Sunt förnuft ger säkra foderråvaror

Det drar ihop sig till skörd. Men hur stor är egentligen risken att oönskade smittor så som afrikansk svinpest (ASF) eller Salmonella choleraesuis ska spridas från vildsvin till tamgrisar via halm och spannmål? 

 

Om det vill sig riktigt illa skulle halm och spannmål kunna sprida smitta från vildsvin till tamgrisar. Så länge skörd och lagring sker med sunt förnuft är riskerna dock väldigt små, menar Karl Ståhl. Foto: Emma Sonesson


Många smittor som vildsvin kan bära på kan även drabba tamgrisar. ASF är en sådan smitta, som de senaste åren spridits kraftigt bland både tamgrisar och vildsvin, bland annat i Europa och Asien. Ännu har smittan dock inte påvisats i Sverige. 

Foder har diskuterats som en riskfaktor för spridning av ASF, men Karl Ståhl som är statsepizootolog vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), menar att svenska grisföretagare ur den aspekten kan ta in sin skörd i höst utan större oro. 

– Risken att få in ASF via svensk spannmål och halm är försumbar, fram till att man påvisat smittan på vildsvin i Sverige. Får man in det på vildsvin kommer man sannolikt reglera hur man får använda spannmål, hö och halm i de områdena, säger han. 

Karl Ståhl är veterinär, statsepizootolog och professor vid Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA).

Foto: Göran Ekeberg/Add Light

Låg risk för Salmonella

En annan smitta som kan drabba både vildsvin och tamgrisar är Salmonella choleraesuis, som påvisades i en skånsk besättning hösten 2020. Kartläggningar har visat att bakterien även finns hos vildsvin i regionen. 

– När det gäller Salmonella choleraesuis så vet vi att vi har det i Skåne, Sörmland och Halland, men vi vet inte var vi inte har det eftersom vi inte har tittat överallt. Det finns indikationer på att det finns ett samband mellan vildsvin och tamgrisar, det kan man säga eftersom de stammar som vi hittat hos vildsvin är nästan identiska med de som vi hittat hos tamgrisar. Däremot vet vi inte hur kontakten har skett, säger Karl och avdramatiserar risken för spridning via halm eller spannmål:

– Sannolikheten att få in salmonella den vägen måste betraktas som låg, även om det kan hända. Vi avråder inte generellt från att använda hö, halm och spannmål till grisar från de områden där vi vet att det finns Salmonella choleraesuis hos vildsvinen, det känns inte proportionerligt. Och dessutom vet vi inte vilket område man i så fall skulle välja ersättningsvara från, eftersom vi inte vet var smittan inte finns. 

Undvik jord, kadaver och gödsel

Med sunt förnuft menar Karl därmed att svenska grisföretagare lugnt kan bärga skörd 2021 till sina grisar:

– Förebyggande åtgärder är som alltid; att inte skörda alltför nära marken för att minimera risken att få med sig jord med gödsel i. Liggsäd ska man vara extra försiktig med och har man jättemycket bökningar på ett begränsat område kanske man till och med kan låta bli att skörda just där, om den möjligheten finns. Sedan handlar det om lagringen – att man lagrar torrt och svalt så att eventuella bakterier inte får chansen att växa till. Med sunt förnuft och samma försiktighetsprincip som man alltid bör jobba efter – att man inte vill få med jord, kadaverdelar eller gödsel vid skörden – så behöver man inte vara särskilt orolig, slår han fast. 

 

Afrikansk svinpest (ASF)

Afrikansk svinpest är en allvarlig virussjukdom. Smittspridning kan ske via direktkontakt mellan djur, eller genom indirekt överföring via till exempel personer, transportbilar, redskap med mera. Viruset kan överleva flera år i köttprodukter och matavfall är ett mycket viktigt spridningssätt till nya regioner. Det är därför förbjudet att föra med sig kött och köttprodukter från tamsvin och vildsvin från vissa zoner inom de länder där smittan upptäckts.

Eftersom tidigt upptäckt är av största vikt för att kunna begränsa eventuell smitta, bör man alltid rapportera observationer av döda eller sjuka vildsvin till SVA på https://rapporteravilt.sva.se. 

Källa: SVA

 

Salmonella choleraesuis

Salmonella choleraesuis orsakar sjukdom hos infekterade vildsvin eller tamgrisar i högre utsträckning än många andra salmonellatyper. Symptomen är ofta relativt allvarliga och märkas i form av exempelvis lunginflammation, blodförgiftning, ledinfektioner eller svårare diarréer.

Hösten 2020 påvisades Salmonella choleraesuis hos både vildsvin och tamgrisar i Sverige, för första gången på 40 år. Sedan dess pågår en kartläggning av vildsvinsstammen, för att klargöra vilka regioner smittan faktiskt förekommer i.  

Källa: SVA

 

Emma Sonesson
Emma Sonesson
Tel: 073-6504983
E-post: emma@ja.se

 

Artikeln publicerades lördag den 24 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste