”Att man vet hur det ser ut i verkligheten gav bra diskussioner”

Katinca Fungbrant arbetar sedan tio år tillbaka som nöt­hälsoveterinär på Gård & Djurhälsan. Ett sug efter att vidareutbilda sig och ett intresse för djurvälfärd tog henne till Århus Universitet och en 2-årig masterutbildning i bedömning av djurvälfärd i primärproduktionen.

 

I början på sommaren tog Katinca Fungbrant examen från en masterutbildning vid Århus Universitet i bedömning av djurvälfärd i primärproduktionen. I sitt masterarbete la hon fokus på djurvälfärd hos ungtjurar i olika stallsystem. Foto: Katinca Fungbrant


– Jag är väldigt intresserad av djurväldfärd och hur man kan jobba aktivt med det i de produktionerna som man har i Sverige i dag. Det finns en del kurser i Sverige, men jag hittade ingen vidareutbildning om djurvälfärd för mig. Men den här utbildningen handlar om hur man praktiskt gör en bedömning och hur man arbetar med djurvälfärd i befintliga produktionssystem, berättar Katinca Fungbrant. 

Att det utöver en akademisk utbildning även krävdes minst två års arbetslivserfarenhet inom primärproduktionen var andra aspekter som gjorde att just den här utbildningen lockade. 

– Det tyckte jag var roligt och att man vet hur det ser ut i verkligheten gav bra diskussioner. Alla hade olika bakgrunder och en del hade 30 års erfarenhet.

De var åtta personer som påbörjade utbildningen, de flesta från Danmark men förutom Katinca från Sverige var det även en från Norge och en från Vitryssland. 

– En del var kontrollanter på myndigheter motsvarande länsstyrelsen, några var praktiserande veterinärer och någon var agronom på den danska motsvarig­heten till LRF. 

Utbildningen var på distans, med tre fysiska träffar per termin, och alla jobbade vid sidan av utbildningen. Katinca berättar att de flesta lärare var etologer, och att de även hade mycket gästföreläsare under utbildningen. 

– Det märktes att de uppskattade att undervisa en sådan här grupp.

– Jag försöker jobba mer med djurvälfärd i min vardag. Men det var också mycket i utbildningen som handlade om kommunikation och rådgivning. Sådant har man alltid nytta av, säger Katinca Fungbrant, som är utbildad veterinär och har därefter jobbat på Distriktsveterinärerna och nu som nöthälsoveterinär på Gård & Djurhälsan.
Foto: Privat

Grund för lagstiftningen

Utbildningen inriktade sig på de fyra djurslagen; nötkreatur, fjäderfä, mink och gris. Första delen hade fokus på biologi och fakta bakom den djurskyddslagstiftning som finns i dag, både i EU men även svensk och dansk lagstiftning. 

– Hur man har kommit fram till de gränser som finns, och om det finns en anledning till att vi har de här reglerna eller inte. Vi jobbade mycket med de grundläggande paragraferna om vad som är djurs fysiologiska-, hälso- och beteendebehov. 

Som avslutning på utbildningen skrevs ett master­arbete, där Katinca valde att inrikta sig på djurvälfärd hos ungtjurar i olika stallsystem. 

– Vi tittade på olika parametrar, som exempelvis renlighet, dödlighet, antibiotika, hasskador och hull, för ungtjurar som går på djupströbädd, liggbås och gummi- och betongspalt. Sen jämförde vi de här systemen. Det här blev en ganska liten studie, men man såg ändå lite tendenser, säger Katinca och berättar vidare:

– Djupströbädd hade många bra delar, vi såg färre skador, lägre dödlighet och färre halta djur än i andra stallsystem. Men det var också väldigt stora skillnader inom de olika systemen.

Långt fram för gris

Om Katinca ska jämföra lagstiftningen i Sverige och Danmark säger hon att vi i Sverige har kommit väldigt långt på grissidan. 

– Med lösgående suggor och ingen svanskupering. Det är inte alls en självklarhet i Danmark. 

Vad gäller nötkreatur säger Katinca att den svenska och danska lagstiftningen är ganska lika, men att det finns några skillnader till både svensk och dansk fördel.

– Exempelvis pratar de i Danmark om att djuren ska ha skugga när de är ute på bete och tillgång till borstar. Det tycker jag är intressant, säger Katinca och fortsätter:

– En svaghet i den danska lagstiftningen är att vissa delar endast gäller mjölkras och avkomma av mjölkras. Djurskyddet för nötkreatur av köttras är alltså inte lika starkt i Danmark.

Är det något annat du tar med dig till Sverige? 

– Jag tycker det är inspirerande att de i Danmark har en hjärtmärkning för djurvälfärd. De säger inte att djurvälfärd är toppen, men de säger att det är bra eller bättre djurvälfärd. Då kan man som konsument välja om man vill betala för att djuren har haft det lite bättre. Det kan stimulera fler djurägare att göra förbättringar, och även få betalt för dem, svarar Katinca och fortsätter: 

– I Sverige har vi jobbat mycket för svenskt kött, och det är också jättebra. Men det saknas en möjlighet för de djurägare som gör något utöver lagstiftningen. Man säger att konsumenterna får det de betalar för, men de har inte så stora möjligheter att påverka.

Är det några speciella parametrar du tänker skulle kunna ingå?

– Tillgång till utevistelse, eller längre utevistelse. Antibiotikaanvändning, om man har en produktion med ännu lägre förbrukning av antibiotika än vi redan har i dag, eller vad man har för liggyta, säger hon och tillägger:

– Det hänger ihop lite med mitt masterarbete. Djupströbädd är en dyrare uppfödningsform, vilket gör det lite mer osäkert men de som har det får ändå inte bättre betalt. Så det är något man skulle kunna ha med i en sådan märkning.

Isabella Odmark
Isabella Odmark
Tel: 019-16 61 49
E-post: isabella@ja.se

 

Artikeln publicerades onsdag den 08 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste