Bygger fönster mot underjorden

Forskare på Lunds universitet är först med ny teknik som med hjälp av mikrochipp kan studera underjordiska ekosystem. ”Som ett fönster mot underjorden”, säger forskaren Edith Hammer.

I de specialkonstruerade mikrochippen finns hela samhället av mikrober plus jordpartiklar och vatten. Bilden visar en svamptråd i jorden som växer genom en luftbubbla och drar med sig en vattendroppe. I vattnet finns bakterier som kan simma längs tråden så länge vattnet räcker. Foto: Micaela Mafla-Endara

Med hjälp av ett nergrävt specialkonstruerat mikrochipp kan forskare vid Lunds universitet nu studera myllret i jorden och hur mikroorganismer lever, interagerar och gör nytta i realtid. Det är en teknologi som inte tidigare använts, menar Edith Hammer som leder projektet.

– Jag är säker på att det kommer att bli ett mycket värdefullt verktyg för att undersöka processer i marken. Det är så häftigt att kunna se mikroorganismernas värld live och följa vad som händer över tid, det är faktiskt som ett fönster mot underjorden, säger hon i ett pressmeddelande.

Betydelse för jordbruket

Projektet har pågått i flera år och de första chippen grävdes upp för tre år sedan. Nu har resultaten börjat framträda. Bland annat har chippen kunnat öka kunskapen om hur näringscyklerna i jorden påverkas av förhållanden på organismernas storleksskala och hur olika mikroorganismer påverkar sin omgivning.

Enligt forskarna är det här kunskap som i sin tur kan få betydelse för framtida metoder inom jordbruket. Till exempel så kan det ligga till grund för förståelsen av hur snabbt kol omsätts i marken och hur den omsättningshastigheten påverkar klimatförändringar.  

En värld i förändring

I studien har forskarna också i realtid kunnat se hur både bakterier och protister (encelliga organismer som amöbor, flagellater, toffeldjur och vissa alger) åker skjuts längs svamphyfer. På så vis tar de sig också förbi luftbubblor i marken och sprider sig. Den nya tekniken visar också hur och hur ofta mikrobernas värld påverkas och förändras av markvattenrörelserna, något som överraskat forskarna.

Innan jordchippen var konstruerade var det heller ingen som visste hur snabbt encelliga organismer tar sig fram genom jorden och bygger nya vägar, enligt studien som nu är publicerad i tidskriften Communications Biology.

– Andra ekosystem har länge haft karismatiska och söta djur som lett till att de fått uppmärksamhet. Nu när vi kan visa bilder på livet som kryllar under våra fötter hoppas vi att allmänhet och politiker får upp ögonen för organismerna i marken också. De är precis lika söta och häftiga och sköra och värda att bevara, säger Edith Hammer.

Towe Johnson
Towe Johnson
Tel: 019-16 61 30
E-post: redaktionen@ja.se

 

Artikeln publicerades tisdag den 27 juli 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste

Djupt oroande utveckling för svenskt jordbruk

Förra året var sannolikt det mest lönsamma för svenskt jordbruk sedan EU-inträdet. Detta år ser lönsamheten ut att bli sämre, men ändå historiskt sett god. Likväl är investeringsviljan inte minst i djurhållningen låg och vi går mot minskad produktion av gris, fågel och mjölk. Hesa Fredrik bör ljuda över stad och land. Den svenska naiviteten om mervärden för hela produktionsvolymen och bibehållen produktion trots nationella särregler och nationella merkostnader, måste få ett slut.

 

Kommentera