Mikael Jeppsson, spannmålschef på Lantmännen i ett pressmeddelande.

Torrt i söder

Förutsättningarna har varierat i olika delar av landet, framförallt vad gäller mängden nederbörd. I de södra delarna av Sverige ser skörden ut att gå mot en nivå som knappt når upp till normala nivåer orsakat av torka i juni.

Vårbruket startade senare än vanligt i stora delar av landet. Kyla och kraftig nederbörd försvårade arbetet med sådden och den efterföljande etableringen, i synnerhet i området kring Mälardalen. Ännu idag ligger grödan i mellersta Sverige efter i sin normala utveckling till följd av den sena sådden. Detta kommer resultera i en begränsad potential i skördeavkastningen på vårgrödorna i Mellansverige.

I Götaland låg grödorna efter i utvecklingen väldigt länge, som en följd av den kalla våren. Mängden soltimmar och höga temperaturer i juni stressade grödornas utveckling på ett sätt som gör att de idag ser ut att gå mot en svagare skörd än normalt.

I Norrland har sådden förlöpt väl. Här sår man främst på våren och det är nästan uteslutande korn. De bestånd som kommit upp ser ut att ha etablerats väl, men det är ännu för tidigt att säga något som skördepotentialen i norr.

Summerat över landet ser höstgrödorna ut att ha goda förutsättningar för att kunna ge en normal avkastning medan de vårsådda grödorna (havre, vårkorn, vårvete, vårraps, ärter) ser ut att generera en lägre totalskörd.

Viktig export

Inför skörd 2021 har de svenska lantbrukarna satsat mer på vete än brukligt, främst beroende på att hösten 2020 gav goda förutsättningar för en stor höstvetesådd.

– Den svenska förbrukningen av spannmål är en viktig grundförutsättning för svenskt lantbruk men även exporten har stor betydelse. 30 procent av den svenska spannmålsproduktionen exporteras och ger viktiga exportinkomster och skapar en stabilitet i självförsörjningen. Vete är den största exportvaran följt av maltkorn och grynhavre, säger Mikael Jeppson.

Lantmännen skördeprognos 2021

(miljoner ton)

Lantmännens prognos 2021

Jordbruksverket skörd 2020

Höstvete

3,1

3,0

Vårvete

0,2

0,2

Råg

0,1

0,2

Vårkorn

1,3

1,4

Havre

0,8

0,8

Trindsäd

0,1

0,1

Oljeväxter

0,3

0,3

 

 

 

Total spannmålsskörd

5,6

6,0


Lantmännens skördeprognosen baseras på en bedömd avkastning som bygger på väderdata, nederbörd, temperatur samt arealuppgifter för varje län, som lantbrukarna i Sverige skickat in till Jordbruksverket.
Källa: Lantmännens skördeprognos 2021, Jordbruksverket skördestatistik.

Erik Brink
Erik Brink
Tel: 070-600 45 48
E-post: erik@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 13 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

En procent

Krönika: För cirka ett år sedan publicerade LRF i samarbete med Lantmännen rapporten ”Livsmedelsberedskap, klimat och natur – kostnader för jordbrukets gröna omställning”. Intresset har varit stort och jag och mina kollegor har på begäran gjort cirka 60 presentationer för bland annat ICA, COOP, Axfood, Regeringskansliet, myndigheter, forskare, miljöorganisationer med flera. Vi har haft många bra samtal om odling, mat och pengar. Grön omställning är inte ett perfekt begrepp för oss i lantbruket eftersom man kan tro att det är något galet med det vi gör och att det därför behövs något så omfattande som en hel omställning. Så är det inte. Men nu har samhället valt att använda det begreppet under en tid och lantbrukarna vill liksom annat näringsliv bli lyssnade till därför använder även vi begreppet. 

 

Kommentera

Debatt: Naturvårdverkets förslag hotar en ansvarsfull älgförvaltning

Naturvårdsverkets nya vägledning för älgförvaltning, ”Jaktmin”, riskerar att omkullkasta älgförvaltningssystemet. Förslaget innebär att ett visst antal älgar ska kunna skjutas varje år och prioriterar därmed jaktens nöje och en stor älgstam, framför alla andra mål i viltförvaltningen. Det är ett olyckligt synsätt som riskerar att förvärra betesskador, öka antalet viltolyckor och underminera markägarnas rättigheter.

Kommentera