Årets grisföretagare: ”Gör allt som du gör rätt, fast lite bättre”

Avvänjning utan zink, anpassad ditid och tajtare system – på Annelövsgrisen räds man inte ­utmaningar. Resultaten visar att allt är möjligt, så länge grisarna erbjuds rätt management och ­foder. 

 

Årets grisföretagare Cissi Klasson menar att suggan är grunden för att lyckas med avvänjning utan zinkfoder.
– Fokusera på suggan så att hon kan sköta smågrisen. Det är suggan som ska göra jobbet, det är inte du, men du måste ge henne förutsättningarna, säger Cissi.Foto: Emma Sonesson


Produktionen på Annelövsgrisen ­utanför Landskrona har följts i detalj av Lantmännen under många år, eftersom anläggningen nyttjats till en del praktiska fodertester. I augusti 2018 började Cissi Klasson som förman på ­gården, som då hade en lång tradition av avvänjning på zinkfoder. 

Men Kerstin Sigfridson på Lantmännen såg potentialen hos grisarna och lobbade för foder utan medicinska halter av zink. I maj 2019 avvandes de första ­grisarna på zinkfritt. 

– Det gick jättebra. Vi har ingen avvänjnings­diarré här, varken nu eller på zinkfoder. Antingen ­saknar vi smittämnena som ger ­problem, eller så ser vi till att grisarna är tillräckligt robusta och har rätt förutsättningar för att klara av stressen som avvänjningen innebär, konstaterar Cissi med facit i hand.

Anpassad ditid

Sommaren 2019 köpte Cissi anläggningen tillsammans med affärspartnern Simon Åkerblom. Redan innan affären blev verklighet hade de siktat in sig på att gå över till anpassad ditid, för att få rum med fler suggor i ­systemet. 

Hösten 2019 tog de sig an utmaningen och gick från fem till fyra veckors ditid och från 950 till 1 050 suggor. En naturlig konsekvens av beslutet blev att avvänjningsvikterna sjönk från tio till åtta kilo och att sju veckors uppfödningstid i tillväxtstallarna fick kortas till sex. 

– För oss var det lättare att gå från zinkfoder till zinkfritt än att gå från fem till fyra veckors avvänjning. Men det var ändå ganska enkelt att få alla medarbetarna att förstå det konkreta målet i anpassad ditid, och då fick vi också incitament för att förbättra arbetet i hela kedjan, säger Cissi och framhåller vikten av att finslipa rutinerna:

– Du kan tvätta ett stall och det kan vara nästan torrt. Men du kan också tvätta, skumma och desinficera ett stall, torka upp och låta det bli varmt innan insättning. Båda rutinerna heter ”vi tvättar mellan varje omgång”, men den ena är inte tillräckligt bra. Det handlar om att finjustera detaljerna i de viktiga rutinerna. Gör allt som du gör rätt, fast lite bättre!

Fokus på suggan

Den detalj som Cissi menar gjort störst skillnad på Annelövsgrisen är ett ökat fokus på suggorna och att man förbättrat deras förutsättningar. Bland annat har späckmätning införts som rutin, för att säkerställa ett optimalt hull. 

– Det hela handlar om att suggan ska kunna grisa och ge di de första dygnen så bra som möjligt, det är väl egentligen det som är hemligheten, oavsett om du står inför att avvänja utan zink eller fyra veckors ditid. De som jobbar i tillväxten kan sabba bra grisar från BB, men de kan inte göra dåliga grisar bra, det går bara inte. Mycket handlar om att få personalen att se hela ­kedjan och hur det hänger ihop. 

Farhågor som ofta lyfts inför zinkförbudet är att det riskerar att medföra ökad medicinförbrukning och högre produktionskostnader. Men trots tajt ­system och avvänjning utan zink så är Cissis bedömning att medicinförbrukningen på Annelövsgrisen snarare sjunkit än ökat. En ­bidragande orsak tror hon är att grisarna är jämnare i storlek nu. 

Prisad företagare

Under Sveriges Gris­företagares stämma 2021 i början av juni, fick Cissi utmärkelsen Årets grisföretagare.

Hur känns det?

– Jättekul! Det är jättehärligt att bli uppmärksammad av sin egen bransch! 

Vad betyder det?

–  Jag tyckte motiveringen stämde och den blev jag stolt över! Det känns som att jag verkligen har hittat min röda tråd och mitt sätt att driva mitt företag och det är så jag kommunicerar ut det. Det här känns som en skön bekräftelse på att jag lever som jag lär. 

Vad är det för röd tråd?

– Mycket handlar om att motivera personal och ha hög omsorg om både djur och människor. Jag hoppas att det är något som kan genomsyra alla mina ­projekt framöver! 

Vad är framgångsreceptet för Annelövsgrisen?

– Vi försöker se företaget som en del av den biologiska processen. Ekonomin, biologin och människorna hör ihop. I mitt fall handlar det inte bara om att marknadsföra utåt vad vi gör. Det handlar om att faktiskt vakna varje morgon och hela tiden leva efter den strategin. Jag hoppas att det kan vara lite inspirerande.

Hur går det för er?

– Våra två första år är avklarade med mycket väl godkänt med plus i kanten. Vi har amorterat drygt fyra miljoner per år de första åren och ändå kunnat satsa på mycket annat samtidigt. 

Vad är på gång hos er nu?

– Vi håller på att fundera på vad som blir nästa steg. Men det kommer absolut att hända grejer. Vi kommer absolut inte att stanna nu, inte en chans!

 

Motivering:

”29 år ung tog Cissi Klasson över Annelövsgrisen tillsammans med affärspartnern Simon Åkerblom. Företaget drivs med hög kompetens, imponerande målmedvetenhet och stor omtanke om både djur och medarbetare. Cissi är aktiv på sociala medier där hon står upp för den svenska grisbranschen i alla väder och räds inte för att sticka ut hakan när det blåser. Östergötlands Grisföretagare nominerar Cissi Klasson till Årets grisföretagare för att hon på ett inspirerande sätt bevisar att inget är omöjligt!”

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se


Carolina Wahlberg
Carolina Wahlberg
Tel: 019-16 61 35
E-post: carolina@ja.se

 

Artikeln publicerades söndag den 18 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste