Verksamheter på landsbygdens vara eller icke vara

Krönika: Efter en hel sommar i Skåne är jag nu tillbaka i skolan i Uppsala. Det är alltid skönt att komma hem ett tag för att släppa skolan och fokusera på annat. Sommaren har inneburit jobb både hemma och borta. I mitt sommarjobb har jag fått åka runt mycket på den skånska landsbygden, där jag sett samma problem som vi har i vår by nämligen stadsbor som flyttat ut på landet. Problemet är bristen på förståelse och respekt för dem som redan bor och verkar på landsbygden. 

 


Vi vill ha en levande landsbygd, vi vill att glappet mellan stad och land blir mindre och vi vill att fler flyttar ut till landet. Det är däremot inte rimligt att utvecklingen av landsbygden ska sätta lantbrukare i en sits där det blir svårare för dem att bedriva sin verksamhet. Det största problemet jag ser är att stadsbor har en idyllisk och näst intill overklig bild kring hur det är att bo på landet. Bristen på kunskap och förståelse är stor vilket skapar konflikter mellan dem som bedriver verksamhet ute på landet och de som vill ha ett lugnt samt idylliskt boende. 

En incident som speglar denna problematik hände här hemma för några veckor sedan. Det fick mig att fundera lite över hur människor tänker när det gäller djur och mark som inte är deras egna. Vi fick ett telefonsamtal om att våra kor hade rymt från sommarbetet. Vi åkte dit så fort som möjligt och tog in dem igen. Det visade sig att någon eller några hade tyckt det var en bra idé att öppna grindarna till kornas sommarhage och låtit dem vara öppna. Det kostade oss extra arbete och förvirrade djur. Det är flertalet gånger vi har råkat ut för detta och dessutom att folk slänger skräp på fälten eller tycker det är kul att sno installationer som finns på vår mark.

Jag har under sommaren även upplevt att människor saknar förståelse för att skörden kräver arbete mer än sju till fyra. Det är ofta nyinflyttade som klagar över att det körs med maskiner på helger eller vid obekväma tider då villa­ägarna vill ha det tyst och lugnt. Trots att detta inte pågår dagligen utan bara sporadiskt några dagar om året så blir folk arga och skäller över hur idiotiskt det är att man arbetar efter klockan fyra. 

Vi vill att fler ska flytta ut till landsbygden för att kunna behålla service och infrastruktur och därmed en levande landsbygd. Det svåra i detta är att det måste kunna ske på ett hållbart sätt där det visas ömsesidig respekt och förståelse för landsbygdens förutsättningar. 

Det är alltid mycket prat om politiker och deras roll för landsbygdens överlevnad. Givetvis spelar politiken en stor roll för landsbygdens förutsättningar och dess utveckling. Jag anser att det också spelar stor roll att det finns en förståelse för det arbete som krävs för att producera mat och för att bibehålla ett öppet landskap. Denna förståelse skapar man bara genom dialog mellan dem som bedriver verksamhet och de som bor på landsbygden. Dialog i dess verkliga mening, nämligen att man lyssnar och kan samtal på ett lugnt och ordentligt sätt med varandra. Det är dock viktigt att dialogen och förståelsen gör det hållbart att bedriva verksamhet utan stora konflikter. 

Återigen handlar mycket om att öka kunskapen i samhället och hos medborgarna om förutsättningarna på landsbygden. Även kunskapen om livsmedelsproduktion och dess förutsättningar måste ökas för att nå en balans mellan boende och verksamheter på landsbygden. 

 

Madeleine Persson
Husdjursagronomstudent 

Artikeln publicerades fredag den 24 september 2021

Nyhetsbrev

Prenumerera på vårt nyhetsbrev
Direkt i din inkorg!

Senaste