Frukt och spannmål i symbios i Angered

På en yta av sex hektar, i gränslandet mellan stad och land, ska fruktträd, svamp och spannmål samsas i ett nyligen startat projekt. På Angereds gård utanför Göteborg byggs nu en testmiljö för Agroforestry upp med långtgående ambitioner. 

Om agroforestry, eller skogsjordbruk, talas det ofta i samma mening som att gynna och efterlikna naturens ekosystem samtidigt som att sträva efter en högre produktivitet. Det framhävs med metoder som innebär att perenna växter integreras i odlingslandskapet eller att etablera odlingar i redan befintliga skogsmiljöer. 

–  Agroforestry är ett jättebra verktyg i jordbruket för att jobba mot klimatförändringar och som bidrar till många ekosystemtjänster. Men det är också ett lönsamt jordbrukssystem, säger Mauricio Sagastuy, yrkeslärare på Angereds gård och initiativtagare till det påbörjade projektet. 

Mauricios ambition är att ta agroforestry från forsknings- till gräsrotsnivå och visa på metodernas potential att ta plats inom svenskt lantbruk. 

– Det finns ett stort intresse för agroforestry i dag inom forskningen men det finns inte så många exempel. Så vi vill visa hur man kan göra det praktiskt och i stor skala. 
 

Utbildning och inspiration 

Det är i utkanten av tätorten Angered, nordöst om Göteborg, som Angereds gård ligger och där vi möter Mauricio. Här bedrivs sedan tre år tillbaka verksamhet för vuxenutbildning via Naturbruksförvaltningen med syfte att koppla ihop stad och landsbygd. Sedan två år tillbaka finns här också en ettårig utbildning i agroforestry som Mauricio leder. 

För ett år sedan skrev han en projektansökan om att anlägga en testmiljö för ett större skogsjordbruk på skolan som beviljades. Planen är att det ska fungera som en utbildningsmiljö för skolans elever men också som en miljö för inhämtande av kunskap och inspiration för lantbrukare. 

– Jag vill att det också ska bli en plats där lantbrukare kan motiveras att implementera de här teknikerna på sin gård genom att komma hit på besök och följa utvecklingen. 

Projektet kommer också resultera i en slags handbok med beräkningar och tillämpningar för de olika metoderna för att göra startsträckan kortare. Ett tredje mål med projektet är även att bedriva forskning genom att mäta bland annat kolinlagring och ekosystemtjänster. 
 

Alléodling med vindskydd 

Vi tar oss till den plats där testmiljön börjat ta form strax ovanför skolans gård. Den ligger på en platå i ett kuperat beteslandskap, med Göteborgs stadsodlingar som grannar och ett av Angereds höghusområde som fond. Av de 60 hektar som skolan arrenderar och brukar är det sex hektar som ska vigas till skogsjordbruket. Vid vårt besök har planering och design redan övergått till verkstad och på den nyligen plöjda och harvade samt under våren dränerade jorden presenterar Mauricio planerna för testmiljön: 

– Här kommer vi ha en alléodling med fruktträd tillsammans med ettåriga grödor och vindskydd. På den västra sidan där borta kommer det vara en mer konventionell odling utan vindskydd eller alléer för att sedan kunna jämföra grödorna med de som kommer växa inne i alléerna.

I de 24 meter breda alléerna kommer det i en åttaårig växtföljd odlas bland annat raps, spelt och färskpotatis och mellan dem, i fyra meter breda rader, träd av äpple, päron och kvitten. Mellan träden planeras bärbuskar av krusbär och olika slags vinbär. 

Avstånden är beräknade så att det enkelt ska kunna köras maskiner i alléerna utan att riskera att skada träden eller dess rotsystem. 

– Viktigast är att tänka utifrån redskapens storlek och multiplicera den bredden för att underlätta och spara körtiden, säger han och förklarar samtidigt att det är en balans mellan att inte få för mycket skugga och inte heller förlora trädens positiva effekter. 

För att också släppa in så mycket solljus som möjligt i alléerna planteras trädraderna i en norr- till söderriktning, förklarar han.
 

Multifunktionalitet

Alléodlingen kommer också ramas in av så kallade multifunktionella vindskydd eller lähäckar. 

– Det är buskar och träd som fungerar som vindbarriärer men samtidigt producerar nötter, bär, virke eller ekosystemtjänster. Längs hela den västra kanten till exempel kommer lähäcken bestå utav hassel och slånaronia och där borta längs den östra sidan ska vi ha en virkesproducerande lähäck med pil, förklarar Mauricio som pekar tvärsöver fältet.

I den norra sidans lähäck kommer större träd ta plats såsom naverlönn och klibbal för att skapa en miljö för olika smådjur och insekter. 

Nästa steg i projektet, efter att harven fått gå något varv till, är att så in gröngödsling för att luckra upp jorden berättar Mauricio. Och om allt går som det ska med vattentillgång från en närliggande damm så planteras lähäckarna på omkring 2 000 träd och buskar hösten 2022. Därefter ska de olika spannmålsgrödorna sås och de cirka 500 fruktträden planteras våren 2023. 

Den andra och mindre delen av projektet är en skogsodling där shiitake och ostronskivling kommer odlas i delar av den kärrskog som omger skolan. 
 

Komplexitet vs effektivitet

Utöver flera miljömässiga fördelar beskriver Mauricio skogsjordbruket som ett mer lönsamt system med diversifierad inkomst. 

– Det är alltid en investering i början men efter cirka fem år har du till exempel en bra avkastning från dina fruktträd. Lönsamheten för vedartade växter är generellt bättre än med ettåriga växter. Sen har du också de indirekta värdena av den effekt träden ger på dina andra grödor. Det är ett multifunktionellt system, säger han och poängterar vinsterna av både en komplexitet och diversitet av olika produkter.

 Men det är också viktigt att hitta en bra balans där menar han. Och att de grödor som de väljer också är möjliga att sälja. 

– Gör du det för komplext så tappar det också i effektivitet och du behöver söka nya marknader för varje gröda. Därför måste man själv veta vad som fungerar för mig och min plats, och gärna börja steg för steg. 

Mauricio märker att intresset för agroforestry ökat de senaste åren men nämner också en stoppkloss för fortsatt utveckling. Då brukningssystemet i dag inte ryms inom vare sig skogs- eller jordbruk är lagstiftningen därför inte heller utformad för att gynna jordbruksproduktion med vedartade perenner. 

– Det är en risk såklart. För när du planterar träd på din jordbruksmark i dag så är det osäkert om du får stöd från EU. Jag hoppas, precis som fler och fler andra EU-länder gör nu, att Sverige också tar med agroforestry i lagstiftningen, säger Mauricio men berättar också hur en del lantbrukare gått till väga: 

– Det man kan göra för att få gårdsstöd är att antingen räkna bort trädraderna från lantbruksytan, eller om man jobbar med fruktträd och bärbuskar söka gårdsstöd för fruktodling. 

Nygamla metoder 

Men även fast begreppet agroforestry är förhållandevis nytt i Sverige så är det metoder som använts långt tillbaka i tiden. 

– Det finns lantbrukare som jobbar med de här metoderna men som kanske inte kallar det för just skogsjordbruk. Men för många är det nytt att jobba med träd och buskar i sin växtodling. Så det är också en utmaning vad gäller tradition, säger Mauricio och utvecklar: 

– Ju mer kunskap och exempel som finns ju fler tror jag kommer vilja testa. Vissa kanske kör hundra procent på en gång, andra testar lite i taget och börjar med att plantera några träd som vindskydd, och båda är bra.