Efterlängtat besked från regeringen

Den 3 september kom näringsminister Ibrahim Baylan, med beskedet att man vill utöka uppdraget för SLU så att de på sikt kan ta emot fler studerande på veterinärsprogrammet samt djurskötarutbildningen

Efter beskedet från regeringen, kan nu SLU påbörja det förberedande arbetet som behöver göras för att man ska kunna ta emot fler studenter på veterinärsprogrammet. Flygfoto över campusområdet vid SLU i Uppsala. Foto: Mark Harris

Karin Holmgren är prorektor och professor på SLU. Hon har det övergripande ansvaret för utbildningarna på lärosätet och hon välkomnar regeringens beslut.

– Vi är jätteglada och tycker att det är ett väldigt bra förslag som regeringen kom med och hoppas att det kommer bifallas, säger hon.

KRÄVER PLANERING

Karin Holmgren, prorektor och professor på SLU.
Foto: Jenny Svennås-Gillner

På SLU ska man nu påbörja arbetet för att kunna ta emot fler studerande på veterinärprogrammet till nästa höst. Man ska bland annat utse en projektledare som ska leda arbetet, scheman ska göras om och fler lärare behöver anställas.

– Vi har ett jätteengagemang från hela SLU att genomföra detta och ta emot fler studerande på veterinärprogrammet. Men vi behöver en planerings­horisont för att komma i gång, så det var jättebra att beskedet från regeringen kom nu, men samtidigt säger Karin att detta inte löser den mest akuta situationen med veterinärsbristen.

–Eftersom utbildningen tar fem och ett halvt år och det kommer dröja till höstterminen 2022 innan vi tar fler, så kommer det också ta tid innan man märker av effekterna ute på arbetsmarknaden. Men vi ser ju ett ökat behov under lång tid framöver, så på sikt så kommer det ju bli bra.

SER ÖVER INTAGET

Förutom att öka antalet utbildningsplatser, så kikar SLU även på olika lösningar för att utbilda fler veterinärer som vill arbeta inom lantbruket.

– Nu tar vi in studenter enbart baserade på gymnasiebetygen och då får vi mest in högpresterande studenter, där flertalet visar sig vara mest intresserade av att arbeta med smådjur/sällskapsdjur. Men vi undersöker nu om det kan vara möjligt att lägga till en behörighetskvot, beroende på exempelvis tidigare praktisk erfarenhet av lantbrukets djur och på så vis fånga upp de sökande som också vill jobba inom den inriktningen. 

RIMLIGA FÖRVÄNTNINGAR

Samtidigt håller Karin Holmgren med distriktsveterinären Jennifer Johansson (går att läsa om i JA 16) att bristen på veterinärer inom lantbruket inte enbart beror på bristen på utbildningsplatser. Hon menar att den ibland tuffa arbetsmiljön förmodligen avskräcker många nyutbildade.

– Där kan vi på SLU stötta våra studenter, både i att förbereda dem på hur arbetslivet kan se ut och uppmuntra dem själva att vara delaktiga i att påverka arbetsmiljön.  Men arbetsgivarna behöver också ha rimliga förväntningar på vad de nyutexaminerade studenterna klarar. Man är inte helt färdig bara för man fått en utbildning, man behöver lära sig med arbetets gång och inte ställas inför för tuffa utmaningar på en gång.

”Det finns ingen enkel lösning här”

Näringsminister Ibrahim Baylan. Foto: Kristian Pohl/Regeringskansliet

I det budgetförslag som näringsminister Ibrahim Baylan var med och presenterade den 2 september föreslår regeringen, bland annat, en successivt ökad budget för veterinär- och djursjukskötarutbildningarna på SLU med 37,5 miljoner kronor 2022 upp till 71 miljoner kronor årligen från och med 2027. Dagarna innan beskedet från regeringen kom, frågade Jordbruksaktuellt näringsminister Ibrahim Baylan hur han och regeringen ser på veterinärsbristen.

– Jag är väldigt bekymrad över situationen. Alla djur och djurägare ska kunna känna sig trygga med att vård finns när man behöver den. Och alla som jobbar i djursjukvården ska ha en bra arbetsmiljö och bra villkor. Det är därför vi jobbar aktivt med den här frågan, skriver Ibrahim Baylan till Jordbruksaktuellt.

Enligt näringsministern är ett utökat antal utbildningsplatser, bara en del i lösningen med att lösa veterinärsbristen och för att få till en bra hälso- och sjukvård för djur. Man ska även se över helheten, med hjälp av den utredning som före detta landsbygdsminister Jennie Nilsson drog i gång i början av sommaren.


– Det är ett stort och väldigt viktigt arbete som precis har inletts. Utredningen ska titta på alltifrån organisering till bemanning och utbildningsplatser. Det finns inte en enkel lösning här, utan vi behöver titta på hela kedjan och hela branschen för att få en långsiktigt hållbar hälso- och sjukvård för djur. Nu ska utredningen jobba på i ett drygt år till, för att få fram ett ordentligt underlag som vi kan gå vidare med, skriver Ibrahim Baylan.

Madeleine Rapp
Madeleine Rapp
Tel: 073-632 89 97
E-post: madeleine@ja.se

 

Artikeln publicerades torsdag den 09 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste