Fluglarver med potential som proteinfoder

Levande insekter till värphöns, såsom larver av svart soldatfluga, kan vara en bra närproducerad proteinkälla som också kan främja ett naturligt födosöksbeteende. Det menar Carlos E. Hernandez, forskare på SLU som undersöker området. 

 

Soldatfluglarver (Hermetia illucens). Insekters förmåga att omvandla avfall och restflöden till högvärdigt fodermedel gör dem intressanta som en alternativ och hållbar foderkälla. Foto: Carlos E. Hernandez

I dag pågår det olika studier kring insekter till foder, dels på användningen av insekter som foderkomponent till fjäderfä, både levande och hela torkade. Det finns också forskning som fokuserar mer på användningen av insektsmjöl eller insektsolja som en del av fodret. 

I Carlos E. Hernandez forskning ligger fokus på användningen av levande soldatflugslarver som ett sätt att främja värphönsens födosöksbeteende och därmed minska fjäderplockning. Projektets mål är också att fluglarver som kan födas upp på rester från svenska blåmusslor kan bli en alternativ foderkälla för att minska ett importberoende av protein såsom soja. 

Carlos E. Hernandez är forskare vid intuitionen för husdjurens utfodring och vård, HUV, på SLU och forskar särskilt på näringslära och skötsel av fågel. Foto: SLU

Bra omvandlare

Enligt Carlos är just soldatflugan av relevans som hönsfoder då den har höga protein- och fettvärden, något som också varierar beroende på utvecklingsstadier. Han förklarar mer: 

– När det gäller flugans larver kan de födas upp på lokala biprodukter som inte konkurrerar med livsmedelskonsumtionen och larverna är också väldigt bra på att omvandla vissa typer av organiskt avfall till biomassa med högt värde, säger Carlos E. Hernandez. 

Dessutom berättar Carlos att eftersom den vuxna flugan inte äter någonting anses den utgöra en speciellt låg risk som sjukdomsspridare. 

Hittills går de preliminära resultaten av hans forskning i en positiv riktning. 

– Vi kan visa att utfodring av begränsad mängd soldatflugslarver inte har några negativa effekter på till exempel äggproduktion, äggvikt eller skaltjocklek, säger Carlos som förklarar att det är resultat de fått när de levande larverna utgör 10 – 20 procent av värphönsens dagliga foderintag. 

Men när hönsen däremot gavs fri tillgång till de levande larverna fann de att de konsumerade upptill cirka 50 procent av deras dagliga intag, vilket resulterade i ökad fettinlagring.

Carlos berättar att de långsiktiga konsekvenserna på djurens hälsa och produktion av en fri tillgång på larverna inte ännu är kända. 

 Under naturliga förhållande tillbringar fjäderfä större delen av dagen till födosök. Det beteendet finns också hos produktionshöns men där utfodring, som oftast sker i pelletsform, konsumeras på kort tid vilket gör det möjligt för höns att tillbringa en stor del av dagen åt till exempel hackning och fjäderplockning. Foto: Carlos E. Hernandez 

Att främja födosök

I en uppföljningsstudie som även gjordes berättar han att man också upptäckte att värphöns som gavs levande larver av soldatfluga uppvisade ett ökat födosöksbeteende.   

– Det är en viktig faktor för värphönsens välbefinnande eftersom hackning och fjäderplockning är ett av de största välfärdsproblemen som påverkar ägg­industrin. 

Även tidigare studier har visat att miljöåtgärder som främjar födosök hos värphönsen och omdirigerar hackbeteendet mot något annat, är effektiva för att minska risken för fjäderplockning. 

Det övergripande och slutgiltiga målet med Carlos forskning är att i framtiden kunna ge rekommendationer till lantbruket om mängden och metoderna för att utfodra värphöns med larver från soldatfluga. 

– Det är ett sätt att minska användningen av importerat protein i fodret samtidigt som äggproduktionen upprätthålls och främjar hönsens välfärd. 

Carlos berättar att det även finns fler insekter som är aktuella både till foder och livsmedel i dag, och forskning pågår på bland att syrsor och mjölmaskar. 

Vad krävs för att insekter som foderkälla ska bli kommersiellt gångbart?

–För att tillåta användningen av insekter som foderingredienser för värphöns behövs uppdateringar av lagstiftningen. Ett annat viktigt övervägande skulle också vara att minska kostnaderna för insektsproduktion som foderingrediens. 

Vad hoppas du händer på området härnäst?

– För vårt projekt är nästa steg en uppföljningsstudie för att undersöka användningen av soldatflugslarver, antingen levande eller torkade, där larverna har fötts upp på utsorterade blåmusslor från den svenska kusten. Då kommer vi undersöka de långsiktiga effekterna av utfodring till värphöns, och se till äggproduktion, äggkvalité och välfärdsfaktorer. 

Genom att använda larver förväntar han sig att hönsen får en naturlig miljöstimulering, eftersom insektslarver är en naturlig del i hönans kost. Att de larverna kan födas upp på utsorterade svenska blåmusslor menar han innebär att fodret blir näringsrikt samtidigt som det bidrar till ett cirkulärt system för återanvändning av näringsämnen. Det är musslor som också är av lågt intresse till livsmedel i dag på grund av sin storlek eller att skalet är krossat. 

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 073-925 05 41
E-post: towe@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 14 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste