Varför är allt till rapsen så billigt...

Krönika: …är en fråga som jag nog aldrig har fått. Det motsatta brukar däremot vara något som kommer på tal när utsäde, gödsel, herbicider, tillväxtreglering och mikronäring ska inhandlas till årets spenderarhögtid - rapssådden.

 


Men är allt så dyrt? Visst är det stora belopp som ligger ute i fält redan innan vi vet om rapsen kommer att gro, men är det så orimligt dyrt? För att äntligen komma med ett tydligt svar på rubrikens frågeställning kan vi göra en enkel servettberäkning.

Vi förutsätter att vi har en rapsskörd på 3 500 kg/ha som betalas med 4 000 kr/ton, inklusive oljehaltstillägg. Priset är lågt för säsongen 2020 och 2021 men över tid kan vi nog anta att det är rimligt. Denna skörd kommer att inbringa intäkter på 14 000 kr/ha. Denna jämförs med en höstveteskörd som avkastar 6 700 kg/ha och betalas med 1,60 kr/kg, vilket genererar en intäkt om 10 720 kr.

Så till kostnaderna;

I tabellen här intill visas ett exempel på kostnader för höstvete och höstraps i en medel-intensiv växtodling. Det går att göra odlingsstrategin både enklare och krångligare för den som vill.

Priserna för de olika insatsvarorna är ungefärliga och motsvarar ett genomsnittligt pris för insatser till årets höstsådd. Vi kan alltid diskutera vilken skördenivå och prissättning som är rimlig, men låt oss inte fastna där. Jämför vi de vanligaste förekommande kostnaderna för höstvete och höstraps (förutom jordbearbetning och skörd) så visar det sig att det är precis lika dyrt (eller billigt) att köpa insatsvaror till höstrapsen som till höstvetet. Givetvis inte i absoluta tal – men i procent av den förväntade intäkten. 

Utöver skörd och jordbearbetning har vi alltså lagt ut ungefär 60 procent av intäkten från grödan i de olika insatserna som beskrivs i tabellen här intill, oavsett vilken gröda vi odlar. Om vi ska anstränga oss för att hitta skillnader så är det kanske mest påtagliga att höstrapsens har en något större andel av de totala kostnaderna som utförs redan på hösten, jämfört med höstvete, vilket förstärker bilden av höstraps som växtodlingens lotteri-gröda. Om höstrapsen inte överlever vintern står vi med en kännbar förlust av de insatser som utförts under hösten, men om rapsen fortfarande lever när jultomten, sportlovsfirare och vårfloden har dragit förbi – då har vi en klart bättre intäkt att vänta jämfört med att odla andra mindre riskfyllda alternativ.

Den något lättsamma slutsatsen blir därför: välj själv mellan höstvete och höstraps, för det kostar ungefär lika mycket. Vi har i dag en stark prisbild på dessa grödor och särskilt rapsen har haft en mycket kraftig prisutveckling under den senaste säsongen. Om den håller i sig är svårt att säga men de normala marknadskrafter som verkar för att motverka en ökande efterfrågan (vilket är en ökad produktion) kommer inte självklart att sänka efterfrågan under den kommande säsongen. Ur ett europeiskt perspektiv odlas redan oljeväxter i hög utsträckning där det är möjligt och det finns inte nödvändigtvis möjlighet att ytterligare intensifiera odlingen med en större areal oljeväxter. Förklaringen i detta finns bland annat i problem med växtföljdssjukdomar (till exempel klumprotsjuka) och stora insektsangrepp i Central- och Sydeuropa. I Sverige har vi måttliga insektsproblem (även om det inte alltid känns så) och i många fall möjlighet att utöka arealen med oljeväxter, vilket ger oss svenska odlare en chans att tjäna en hacka. Passa på att smida när järnet är varmt och lycka till med höstsådden!  

 

 

 

Martin Holmberg
Agronom och rådgivare

Artikeln publicerades tisdag den 14 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste